– ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
– Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
– en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.
(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matematiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmosfären. Han upptäckte då att mycket små förändringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara förändringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrundning som i normal fysik är försumbar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslighet för mycket små förändringar är en följd av den matematiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow(arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.
– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenzattraktorn ser ut som två spiraler som är hopväxta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsägbart, men matematiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var professor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset(länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.
(MIT) – ett tekniskt universitet i Cambridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom datorteknikens utveckling, och är bland annat känt för forskningsinstitutet MIT Media Lab(länk), som grundades av Nicholas Negroponte. En annan känd it‑forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är förebilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL(länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av Michael Dertouzos(1936—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz†, skapare av kaosteorin. – Se mit.edu.
synkronisera–stabilisera – ett arbetssätt vid systemutveckling: flera grupper arbetar parallellt med varsin del av systemet. De synkroniserar (samordnar) och stabiliserar (rättar) sitt arbetsresultat (koden) ofta under arbetets gång. Arbetssättet är ett alternativ till den traditionella vattenfallsmetoden, och bygger på erfarenheter från utvecklingen av Netscape Navigator† och Internet Explorer. Metoden beskrevs i bokenCompeting on internet time: Lessons from Netscape and its battle with Microsoft från 1998(länk) av David Yoffie(länk) från Harvard och Michael Cusumano(länk) från MIT.
(1943) – amerikansk datorvetare. – Nicholas Negroponte är känd för att han 1985 grundade MIT Media lab, som han var chef för fram till år 2000, och som initiativtagare till projektet One laptop per child. Han skrev 1995bokenBeing digital, på svenska Leva digitalt. – Hans webbsida på MIT finns här.
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier(1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet:Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
plånbok som ger en känsla av hur mycket pengar du har kvar på ditt konto. Tanken är att efterlikna känslan av att ha mynt och sedlar. En variant gör plånboken svårare att öppna när pengarna börjar ta slut. – Proverbial wallet var 2008—2013 ett projekt på MIT. – Se denna artikel.
Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 1957—1992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistoriserade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorerna i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög datakapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt företag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.
(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stordatorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.
– en portabel krypterings‑maskin som under andra världskriget användes av Nazitysklands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering dekrypterades med någon timmes fördröjning av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Men den förste som knäckte Enigmas kryptering var den polskakryptologenMarian Rejewski i december 1932. Han hade inte tillgång till någon Enigmamaskin, bara till dokumentation som den franska underrättelsetjänsten hade kommit över. Strax före andra världskrigets utbrott 1939 delade Rejewski med sig av sina kunskaper med Frankrike och Storbritannien. Britterna satsade då, under ledning av Turing, på att utveckla ett system för att dekryptera Enigmameddelanden mekaniskt i stället för med papper och penna. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigmamaskiner. Britterna kunde därför snart tolka tyskarnas krypterade radiotelegrafi. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;
– en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkningarna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryptering. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind(länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
