Eliza

  1. – ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 19641966 av Joseph Weizen­baum (19232008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
  2. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
  3. – en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.

Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion från 1913 och i musikalversionen My fair lady från 1956. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.

[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 31 mars 2023]

Massachusetts institute of technology

(MIT) – ett tekniskt universitet i Cambridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom datorteknikens utveckling, och är bland annat känt för forskningsinstitutet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negroponte. En annan känd it‑forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (19272016, länk). – MIT Media Lab är förebilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av Michael Dertouzos (19362001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz†, skap­are av kaosteorin. – Se mit.edu.

[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]

Lorenz, Edward

Edward Lorenz.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.

(1917—2008) – amerikansk meteorolog och matema­tiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz med hjälp av Margaret Hamilton och Ellen Fetter (senare Ellen Gille) ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmo­sfären. Han upp­täckte då att mycket små föränd­ringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförutsägbara föränd­ringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrund­ning som i normal fysik är för­sum­bar – för att modellen skulle förutspå helt andra vindar. Denna känslig­het för mycket små förändringar är en följd av den mate­ma­tiska modellens uppbyggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln Deterministic nonperiodic flow (arkiverad), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ”Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?”.

Avbildning av Lorenzattraktorn.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.

– Lorenz har också visat hur enkla ekvationer kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenz­attraktorn ser ut som två spiraler som är hop­växta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförutsäg­bart, men mate­ma­tiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger. – Lorenz var pro­fessor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoordpriset (länk) (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.

[edward lorenz] [matematik] [ändrad 8 december 2020]

synchronize-and-stabilize

synkronisera–stabilisera – ett arbetssätt vid systemutveckling: flera grupper arbetar parallellt med varsin del av systemet. De synkroniserar (samordnar) och stabiliserar (rättar) sitt arbetsresultat (koden) ofta under arbetets gång. Arbetssättet är ett alternativ till den traditionella vattenfallsmetoden, och bygger på erfarenheter från utvecklingen av Netscape Navigator† och Internet Explorer. Metoden beskrevs i boken Competing on internet time: Lessons from Netscape and its battle with Microsoft från 1998 (länk) av David Yoffie (länk) från Harvard och Michael Cusumano (länk) från MIT.

[systemutveckling] [ändrad 1 november 2019]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(18901974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

proverbial wallet

plånbok som ger en känsla av hur mycket pengar du har kvar på ditt konto. Tanken är att efterlikna känslan av att ha mynt och sedlar. En variant gör plånboken svårare att öppna när pengarna börjar ta slut. – Proverbial wallet var 2008—2013 ett projekt på MIT. – Se denna artikel.

[betalningar] [forskning] [ändrad 29 juni 2017]

Olsen, Ken

Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 19571992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistori­serade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorer­na i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög data­kapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt före­tag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.

[it-historia] [ken olsen] [personer] [ändrad 19 november 2017]

Multics

(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stor­datorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 19631969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.

[förkortningar på M] [it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 augusti 2021]

Enigma

  1. En Enigmamaskin. En trälåda med uppfällt lock. Inuti lådan ser man ett tangentbord.
    Inte så hemlig.

    – en portabel krypterings‑maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering dekrypterades med någon timmes fördröjning av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Men den förste som knäckte Enigmas kryptering var den polska kryptologen Marian Rejewski i december 1932. Han hade inte tillgång till någon Enigmamaskin, bara till dokumentation som den franska underrättelsetjänsten hade kommit över. Strax före andra världskrigets utbrott 1939 delade Rejewski med sig av sina kunskaper med Frankrike och Storbritannien. Britterna satsade då, under ledning av Turing, på att utveckla ett system för att dekryptera Enigmameddelanden mekaniskt i stället för med papper och penna. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigmamaskiner. Britterna kunde därför snart tolka tyskarnas krypterade radiotelegrafi. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;

  2. – en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – en årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 20 december 2022]