rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket.
[beroende] [jargong] [ändrad 13 februari 2018]
Ord och uttryck i it-branschen
rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket.
[beroende] [jargong] [ändrad 13 februari 2018]
[företag] [förkortningar på B] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 28 november 2020]
Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 1949—1959. Den blev föregångare till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återuppbygga EDSAC (länk). – Se artiklar från brittiska National museum of computing (länk).
[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 4 juli 2022]
IWF – en brittisk organisation som motarbetar bilder på sexuella övergrepp mot barn och annat olagligt på internet. – Organisationen tar emot anmälningar om misstänkta webbsidor, och försöker sedan övertala internetoperatörerna att ta bort sådant material. IWF har också en lista över webbsidor som organisationen anser bör spärrlistas. – IWF blev uppmärksammat i december 2008, då organisationen spärrlistade en sida i Wikipedia därför att den visade ett omstritt skivomslag med en bild på ett naket barn. – Se iwf.org.uk.
[aktivism] [it-relaterad brottslighet] [organisationer] [ändrad 30 maj 2021]
(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda brittiska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repetitivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).
[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]
ett brittiskt system för övervakning i stor skala av internet. – Karma Police drivs av GCHQ, och blev känt i september 2015 efter en artikel i The Intercept (länk). The Intercept fick informationen från dokument som läckts av Edward Snowden. – Karma Police har som mål att samla in metadata om alla kända användare av internet. Det gäller vilka webbsidor och andra digitala medier de besöker. Karma Police övervakar också webbsidor för att se vilka som besöker dem.
[övervakning] [ändrad 1 december 2018]
– har alltid hetat bara Xerox i USA. Namnet Rank Xerox användes i bland andra Sverige och Storbritannien fram till 1997. – The Rank Organization var ett brittiskt bolag som bland annat producerade långfilmer (känt för varumärket med en man som slår på en gonggong). [Rank] Xerox bildades 1956 som samägt mellan amerikanska Xerox (tidigare Haloid Corporation) och The Rank Organization. 1997 köpte moderbolaget The Rank Group (rank.com) ut underhållningsdelen av The Rank Organization, medan resten av verksamheten togs över av Xerox och fick namnet XRO Limited.
[företag] [namnbyte] [ändrad 6 april 2022]
en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en tillsats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüsselzusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och befälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte förväxlas med Enigma eller med G‑skrivaren.
[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]
en brittisk lag som ger polisen rätt att begära övervakning, avläsning och avlyssning av elektronisk kommunikation. Lagen infördes år 2000. Förkortas RIPA. – Lagtexten finns på denna länk. – Läs också om den mer genomgripande Investigatory powers act från 2016. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA-lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.
[avlyssning] [lagar] [övervakning] [ändrad 21 april 2020]
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures (länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
[charles babbage] [it-historia] [datorpionjarer] [ändrad 27 oktober 2021]