Investigatory powers act

en brittisk lag som ger myndigheter långtgående rättigheter att avläsa och avlyssna elektronisk kommunikation. Lagen ger bland annat myndigheter rätt att undersöka en persons internetkommunikation och att öppna post utan domstolsbeslut. Motståndarna kallar den för ”Snooper’s charter”. Lagen antogs av brittiska parlamentet 2016, men den har överklagats till EU‑domstolen, som i december 2016 fann att den strider mot EU‑lagen. Eftersom Storbritannien har lämnat EU är det oklart om utslaget får någon effekt. – Lagtexten finns på denna länk. Det är inte samma lag som Regulation of investigatory powers act (RIPA) från år 2000. Edward Snowden har kallat lagen för ”den mest extrema övervakningen i den västerländska demokratins historia” (länk). – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 29 maj 2020]

Love, Lauri

(1985) – en finsk-brittisk hackare som hotas av utlämning från Storbritannien till USA. – Lauri Love greps 2013 av brittisk polis, anklagad av USA för att ha deltagit i stora dataintrång mot rymdflygstyrelsen NASA, amerikanska armén och amerikanska centralbanken Federal reserve. Det påstods att Lauri Love ingick i gruppen Anonymous. Han släpptes snabbt och har inte åtalats för något i Storbritannien. Däremot har USA begärt Lauri Love utlämnad, och den begäran kvarstår. I USA riskerar han ett långt fängelsestraff. – Lauri Loves datorer och mobiltelefoner togs i beslag när han häktades. Brittiska polisen har vägrat att lämna tillbaka dem om inte Love ger dem krypterings­nycklar som ska överlämnas till USA så att amerikansk polis kan gå igenom innehållet på datorerna. Love har vägrat. I maj 2016 beslöt en domare att Love inte behöver lämna ut krypteringsnycklarna. I februari 2018 fastställde en brittisk domare att Love inte kunde utlämnas till USA på grund av hans hälsotillstånd. USA har kommit med förslag om hur Love ska kunna utlämnas till USA utan att hans hälsotillstånd försämras. – Se kampanjsidan freelauri.com.

[hackare] [personer] [ändrad 19 december 2019]

EDSAC

Electronic delay storage automatic calculator – en dator som byggdes i England på 1940-talet. Den var i bruk 19491959. Den blev före­gång­are till en annan dator, LEO†. – På 2010‑talet pågår Edshack, ett projekt för att återupp­bygga EDSAC. – Se artikel från britt­iska National museum of computing (länk).

[förkortningar på E] [it-historia] [historiska datorer] [ändrad 29 maj 2019]

Internet watch foundation

IWF – en brittisk orga­nisa­tion som mot­arbetar bilder på sexuella övergrepp mot barn och annat olagligt på inter­net. – Organisationen tar emot anmälningar om miss­tänkta webbsidor, och försöker sedan övertala internetoperatörerna att ta bort sådant material. IWF har också en lista över webbsidor som organisationen anser bör svartlistas. – IWF blev uppmärksammat i december 2008, då organisationen svartlistade en sida i Wikipedia därför att den visade ett omstritt skivomslag med en bild på ett naket barn. – Se iwf.org.uk.

[aktivism] [it-relaterad brottslighet] [organisationer] [ändrad 29 januari 2018]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärs­system. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO ut­veck­lades för den numera nerlagda britt­iska te­serve­rings­kedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repeti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cam­bridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]

Karma Police

ett brittiskt system för övervakning i stor skala av internet. – Karma Police drivs av GCHQ, och blev känt i september 2015 efter en artikel i The Inter­cept (länk). The Inter­cept fick informationen från dokument som läckts av Edward Snowden. – Karma Police har som mål att samla in metadata om alla kända användare av internet. Det gäller vilka webbsidor och andra digitala medier de besöker. Karma Police övervakar också webbsidor för att se vilka som besöker dem.

[övervakning] [ändrad 1 december 2018]

Lorenz SZ42

en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en till­sats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüssel­­zusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och be­fälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte för­växlas med Enigma eller med G‑skrivaren.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]

Regulation of investigatory powers act

en brittisk lag som ger polisen rätt att begära över­vakning, avläsning och avlyssning av elektronisk kommunikation. Lagen infördes år 2000. Förkortas RIPA. – Lagtexten finns på denna länk. – Läs också om den mer genomgripande Investigatory powers act från 2016. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA-lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

[avlyssning] [lagar] [övervakning] [ändrad 21 april 2020]