databasregeln

den paragraf i yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedie­företag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.

[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]

Inactive account manager

funktion för hantering av Google-konton som inte används. – Användaren kan ställa in vad som ska hända med materialet på kontot när kontot inte har använts en viss tid. Man kan ange att allt som sparats på kontot ska raderas, eller att en eller flera andra personer ska få tillgång till informationen. Det är ett digitalt testamente. (Se också digital estate.) – Eftersom inaktiviteten kan bero på att kontohavaren har avlidit kallas tjänsten ibland för Google Death. – Se Googles supportsidor.

[it-liv] [webbtjänster] [ändrad 30 oktober 2017]

Edge

  1. – en webbläsare från Micro­soft. Den ersatte Internet Explorer, och introducera­des 2015 med Windows 10. I december 2018 blev det känt att Microsoft skulle byta ut Edge mot en webbläsare baserad på Googles plattform Chromium. Den påstods gå under arbetsnamnet Anaheim, men när den lanserades 2019 hette den också Edge, inofficiellt kallad Edge Chromium. (Se Microsofts webbsidor.) – Under utvecklingsarbetet hade den ursprungliga versionen av Edge gått under namnet Project Spartan. – Intresset för Edge har aldrig varit stort. I slutet av 2018 hade Edge fyra procent av hela marknaden för webbläsare, och av användarna av Windows 10 var det 2016 mindre än en fjärdedel som använde Edge, trots att det är förinstallerat;
  2. EDGE – enhanced data rates for GSM evolution – en över­spelad teknik för bred­bands-kom­mu­ni­ka­tion över GSM- och TDMA‑näten. Det var ett så kallat 2,5g, alltså ett mellanstadium mellan GSM och 3g. Maximalt 384 kilobit per sekund var möjligt. – Intres­set för EDGE var störst i USA, medan Europa satsade på alternativet UMTS innan 3g slog igenom;
  3. – i diagram över nätverk (grafer), se kant (även: båge);
  4. – i datornätverk: kanten, kanterna, utkanten, periferin – de anslutna enheter som är längst från servrarna eller annan nätverksutrustning. – Edge computing – se kantdatorsystem.

[mobilt] [nätverk] [webbläsare] [ändrad 26 november 2020]

Shodan

en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nät­utrustning på inter­net. Till skillnad från Google och andra kända sök­motorer bryr sig Shodan inte om inne­hållet på webb­platser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på inter­net, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraft­verk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Sho­dan utvecklades av den amerikanska program­meraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av före­tag, till exempel att upp­täcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.

[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]

tabnapping

”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske (phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

Archie

Seriefiguren Acke, på engelska Archie.
Inte han.

den första sökmotorn på inter­net, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie ut­vecklades av Alan Emtage (länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidare­utvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sök­motorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersi­ellt av före­taget Bunyip†. – Namnet: Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på serie­figuren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jug­head (Sopp­rot). – Ett exemplar av Archie finns bevarat hos universitetet i Warszawa (länk) (nere i april 2023). – En inter­vju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffing­ton Post (länk).

[it-historia] [sökmotorer] [ändrad 26 april 2023]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

sökmotor

webbtjänst som hjälper sina be­sökare att hitta webb­sidor med önskad information. – Det finns två huvudtyper: webb­index och webb­kataloger:

  • – webbindex, till exempel Google, som utgår från de ord som finns på webbsidorna;
  • – webb­­kata­loger kategoriserar webb­­sidorna efter vad de handlar om och kräver därför mänskliga bedömningar (läs också om den semantiska webben).

– Sök­ning­arna på webben görs inte varje gång en be­sökare gör en sökning, utan sök­­resultatet hämtas då från sökmotorns index eller katalog. De första sök­motorerna var webb­­kataloger: webb­index kom något senare. Sökmotorer har tre huvuddelar

  1. spindlar som söker igenom så många webb­sidor som möjligt på webben och levererar inne­hållet till sök­motorn för be­arbetning. På varje sida de besöker följer spindlarna länkarna på sidan vidare till nya sidor. På det viset når sök­motorn successivt allt större delar av webben;
  2. indexet respektive katalogen där in­formationen har sorterats och kategori­se­rats i maskinläs­bar form med länkar till de webb­sidor som informa­tionen har hämtats från. I index finns också algo­ritmer för rankning av sidorna, alltså för automatiserad be­dömning av vilka sidor som an­vändaren är mest intresserad av. Indexen och katalogerna är enorma data­baser;
  3. användar­gräns­snittet, en webb­sida för sökningar och sök­resultat.

– Den första stora sök­bara för­teckningen över webb­sidor var katalogen Yahoo, senare kom­pletterad med indexet Yahoo Search. (Tidigare fanns bland annat Archie†, som indexerade FTP-sidor.) Det första stora webbindexet var Alta­vista†, numera ner­lagt. Klart ledande är numera (2017) Google. Micro­soft har en konkurrerande sökmotor, Bing. I Kina finns Baidu. Duck­Duck­Go samlar inte in någon information om besökarna. En sök­motor som letar efter an­slutna datorer, servrar och annan utrustning, inte efter webbsidor, är Shodan. – Läs också om swicki (social sök­motor).

[sökmotorer] [ändrad 3 december 2017]