ett protokoll för överföring av video och ljud över internet. Förkortas HLS. – HLS, som har utvecklats av Apple och som presenterades 2009, är till för strömmande video och ljud, alltså överföringar som man kan se eller lyssna på som om det var tv eller radio. Eftersom HLS fungerar inom ramen för HTTP, som är det grundläggande protokollet för webben, fungerar kommunikationen överallt där man kan överföra webbsidor. Många företag har anpassat sina tjänster och produkter så att de klarar HLS. – Se Apples webbsidor.
[ljud och bild] [strömmande] [webben] [ändrad 2 oktober 2018]
- – beteckning på nystartat företag med ett börsvärde på över en miljard dollar. Benämningen myntades 2012 av investeraren Aileen Lee, se
denna artikel (arkiverad). – Se också decacorn;
- – se Graph Search;
- – en webbserver skriven i öppen källkod – se yhbt.net/unicorn;
- – se också Utopic Unicorn.
– Grundbetydelse: enhörning.
[företag och ekonomi] [jargong] [ubuntu] [webben] [ändrad 18 mars 2020]
fyrskärmsstrategi – de stora it- och medieföretagens strävan att erbjuda tjänster som fungerar på persondator, smart mobil, surfplatta och tv.
[bildskärmar] [publicering] [webbpublicering] [ändrad 9 november 2018]
- – (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, infogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
- – dolda instruktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
- – taggar med information som används för att underlätta sökning och bearbetning av information. Taggar kan beskriva innehållet i en text (”[detta är ett] kakrecept”), beskriva ljud-, bild- eller videofiler (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt innehållet på sidan. De är anvisningar till webbläsaren eller andra program som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webbsida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera innehållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat databas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggonomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märkning, märkord eller nyckelord. – Ordet taggning används också om klassificering, uppmärkning i mer allmän betydelse: ”denna webbsida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögonläsbar uppmärkning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hashtaggar (hashtags) och smarta taggar;
- – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.
[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]
varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna begära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det innebär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benämningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]
– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:
- – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
- – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
- – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
- – sticky keys – se tröga tangenter;
- – sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.
[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]
- – se black hat hacker;
- – Black hat – en återkommande konferens om it‑säkerhet, anordnad sedan 1997 på olika platser i världen. – Se blackhat.com;
- – se black hat optimization;
- – Blackhat – film från 2015 om cyberbrott, se IMDb (länk).
[it-säkerhet] [hackare] [konferenser] [spelfilmer] [sökmotorer] [ändrad 7 juni 2017]
en nerlagd tjänst som kunde känna igen och namnge föremål, platser och byggnader som användarna skickade in bilder på. Tjänsten kunde också läsa och tolka streckkoder. Tjänsten startades 2010 av Google och lades ner i slutet av 2018. Den fanns för smarta mobiler. – Google hänvisar sedan dess till tjänsten Google Lens, se denna länk. – Google Goggles ska inte förväxlas med Google Glass, Googles interaktiva glasögon.
[ljud och bild] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 1 december 2020]
– tecknet ? —
- – se jokertecken;
- – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]
komplett webbadress (URL). – En absolut länk kan användas i alla webbläsare och andra program som kan hämta webbsidor eller annan information som publiceras med webbteknik. – På engelska: absolute link. – Alternativet är relativa länkar, som är delar av adresser. De kan bara länka till dokument som finns i samma system.
[webben] [ändrad 7 maj 2020]