Kategori: kakor

(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webbläsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webbläsarens kakfil (cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläs­are så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller besvärligt att besöka många webb­sidor. Kakor används nämligen av lösenords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webbplatsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.

• – Sessionskaka (session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
• – beständig kaka (persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
• – tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat före­tags räkning (det finns inga andrapartskakor);
• – evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
• – se också förstapartskaka, tredjepartskaka (domänkaka) och Flash cookie samt falsk kaka.

– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor (tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webb­läsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webbläsaren automatiskt upp en ny. – Kak­filen ska inte förväxlas med historiefilen.

– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:

• – Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress (URL);
• – Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
• – Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
• – Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
• – Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
• – Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.

– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS (länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (oktober 2020) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.

– Läs mer om kakor på Cookiecentral (nere i oktober 2020). – Ordet: Benämningen kaka, cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen (länk).

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 12 oktober 2020]

lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kak­lagen bygger på ett EU‑direk­tiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webb­sidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy‑förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]