(feature phone) – typ av mobiltelefon som har fler funktioner än de enklaste mobiltelefonerna (ringtelefoner), men som inte kan räknas som smart mobil. En funktionstelefon kan till exempel ha kamera och musikspelare, men sakna möjlighet att hämta och visa webbsidor.
[mobiltelefoner] [ändrad 23 augusti 2018]
ett slags smart mobil – se Danger†.
[mobiltelefoner] [ändrad 23 augusti 2018]
föreslaget, men sällan använt, ord för smart mobil.
[mobiltelefoner] [ändrad 23 augusti 2018]
(cellphone, cell phone, cellular phone, mobile phone) – trådlös telefon som kan användas i ett stort område i större delen av ett eller flera länder, eller i hela världen, och som kan användas för telefoni även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg.
- – Smarta mobiler är mobiltelefoner som kan hantera e‑post och webbsidor samt köra program (appar) som användaren installerar;
- – Funktionstelefoner har en del funktioner utöver de grundläggande, till exempel kamera, spel och musikspelare;
- – Ringtelefoner är de enklaste mobiltelefonerna som klarar telefonsamtal och SMS, och har ett fåtal förinstallerade program, som telefonbok och kalender.
– Generationer: Mobiltelefonerna delas in i generationer. Generationsnumren 1—2 har tillkommit i efterhand, och generation 0 har numrerats i dubbel efterhand:
- – Generation 0 kom på 1950‑talet. Telefonerna och sändar- / mottagarutrustningen var permanent inbyggda i bilar;
- – Generation 1, NMT, togs i drift på 1980‑talet och var analog;
- – Generation 2, GSM var det första digitala mobiltelefonsystemet, och kom på 1990-talet;
- – 2,5g var en skämtsam beteckning på GPRS och liknande tekniker som gjorde GSM‑nätet snabbare;
- – 3g kom i början av 00‑talet och gav möjlighet att överföra webbsidor med acceptabel hastighet. Det var den första generationen som kallades för generation från början;
- – 3,5g är, liksom 2,5g, en skämtsam beteckning på vidareutvecklingar av 3g;
- – 4g kom igång i slutet av 00‑talet och klarar till exempel videokonferenser;
- – 5g är på väg att bli verklighet i slutet av 2010‑talet. Det är ett system med mycket hög bandbredd, men också med kort räckvidd. Det kommer att kräva särskilda basstationer inomhus.
- – se också 6g.
– Alla generationer utom generation noll är cellbaserade, det vill säga att radiosignalerna till telefonerna förmedlas av ett nät av basstationer som, var för sig, har begränsad räckvidd. Nätet måste alltså i varje ögonblick veta var varje mobiltelefon befinner sig och också kunna hantera överlämning av pågående samtal (handover) från en basstation till en annan.
[it-historia] [mobilgenerationer] [mobiltelefoner] [ändrad 19 februari 2022]
en nerlagd smart mobil som utvecklades och såldes för att köra operativsystem och program i öppen källkod från projektet Openmoko. Den senaste modellen av Neo hette Freerunner och kom 2008.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 28 september 2017]
-
- – PaLM – Pathways language model – ett system som kan generera text som verkar vara skriven av människor. – PaLM är en så kallad stor språkmodell som har utvecklats av Google Research. Genom tillämpning av maskininlärning på enorma mängder skriven text, insamlad från internet, kan PaLM på beställning generera texter om valfria ämnen. PaLM liknar alltså ChatGPT. PaLM är inte tillgänglig för allmänheten när detta skrivs (februari 2023), men Google uppger att det kommer att släppas under första halvåret 2023. – PaLM 2 visades upp i maj 2023 (se blog.google/technology…). – Se ai.googleblog.com…. Läs också om Bard och LaMDA;
- – en nerlagd handhållen PDA med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pekskärm och manövrerades med en elektronisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spelkort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkelhet och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. – Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot (länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med program från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utvecklades först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pekskärm och litet tangentbord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 försvann Palm helt som produkt;
- – Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Från augusti 2012 ingick det som återstod av Palm i HP:s dotterbolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Företaget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativsystemet och handdatorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm uppköpt av US Robotics (länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av
3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristående börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotterbolaget PalmSource† för att utveckla och marknadsföra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utvecklade och marknadsförde datorer och program för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev då ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm företaget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne tillbaka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanska Access, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm avvecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotterbolag Gram;
- – en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com.
– Palm betyder här handflata.
[datorer] [företag] [förkortningar på P] [generativt språk] [it‑historia] [maskininlärning] [mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 4 februari 2023]
en smart mobil från Palm†, senare från dåvarande Hewlett-Packard†, först uppvisad i januari 2009. – Palm Pre hade pekskärm och ett litet tangentbord som kunde skjutas in bakom bildskärmen. Den hade också det då nya operativsystemet WebOS. – När Hewlett-Packard hade köpt Palm byttes namnet på telefonen ut mot HP Pre, varpå den lades ner när Hewlett‑Packard beslöt att avveckla WebOS. Under namnet HP Pre blev den ett samlarobjekt.
[nerlagt] [mobiltelefoner] [ändrad 12 oktober 2020]
enkel mobiltelefon som bara kan användas för telefonsamtal och SMS. Den saknar internetanslutning. Ringtelefoner brukar också ha enkla program som adressbok och kalender och kanske kamera. Jämför med funktionstelefon och smart mobil. – Ringtelefoner kallas också för dumtelefoner, på engelska dumbphones, vilket anspelar på smartphone (smart mobil).
[mobiltelefoner] [ändrad 23 augusti 2018]
smartmobilgångart – gångart när man går långsamt och utan uppmärksamhet på omgivningen därför att man är upptagen med sin smarta mobil. – Jämför med elektronisk byfåne.
[mobiltelefoner] [ändrad 23 augusti 2018]
ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lanserades 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, biljettreservationer, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kunderna betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode‑telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.
[mobilt] [nerlagt] [ändrad 24 september 2018]