en teknik för samordnad färgkalibrering av bildskärmar, skannrar och färgskrivare, utvecklad av Apple. – ColorSync lanserades i sin första version 1993. Det ingick då som ett verktygsprogram i Mac OS†. Versionen ColorSync 2 kom 1997. ColorSync ingår fortfarande i macOS. ColorSync har genom organisationen International color consortium, ICC (color.org) anammats av andra företag som Canon, Sony och Epson. – Läs mer på Apples webbsidor.
[bildskärmar] [färg] [ljud och bild] [skrivare] [ändrad 5 maj 2022]
hypertrådteknik – processorkonstruktion där en processor uppför sig så att operativsystemet uppfattar den som flera processorer. Operativsystemet kan då dela upp program i flera delar (”trådar”) som skenbart exekveras var för sig. – Hyperthreading är en teknik för att hantera multithreading, även känd som simultaneous multithreading.
[processorer] [ändrad 19 november 2018]
- – B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkortning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med
litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
- – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
- – se /b/ (diskussionsforum);
- – se ctrl-b.
- – förkortning för bel, se decibel;
- – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
- – för blått, se RGB.
[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]
föråldrat ord för bildskärm. Det har också, för länge sedan, varit en term för vad som nu kallas för operativsystem. (Fler betydelser nämns i Wikipedia.) – Inom bild och ljud används monitor om utrustning som används för att övervaka produktionen och granska kvalitet, till exempel studiohögtalare. Det innebär att de kan ha andra egenskaper än vad som anses önskvärt för konsumentprodukter. – Se också monitorera.
[bildskärmar] [ljud och bild] [ändrad 9 maj 2020]
kopiering av allt innehåll i ett minne, i en fil eller i en databas. – Ordet dump används i synnerhet när kopieringen görs utan sållning eller omformatering. En skärmdump är en kopia av det som för ögonblicket visas på bildskärmen. En minnesdump, på engelska core dump, är en kopia av allt som för ögonblicket finns i arbetsminnet. Att göra en dump kallas för att dumpa. – För cell tower dump, se basstationstömning.
[bildskärmar] [minnen] [ändrad 21 september 2021]
kopiering av allt som finns i datorns arbetsminne vid ett visst ögonblick. På engelska: core dump. – Se också dump.
[minnen] [programmering] [ändrad 2 juli 2019]
(user space eller userland) – de program som användaren kör, till skillnad från de som körs av operativsystemet, i synnerhet av kärnan. Operativsystemet delar upp tillgängligt arbetsminne och virtuellt minne i användarutrymme (kallas också för användarrymd) och kärnutrymme (kernel space).
[minnen] [operativsystem] [programkörning] [ändrad 19 november 2018]
förkortning för rött, grönt och blått – de tre färger som används för att blanda till alla andra färger i bildskärmar, tv, video och negativ färgfilm. Vitt får man genom att blanda de tre färgerna med högsta ljusstyrka, gult genom att blanda rött och grönt ljus, svart får man av bakgrunden. Detta kallas för additiv färgblandning. Alternativet heter subtraktiv färgblandning. – Se också CMYK och YPbPr samt varianten RGBG.
[bildskärmar] [foto] [färg] [förkortningar på R] [videoteknik] [ändrad 29 november 2020]
(även: internminne, RAM-minne eller primärminne, ofta bara minne) – det minne som innehåller aktiva program och de data som bearbetas när datorn används. – De instruktioner och data som matas in i datorns processor kommer närmast från arbetsminnet. Arbetsminnet måste vara snabbt och är därför ett halvledarminne. Eftersom den typ av halvledarminnen som används är flyktiga töms arbetsminnet på data när datorn stängs av. Allt som ska sparas måste därför lagras på hårddisk (eller annat lagringsminne, som SSD). Arbetsminnet läser in datorns operativsystem från hårddisken när datorn startar och läser sedan in program och data från hårddisk, nätverk eller internet allt eftersom. Resultatet av programkörningarna sparas sedan på hårddisk. Om arbetsminnet inte räcker till kan datorn använda virtuellt minne.
[datorns konstruktion] [minnen] [ändrad 22 november 2013]
– allmänt: anordning som mellanlagrar sådant som ska användas inom kort. Buffertens uppgift är att jämna ut skillnader mellan källans och mottagarens förmåga att leverera respektive att ta emot och använda. Utanför it kan det också vara något som skyddar något värdefullt eller ömtåligt genom att ta emot stötar. På engelska: buffer:
- – del av arbetsminnet som tillfälligt håller data som ska lagras på hårddisken (eller brännas på CD eller DVD). Bufferten behövs därför att det går relativt långsamt att lagra på hårddisken. Programmet sparar därför filen tillfälligt (buffrar filen) i det snabbare arbetsminnet. Den överförs till hårddisken först när användaren trycker på ”Spara”, eller vid automatiskt sparande. Om programmet eller datorn kraschar förlorar man de data som finns i bufferten. – Buffertar används också vid utskrift på skrivare, vid bränning av CD och DVD och i andra sammanhang där det är opraktiskt att överföra data direkt från hårddisken. – Läs också om buffertöverfyllning och buffertfel samt jämför med cache, som är något annat;
- – i strömmande radio och video: minnesutrymme som sparar (buffrar) lite av utsändningen innan den spelar upp utsändningen för mottagaren. Det rör sig om någon sekund. Detta görs för att utsändningen ska kunna spelas upp utan avbrott och ryckighet. Strömmande sändningar sker ju över internet, vilket innebär att det inte går att garantera jämn takt i överföringen. Bufferten avhjälper detta genom att mata ut utsändningen i jämn takt, men alltså med en liten fördröjning, till uppspelningsprogrammet.
[internet] [minnen] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2019]