Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
förhandsbedömning av hur skyddet av personuppgifter påverkas av ny teknik. – Heter på engelska data protection impact assessment, DPIA. På svenska ofta bara konsekvensbedömning. Det är obligatoriskt enligt Dataskyddsförordningen, artikel 35. – Riktlinjer för konsekvensbedömning finns på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (imy.se…).
[dataskyddsförordningen] [lagar] [personuppgifter] [9 augusti 2021]
amerikansk spelutvecklare som bland annat utvecklar World of warcraft och Candy Crush. – Activision Blizzard bildades 2008 när Vivendi Games, ägare av Blizzard Entertainment, slogs ihop med Activision. – Activision Blizzard stämdes i juli 2021 av Kaliforniens arbetsmiljöverk för diskriminering och kränkande behandling av anställda kvinnor (se pressmeddelande). – I januari 2022 blev det känt att Microsoft vill köpa Activision Blizzard för 68,7 miljarder dollar. Men i oktober 2022 inledde den brittiska konkurrensmyndigheten Competition and markets authority, CMA, (länk), en fördjupad utredning som kan stoppa affären. I december 2022 gick även USA:s Federal trade commission (FTC) till domstol för att stoppa köpet. I april 2023 sa brittiska konkurrensverket nej till affären, medan EU‑kommissionen sa ja i maj 2023. – IDG:s artiklar om Activision Blizzard: länk.
[arbetsmiljö] [företag] [rättsfall och skandaler] [spel] [uppköpt] [ändrad 16 maj 2023]
ett program för nerladdning av ljud och video från YouTube och liknande webbplatser. – youtube‑dl har funnits sedan 2006, men blev uppmärksammat i oktober 2020, då RIAA, som stödde sig på lagen DMCA, begärde att GitHub skulle ta bort youtube‑dl från sina sidor. Det gjorde också GitHub en tid, men publicerade sedan programmet igen i december 2020. – Den juridiska svagheten i RIAA:s begäran var att youtube‑dl inte innehåller upphovsrättsligt skyddat material: det är ett verktyg för att ladda ner ljud och video. Utvecklarna av youtube‑dl har uttryckligen förklarat att ett syfte med programmet är att kringgå YouTubes kopieringsskydd. Men YouTube har tillstånd av upphovsrättshavarna för allt som publiceras, vilket kan tolkas som att nerladdning av material från YouTube ska räknas som privatkopiering. – Blockeringen av youtube‑dl ledde till vad som har beskrivits som en Streisand‑effekt: uppretade användare spred källkoden till youtube‑dl varhelst de kunde, och folk som aldrig hade hört talas om youtube‑dl fick nu veta att det fanns. – dl i youtube‑dl står för download manager. – Se yt-dl.org.
[upphovsrätt] [27 juli 2021]
(right to repair) – skyldighet för tillverkare att låta andra än deras egna reparatörer reparera skadade produkter. – Rätten att reparera innebär att reparationer får inte vara ett monopol för tillverkarna; tillverkare ska tillhandahålla reservdelar och instruktionsmaterial under produkternas livstid. Detta måste vägas mot riskerna med att inkompetenta personer försöker göra reparationer. – EU:s resolution ”En mer hållbar marknad” (länk) innehåller skrivningar om rätten att reparera, och i juli 2021 gav USA:s president Joe Biden instruktioner till FTC att förbjuda reparationsmonopol. – Se artikel i PC för alla.
[juridik] [hårdvara] [support] [11 juli 2021]
en avskaffad svensk lag som förbjöd användning utan tillstånd av personuppgifter i it‑system. – Datalagen stiftades 1973, då det bara var storföretag och myndigheter som hade datorer, och gällde till 1998, då den ersattes av Personuppgiftslagen† (som i sin tur har ersatts av EU:s Dataskyddsförordning). Datalagen var den första lagen i världen i sitt slag, och ansågs på sin tid som föredömlig. Lagen var mycket strikt: all registrering av personuppgifter i it-system krävde tillstånd av det som då hette Datainspektionen (numera: Integritetsskyddsmyndigheten). Datalagen föreskrev också att alla medborgare hade rätt att begära ut registrerade uppgifter om sig själva och att begära ändring om något var fel. – Men på 1980‑talet, när persondatorer och ordbehandlare började bli vanliga, blev Datalagens bestämmelser omöjliga att upprätthålla, eftersom människor dagligen skrev personnamn och andra personuppgifter med sina persondatorer utan att reflektera över att det krävdes tillstånd. Journalisten Anders R Olsson† visade på det orimliga i Datalagen när han 1992 begärde tillstånd av Datainspektionen att infoga personuppgifter i ett bokmanus som han skrev på sin dator. Datainspektionen avslog hans begäran, men regeringen undanröjde Datainspektionens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Lagtexten, som alltså inte gäller längre, finns på denna länk. – På engelska: The Data Act.
[inaktuellt] [lagar] [29 juni 2021]
[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [ändrad 20 januari 2o23]
en krypterad mobiltelefon som polisen i flera länder lurade kriminella i den organiserade brottsligheten att använda 2018–2021. – Bevisning som samlats in genom avlyssning och avläsning av ANoM‑telefoner var underlag för det stora tillslaget Trojan Shield den 7 juni 2021. Hundratals personer i 16 länder, bland annat Sverige, greps i en samordnad operation – se polisens webbsidor. Den svenska polisen uppger att den genom operation Trojan Shield har förhindrat ett tiotal planerade mord. – ANoM utvecklades av den amerikanska federala polisen FBI och spreds bland kriminella med början 2018. Telefonen var mycket säker och allt som kunde läcka information var borttaget – bortsett från att polisen redan från början kunde avlyssna och avläsa allt. – Jämför med EncroChat och SKY ECC.
[juridik] [skyddad kommunikation] [8 juni 2021]
en amerikansk AI-expert som blev avskedad från Google i februari 2021. – Google motiverade det med ”flera brott mot vår uppförandekod” och med att Mitchell skulle ha smusslat ut konfidentiella dokument; Margaret Mitchell anser att hon fick sparken för att hon undersökte bakgrunden till avskedandet av Timnit Gebru i december 2020. – Margaret Mitchells arbetsområde på Google var bland annat algoritmisk snedvridning. Hon hade anställts för att leda Googles etikteam tillsammans med Timnit Gebru. – Margaret Mitchells webbsida finns på m-mitchell.com. – Margaret Mitchell kallar sig ibland för Shmargaret Shmitchell. Det kan bero på att hon har samma namn som författaren till romanen Borta med vinden från 1936. – Läs också om Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 1 april 2023]
falskt meddelande som ser ut att komma från posten eller budfirma där mottagaren uppmanas att fylla i personuppgifter för att få en försändelse levererad. Ofta ska mottagaren också betala en avgift, till exempel för tull. Det finns ingen försändelse, och personuppgifterna används i kriminellt syfte, till exempel för att ansöka om lån. Mottagarna rekommenderas att alltid kolla avsändaradressen och i misstänkta fall inte att klicka på några länkar. Radera meddelandet oläst. – PostNord kallar det för bluffmejl och bluff-SMS. Det är ett slags befogenhetsbedrägeri. – Se också scam.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [21 april 2023]
[bluff och båg] [företag och ekonomi] [juridik] [ändrad 25 april 2022]