person som ensam är juridiskt ansvarig för innehållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha utgivningsbevis. – Ansvarig utgivare för tryckta skrifter registreras av Patent- och registreringsverket, PRV (länk), för webbsidor och etermedier av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). Den ansvariga utgivaren utses av ägaren. Om en webbsida har ansvarig utgivare skyddas innehållet på sidan av YGL, annars faller innehållet under den så kallade BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen (GDPR). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jämför med innehållsansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.
[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 19 oktober 2020]
(citizen journalism) – journalistisk verksamhet som utförs av personer som inte är journalister till yrket. – Man talar i synnerhet om medborgarjournalistik när det görs på internet, till exempel på bloggar. Uttycket har gjorts känt av den amerikanska journalisten Dan Gillmor (länk). Se också Center for citizen media (länk). – I USA blev medborgarjournalistik juridiskt intressant 2005 i samband med en rättegång där Apple krävde att bloggare som hade avslöjat kommande produkter från Apple skulle röja sina källor. Domstolen kom då fram till att bloggar ska ha samma tryckfrihet som tryckta tidningar, och att bloggarna därför hade rätt att skydda sina källor. I Sverige är frågan juridiskt enklare, eftersom en blogg kan anmäla en ansvarig utgivare och därefter är skyddad av Yttrandefrihetsgrundlagen. – Läs också om Swishjournalistik.
[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 24 januari 2022]
- – utvecklingsplattform för Hewlett‑Packards† avvecklade operativsystem WebOS för smarta mobiler och surfplattor. Släpptes 2009. – Hewlett‑Packard slutade att stödja WebOS den 15 januari 2015;
- – mobile + journalism – journalistik som bygger på användning av smarta mobiler för muntlig rapportering, fotografering och videofilmning; även: en journalist som arbetar på det sättet.
– Mojo är i afrikansk-amerikansk folktro ett magiskt föremål eller en trollformel. I överförd bemärkelse: något hemligt men kraftfullt.
[försvunnet eller köpt] [massmedier] [mobilt] [programmering] [ändrad 3 mars 2018]
ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.
[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022]
intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivningsbevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV), (länk), men utgivningsbevis för webbsidor och etermedier utfärdas av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.
[massmedier] [radio och tv] [svenska myndigheter] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]
broadcast television – vanliga tv-sändningar från tv-station till många tittare. På svenska kallas det ibland för tablå-tv. – Jämför med broadcasting.
[massmedier] [radio och tv] [ändrad 1 maj 2020]
- – funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – ”den nya mobiltelefonen kommer med / har / ståtar med tangentbord”, ibland ”innehåller”. ”Is it a bug or a feature?” – ”är det en bugg eller en finess?” – ironisk kommentar till programföretags vana att bortförklara uppenbara fel. – Se också feature creep;
- – i tidningar (även på svenska): längre artikel eller reportage.
– Ordet: Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.
[massmedier] [produktutveckling] [språktips] [ändrad 10 mars 2021]
International standard serial number – identifikationskod för tidningar och tidskrifter, inklusive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje periodisk publikation ett särskilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.
[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]
- – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprungliga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ komprimerar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM. – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
- – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
- – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]
”snigeltidning” – tidning som delas ut av tidningsbud. Ordet anspelar på snail mail.
[jargong] [massmedier] [ändrad 3 december 2019]