XMPP

eXtensible messaging and presence protocol – protokoll för snabbmeddelanden och närvarobaserade tjänster, skrivet i öppen källkod. Tidigare känt som Jabber. – XMPP är en öppen standard skriven i XML, och det an­vändes bland annat av Google i snabbmeddelandetjänsten Google Talk†. – XMPP skapades för att bli ett fritt alternativ till tjänster som ICQ och AIM. Vem som vill får använda XMPP och sätta upp ett XMPP‑baserat nätverk, och alla XMPP‑baserade klienter kan kommunicera med var­andra. – Standarden utvecklas av XMPP standards foundation (länk, tidigare Jabber soft­ware foundation).

[förkortningar på X] [meddelanden] [xml] [ändrad 16 augusti 2017]

C++

ett av de viktigaste program­språken, utformat för objektorienterad program­mering. – C++ utvecklades 19791985 av dansken Bjarne Stroustrup (stroustrup.com), då på Bell Labs. Han var inspirerad av Simula 67, men han skrev språket i C. (C++ betyder C+1.) C++ fick snabbt stor spridning, bland annat för att AT&T införde C++ som standardspråk. – Liksom föregångaren C är C++ kraftfullt och ger programmeraren goda möjligheter till detaljstyrning, och liksom C har C++ brister, främst dålig minneshantering. – Angående ryktet om att Bjarne Stroustrup uppfann C++ bara för att skapa välbetalda jobb åt programmerare, se webbplatsen Snopes (länk).

[c] [skvaller och rykten] [ändrad 31 juli 2019]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 2 januari 2023]

semantiska webben

(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.

[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]