Kategori: programspråk

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om programspråk. Kategorin programspråk är en underavdelning av kategorin programmering. Den har i sin tur underavdelningarna C, Java och XML.

Scala

ett programspråk som har utvecklats för att kunna användas i stället för Java. Där man kan köra Java kan man också köra Scala. Program skrivna i Scala kan köras direkt i Java virtual machine (JVM). Det finns också en variant för Microsofts Dotnet. – Se scala-lang.org.

[programspråk] [ändrad 15 oktober 2019]

skriptspråk

(scripting language) – språk för programmering av skript. – Sådana språk brukar vara inter­prete­rade språk: källkoden kompi­leras alltså inte, utan den översätts vid körningen till maskin­kod. Detta är bland annat för att källkoden ska vara lätt att granska och ändra, eftersom det ofta är enskilda användare som programmerar skript för eget behov. Det finns tusentals skriptspråk för olika ändamål, till exempel Javascript, Perl, PHP, Python, Ruby och många fler. Det finns också vanliga programspråk som lämpar sig för programmering av skript.

[programspråk] [ändrad 26 juli 2017]

PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]

Gauss

  1. – en trojansk häst som upp­snappar lösen­ord och informa­tion om bankkonton. Upp­täcktes i augusti 2012. Den anses vara utvecklad för cyberkrigföring, liksom Duqu, Flame och Stuxnet. – Läs mer här;
  2. – ett programspråk för matematik och statistik – se aptech.com;
  3. – Gaussian curve, se normalfördelningskurva;
  4. – se gaussiskt filter;
  5. – se gaussisk oskärpa.

– Ordet: Efter Carl Friedrich Gauss (1777—1855, se Wikipedia), av många ansedd som historiens främsta mate­­ma­­tiker.

[bildbehandling] [programspråk] [skadeprogram] [statistik] [ändrad 1 juni 2019]

Cyclone

ett programspråk som är baserat på C, men som uppges vara fritt från många av de brister som gör C‑program känsliga för data­intrång och andra attacker. – Cyclone ut­vecklades runt år 2000 av forskare på AT&T Research och Cornell‑universitetet. U­tvecklingen av program­språket verkar ha avstannat i mitten av 00-talet. – Se cyclone.thelanguage.org (senast uppdaterad 2011).

[c] [ändrad 20 maj 2022]

kärna

  1. – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativ­system: den del av operativ­systemet som styr processor, minne och an­sluten utrustning. Kärnan fördelar pro­cessorns tid mellan olika arbets­upp­gifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativ­systemet, till exempel användargräns­snitt och driv­rutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan mono­litiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har upp­stått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en mono­litisk kärna leder detta till två pro­blem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att över­blicka. Ett försök att mot­verka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Mono­litiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativ­system som Linux och Mach är egentligen bara (mono­litiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
  2. – (core) – den del av en pro­cessor som utför be­räkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multi­core) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på an­slutning till kretskortet. – Fler­kärnade pro­cessorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energi­effektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
  3. – en del­mängd av ett programspråk, core language, som inne­håller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.

[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]

XML

eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Java

ett programspråk från Sun†, numera Oracle. – Sedan 1990-talet är Java ett av världens vanligaste program­­­språk, kanske det mest spridda. Det är också en plattform för program­­utveckling. – Java utvecklades för att man skulle kunna skriva utrymmessnåla program som kunde hämtas och exekveras av webbläsare, och som fungerade oberoende av datortyp och operativsystem. Numera an­vänds det för all slags programmering och program­utveck­ling. – Java lanserades 1994, och blev snabbt mycket spritt. Det utveck­lades av James Gosling (blogg) i ett projekt som leddes av Bill Joy. Den framgångsrika marknadsföringen sköttes av Kim Polese. – I grunden är Java ett objektorienterat språk som har rensats från de flesta påstådda nack­­del­ar­na med C++. Ett Javaprogram kan i teorin köras på alla slags datorer utan ändringar. Men för det krävs att datorn har en virtuell maskin, se Java virtual machine, instal­le­rad för att köra koden. Det behövs även om man inte programmerar själv, eftersom många webbsidor och tjänster på webben förutsätter Java. – Både privatpersoner och företag får använda Java i stort sett fritt, men Oracle äger varu­märket Java och specifikationerna. (Microsoft hade länge en egen variant av Java, men tvingades 2001 att sluta till­verka Javaprodukter.) – I november 2006 släppte Sun det mesta av källkoden till Java som öppen källkod med licensen GPL. – Läs också om Glassfish. – Det finns många pro­dukter och varumärken som är knutna till Java, och det finns också andra programspråk som bygger på Java. – Se Oracles webbsidor.

[java] [ändrad 9 mars 2021]