ett nerlagt program för visning av e‑böcker; även: det filformat som programmet använde. – Amazon köpte 2005 det franska företag som hade utvecklat Mobipocket och meddelade 2011 att Amazon inte längre stöder formatet. Det lades definitivt ner den 31 oktober 2016. – Mobipocket fanns för de flesta datortyper och operativsystem. – Mobipocket var tidigare ett vanligt format för de e‑böcker som biblioteken lånade ut, men det minskade snabbt i betydelse i början av 2010‑talet. Det har ersatts av ePub. – Läs mer på mobipocket.com (stängd).
[e-böcker] [filformat] [nerlagt] [ändrad 11 april 2017]
en avvecklad branschorganisation för företag som levererar produkter för beställtryck (print‑on‑demand). Organisationen grundades 1996 och avvecklades 2019; dess tillgångar övergick till APTech, Association for print technologies (se arkiverat pressmeddelande). PODi lanserade språket PPML för beställtryck. – PODi var en pseudoförkortning, som från början stod för Print on demand initiative. Senare kallade PODi sig i stället för the digital printing initiative. – PODis webbsida finns på podi.org.
[förkortningar på P] [organisationer] [nerlagt] [pseudoförkortningar][tryckning] [ändrad 2 april 2020]
- – exemplar, kopia. – På svenska skiljer vi mellan exemplar och kopior. Böcker och tidningar trycks i ett antal exemplar. Men om man har ett original och kopierar det i en kopieringsapparat, eller på annat sätt, får man en eller flera kopior. – Se också hard copy och soft copy;
- – to copy – se kopiera;
- – annonstext, artikeltext, text. – En copy editor är en textredigerare som går igenom, rättar och skriver om journalisternas artiklar på en tidning. Det innebär en mer omfattande granskning än vad en korrektur-läsare utför. En copywriter skriver reklamtext. – Ordet: Det finns minst två förklaringar till att text som ska tryckas kallas för copy på engelska. Den ena är att copy syftar på text som ska kopieras, alltså tryckas. Den andra är att copy syftar på det första avdraget för korrekturläsning.
[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [ändrad 16 april 2013]
- – korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. – Ett korrektur är, i strikt terminologi, ett avdrag där korrekturläsaren har angett vad som ska rättas. Ett avdrag är i sin tur en utskrift av texten, lämnad till korrekturläsaren för korrekturläsning. Avdraget kallas alltså i strikt typografiskt språkbruk inte för korrektur förrän korrekturläsaren har gått igenom det och markerat vad som ska ändras. Men ofta kallas även avdraget för korrektur. Hela proceduren kan givetvis utföras papperslöst, men det är ofta enklast att markera ändringarna på en utskrift. – Korrekturläsning gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förutsättningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska utförandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustrationer, annan dekor, paginering och sidhänvisningar. – På engelska brukar proofreading syfta på textgranskningen, medan proofing syftar på granskning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
- – sidor som har granskats av korrekturläsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rättelser. – Jämför med avdrag;
- – korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.
– På engelska: proof.
[massmedier] [tryckning] [ändrad 16 februari 2022]
teknisk förhandskontroll av material som ska tryckas. – Kontrollen gäller att dokumentet är färdigt för tryck, till exempel att alla bilder finns med och att tryckeriet har de typsnitt som behövs. Det är inte samma sak som korrekturläsning. – Ordet: Preflight syftar på den checklista som används för att kolla flygplan innan de får lyfta.
[tryckning] [ändrad 2 april 2020]
den paragraf i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedieföretag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och registrera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.
[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]
en kombinerad skärmsläckare och webbläsare från 1990-talet: det mest kända exemplet på pushteknik. – Pointcast spreds gratis från företaget med samma namn. Användarna installerade det som en skärmsläckare, och den gick igång efter att datorn varit oanvänd en stund. Pointcast började då att visa nyheter, börskurser och reklam som sändes från Pointcasts server. Pointcast lanserades 1995 och blev snabbt mycket populärt. Det inledde perioden av pushteknik. Men användarna tröttnade snart och företagen klagade på att trafiken från Pointcast tyngde ned servrarna. 1999 gick företaget upp i Entrypad, ett företag som utvecklade program för digitala betalningar. Efter en serie uppköp blev America Online (numera Aol) 2003 ägare av det som återstod av Pointcast och la ner det.
[nerlagt] [publicering] [ändrad 12 november 2018]
radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan information än ljud, alltså text, bild och video, förutsatt att mottagaren kan hantera det. Ljudkvaliteten blir inte nödvändigtvis bättre. De svenska sändningarna med digitalradio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digital radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 föreslog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digitalradio ska inte förväxlas med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internetradio vara utsändningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioapparater med digital frekvensvisning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.
[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]
fyrskärmsstrategi – de stora it- och medieföretagens strävan att erbjuda tjänster som fungerar på persondator, smart mobil, surfplatta och tv.
[bildskärmar] [publicering] [webbpublicering] [ändrad 9 november 2018]
(transmedia storytelling) – förmedling av samma berättelse i flera medier: datorspel, filmer, böcker. (Se transmedia och crossmedia.) – Berättelsen utspelar sig ofta i en fiktiv värld. Dessutom ska publiken inte bara vara passiva betraktare, utan vara med i den fiktiva världen genom att spela datorspelet (som bör vara ett rollspel). Den fiktiva världen bör också vara genomarbetad enligt samma mönster som Sagan om ringen och Stjärnornas krig, även om ingen av just dem var tänkta som transmediala berättelser. Den amerikanska professorn Henry Jenkins (länk) använde begreppet transmedia storytelling 2003 i den betydelse som används här. – Se denna artikel i MIT Technology Review.
[konst och litteratur] [publicering] [spel] [ändrad 14 november 2018]