Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.
generic access profile – den grundläggande teknik som gör att DECT‑telefoner av olika märken fungerar ihop. GAP är de grundläggande funktioner som är gemensamma för alla trådlösa telefoner som följer DECT‑standarden. Det består av tekniken för att ringa och ta emot telefonsamtal samt för att knyta en telefon till en viss basstation. Mer avancerade funktioner, som nummerpresentation och talsvar, varierar från märke till märke.
[förkortningar på G] [telefoni] [ändrad 2 februari 2018]
[arkiv] [betalningar] [processorer] [rss] [ändrad 9 oktober 2022]
general packet radio services – en teknik för snabbare dataöverföring genom GSM‑nätet. Det är ett mellanting mellan vanlig GSM och 3g och kallas därför ibland för 2,5g. – GPRS kan användas för röstsamtal, e‑post, webbsidor, musik och bild. En påslagen GPRS‑telefon har ständigt en öppen linje till operatörens nät, även om inga meddelanden överförs. Därför kan kommunikation sättas igång och avslutas utan märkbara väntetider. Kommunikationen delas upp i paket, vilket innebär att telefonen kan hantera internetkommunikation. Kunden betalar inte per minut, utan för datamängden som överförs. – GPRS kräver extrautrustning i GSM‑nätet och fungerar inte med enklare GSM‑telefoner. Tekniken är paketförmedlande och har en teoretisk kapacitet på 270 kilobit per sekund till skillnad från GSM, som klarar 9,6 kilobit per sekund. GPRS infördes i Sverige med början år 2000 och är fortfarande i bruk, eftersom GSM, även i telefoner för 3g och 4g, fortfarande används för röstsamtal.
[förkortningar på G] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 6 november 2019]
(style sheet eller stylesheet) – anvisningar för den typografiska utformningen av en sida, både för tryck på papper och för webbsidor. Stilmallen anger vilket typsnitt, teckenstorlek etcetera som ska användas för olika textelement som brödtext, rubriker och mellanrubriker. Kallas också för stilanvisning. En stilmall för webben kan också innehålla instruktioner om bakgrundsfärg, bakgrundsmönster och annat.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 5 juni 2017]
”Get a life!” – Det vill säga: Skaffa dig något bättre att ägna din tid åt.
accenten över a i à. – På svenska är à (som i ”fem kilo äpplen à 20 kronor kilot”) det enda ordet som skrivs med grav accent (bortsett från namn på franska och andra språk, till exempel Genève). – Akut accent är vanligare. – E med grav accent, è, uttalas på franska ungefär som svenskt ä. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 14 oktober 2018]
– förkortning för det binära multipelprefixet gibi. Skrivs alltid med stort G.
Global system for mobile communication – från början av 1990-talet till mitten av 2010-talet det dominerande systemet för mobila röstsamtal i Europa, Asien, Afrika och Australien. – GSM används också i delar av USA och Latinamerika. GSM kommer att avvecklas i Europa under 2020-talet. Antalet GSM‑abonnenter kulminerade i mitten av 2010‑talet, men GSM har senare överflyglats av 3g och 4g. – GSM använder frekvenserna 900 och 1 800 megahertz i större delen av världen, men 1 900 megahertz i USA. Det är ett kretskopplat system med tidsdelning (TDMA). GSM kallas ibland för 2g, andra generationens mobiltelefoni, men det är en benämning som har uppstått i efterhand (en retronym). Innan tredje generationen, 3g, infördes tillkom GPRS, en vidareutveckling av GSM, även känd som 2,5g. – Jämför med NMT.
[förkortningar på G] [mobilt] [ändrad 6 april 2023]
[datakommunikation] [förkortningar på D] [nerlagt] [skrivare] [typografi] [ändrad 21 januari 2019]
igenkänning av talade ord och meningar med användning av datorprogram. – Igenkänning innebär att ett datorprogram knyter talade ord till skrivna ord från en lagrad ordlista. Detta kan inte göras enbart genom att programmet går igenom orden ljud för ljud. Många ord låter likadant, de stavas inte som de uttalas och människor talar slarvigt. Rent fonetiskt är det inte heller alltid uppenbart var ett ord slutar och nästa börjar, inte ens alltid var de språkljud som bokstäverna står för börjar och slutar: de går in i varandra. Därför används också statistisk analys och grammatiska regler i taligenkänning. – Undvik att kalla taligenkänning för talförståelse, vilket skulle kunna tolkas som att datorn i någon bemärkelse förstår vad den talande menar. – På engelska: speech recognition, ibland automatic speech recognition eller automated speech recognition, förkortat ASR. – Skilj också mellan taligenkänning och röstigenkänning. – Taligenkänning är förutsättningen för audio mining. – Läs också om computer pidgin language.
[språkteknik] [ändrad 31 augusti 2021]