en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]
utfärdande av intyg om något som man har befogenhet att intyga, utfärdande av certifikat:
- – intyg om kompetens: slutförd utbildning och godkänt prov;
- – när det gäller tekniska specifikationer innebär certifiering att en särskild organisation intygar att en produkt uppfyller kraven i specifikationen. Exempel: wi‑fi och Posix. (Se också efterlevnad.)
- – inom kryptering betyder certifiering att en betrodd organisation intygar att en viss krypteringsnyckel tillhör en viss person eller organisation – se certifikat.
– På engelska: certification.
[kryptering] [standarder] [ändrad 17 augusti 2020]
American standard code for information interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bokstäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken representeras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfabetet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bokstäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför infördes senare utvidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De innehåller å, ä och ö med flera bokstäver. Tyvärr finns det flera varianter av utvidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ASCII compatible encoding.
[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]
Gigabit interface converter – standard för sändtagare (transceivers) för tele- och datakommunikation, både optisk och elektronisk. En variant av GBIC i mindre fysiskt format är small form factor pluggable (SFP), även kallat mini-GBIC.
[elektronisk kommunikation] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 6 juli 2017]
Data encryption standard – den amerikanska krypteringsalgoritm som var amerikansk standard från 1977 till början av 2001. – DES utvecklades från början av IBM. DES är en symmetrisk algoritm med 56 bitars nyckellängd. Under 1990‑talet blev det uppenbart att nyckeln hade blivit alltför kort, och att krypteringen kunde knäckas med en måttlig insats av tid och datakraft. Det är inte möjligt att öka nyckellängden i DES, men däremot har det kommit varianter som Triple‑DES. För att få ett helt nytt, säkrare system har USA:s regering skaffat en efterträdare till DES, kallad Advanced encryption standard (AES).
[förkortningar på D] [kryptering] [standarder] [ändrad 15 november 2018]
(Applicability statement 2) – en standard för säker dataöverföring, baserad på webbprotokollet HTTP. AS2 är en nyare version av AS1. AS1 överförde data mellan företag som e‑post, medan AS2 överför data som om det var webbsidor, vilket går snabbare. AS2 innehåller också säkerhetsåtgärder som kryptering och elektroniska signaturer. I stället för HTTP används ofta den säkrare varianten HTTPS. Standarden AS2 har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF.– Se RFC 4130: länk.
[förkortningar på A] [it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 16 mars 2020]
National institute of standards and technology – en amerikanskt federal myndighet som fastställer standarder, bland annat för it. – NIST har standarder för mått och vikt samt för teknisk utrustning. Standarden för it‑säkerhet kallas för NIST-CSF – cyber security framework. Den standarden anpassas under 2020‑talet till svenska förhållanden. – NIST har hand om regelverket för it‑system som används av statliga myndigheter, FISMA. För it‑säkerhet anger NIST:s ramverk fem huvudfunktioner:
- – skydda;
- – upptäcka;
- – åtgärda;
- – återställa;
- – identifiera.
– Se nist.gov.
[amerikanska myndigheter] [förkortningar på N] [it-system] [standarder] [ändrad 7 september 2021]
(TLS) – ett protokoll för säker dataöverföring på webben, avsett att vara ersättare för SSL. Det ingår i HTTPS. – TLS krypterar den datamängd som ska överföras och kontrollerar motpartens identitet. TLS är rätt likt SSL, men de två protokollen är inte utbytbara. – TLS har varit i bruk sedan början av 2000‑talet jämsides med SSL. Många nyare tillämpningar av SSL hanterar både SSL och TLS. – I augusti 2014 meddelade Google att företaget kommer att ge webbsidor som skyddas med TLS högre rankning än sidor som inte använder TLS (se denna länk). – Läs mer om TLS på internets tekniska ledningsgrupp IETF:s webbsidor i RFC 5246 – se här.
[it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 24 december 2020]
(PASC) – den grupp som ansvarar för Posix‑standarden och andra programmeringsgränssnitt. (Portable betyder här att program ska vara flyttbara mellan olika datorsystem.) PASC ingår i den amerikanska standardorganisationen IEEE. – Se IEEE:s webbsidor (länk). – Läs också om The Austin group.
[programmering] [standarder] [ändrad 15 mars 2018]
(OAIS) – en standard för digitala arkiv. – OAIS anger hur information ska lämnas in, bevaras och göras tillgänglig och sökbar under lång tid. Med ”lång tid” menas här att informationen ska vara tillgänglig även efter flera generationer av tekniska förändringar – se långtidsarkiv. Ett dokument eller annan informationsmängd som sparas i ett OAIS‑anpassat arkiv kallas för AIP, archival information package. – OAIS utvecklades av amerikanska rymdflygstyrelsen NASA, men används av många organisationer, bland annat av OCPC. – OAIS blev ISO‑standard 2003, reviderad 2018 – se iso.org…. – Läs mer om OAIS på oais.info.
[arkiv och bibliotek] [arkivering] [standarder] [ändrad 14 mars 2022]