- – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kroppsburna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsättning sensorer. Den kommunicerade trådlöst med Bluetooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobelpristagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
- – (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webbadresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemensamma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den information som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).
[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]
en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 19 mars 2023]
”betongwebben” – traditionella webbsidor avsedda för persondatorer, till skillnad från mobila webbsidor avsedda för mobiltelefoner och surfplattor.
[jargong] [webben] [ändrad 15 juni 2020]
försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.
[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]
(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).
[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]
(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajtikoner kallas också på svenska för urlikoner. Datatermgruppen rekommenderar termerna adressikon eller adressymbol (länk). – Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webbläsare. – Se också X‑Face.
[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]
för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.
[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]
avvecklat varumärke för ett utbud av tjänster från Microsoft. Varumärket (men inte nödvändigtvis tjänsterna) avvecklades under 2012. – De flesta av tjänsterna i Windows Live kördes i webbläsare, men det fanns också tjänster som kördes i installerade program. Windows Live hade tjänster för e‑post, adresser, foton, snabbmeddelanden, lagring av filer på internet och annat. Sökmotorn Bing ingick från början i Windows Live under namnet Windows Live Search. – Windows Live startades 2005, och tog då över många tjänster som tidigare hade ingått i MSN. I maj 2012 meddelade Microsoft att varumärket Windows Live ska avvecklas. Tjänsterna skulle finnas kvar, men de kopplades (då) till Windows 8 och Microsoft-konto (Microsoft Account).
[nerlagt] [webbtjänster] [ändrad 2 februari 2023]
varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internetoperatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑posttjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelandetjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till nystartade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varumärke). – Namnet: MSN stod från början för Microsoft Network. Sedan blev det en pseudoförkortning. – Se msn.com.
[förkortningar på M] [pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]
(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Datatermgruppen skriver – länk.
[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]