(RTF) – ett standardformat för rik text, alltså text som visas på bildskärm i grafiskt utförande. – Typsnitt, teckenstorlek, halvfet och kursiv text, radlängd, marginaler och annat visas som i originalet, även när man öppnar dokumentet i en annan ordbehandlare eller liknande program än det som det skrevs i (förutsatt att programmet klarar RTF‑filer). – Rich text format utvecklades 1987 av Microsoft, och det anammades av många andra programföretag. Sedan 2008 vidareutvecklar Microsoft inte rich text format, och det ingår inte i senare versioner av Microsofts program. Den sista versionen hade nummer 1.9.1.
[filformat] [typografi] [ändrad 19 juli 2022]
(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för användare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som ansvarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med ansvarig utgivare.
[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]
en variant av programspråket Python, anpassad för Java. – Man programmerar som i Python, men källkoden kan kompileras till Javas bytekod. Programmet kan sedan köras som om det var Java. – Jython är skrivet i öppen källkod och får användas fritt. – Jython utvecklades först 1997, då under namnet JPython. Namnet Jython har används sedan 1999. – Se jython.org.
[programspråk] [ändrad 5 april 2022]
(comment field eller comments field) – även: kommentarfält – textruta nedanför tidningsartiklar och bloggar, avsedd för läsarnas kommentarer. (Ofta kallas hela listan med kommentarer för kommentarsfältet.) Läsare kan skriva kommentarer direkt i fältet, och de publiceras antingen direkt eller efter granskning och godkännande (se moderering). Det kan krävas att läsaren först registrerar sig och / eller att hon löser en uppgift för att bevisa att hon är en människa (se robotfilter), så att man slipper kommentarspam som skrivs av automatiska program (spambottar). – Jämför med kommentarsruta för engelska shoutbox. – Läs också om kommentarsfält för alla.
[diskussioner] [ändrad 20 januari 2023]
GNU image manipulation program – ett bildbehandlingsprogram som sprids som fri mjukvara. Det har utvecklats inom GNU-projektet och kan laddas ner från gimp.org. – Se också GIMP toolkit (GTK+).
[bildbehandling] [förkortningar på G] [fri mjukvara] [ändrad 30 oktober 2018]
- – Dead drops – USB-minnen som är inmurade i yttervägg för spridning av filer. Vem som vill kan ansluta sin dator till ett sådant minne för att kopiera filer till sin egen dator eller för att lägga till filer. Det är alltså ett system för anonym fildelning. – Dead drops är ett initiativ av den tyska arkitekten Aram Bartholl. Läs mer på deaddrops.com. Påbörjades i New York hösten 2010;
- – ett program för säker filöverföring, se Deaddrop.
– Dead drop är en den engelska motsvarigheten till spiontermen ”[död] brevlåda”. Det kan vara vilken hålighet som helst där man lämnar meddelanden eller annat som någon annan hämtar senare; poängen är att den som lämnar meddelandet och den som tar emot det inte ska ses tillsammans. – Se också blind drop.
[fildelning] [ändrad 12 april 2018]
i systemutveckling: omstrukturering av programkod för att den ska bli mer överskådlig och systematisk. Detta ska inte förändra kodens funktion. I agil systemutveckling är refaktorisering ett löpande inslag i arbetet. – Benämningen refaktorisering syftar på faktorerna i multiplikation: 16⨯42=672 blir efter refaktorisering kanske 21⨯32=672. Faktorerna byts ut, men produkten förändras inte. – Kallas också för omstrukturering av kod eller omfaktorisering. – På engelska: refactoring.
[systemutveckling] [ändrad 2 december 2019]
ett program som uppfångar inloggningsuppgifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säkerhet, men det kan naturligtvis också användas för dataintrång. Firesheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bakgrund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösenord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som användaren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte krypterade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Firesheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.
[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]
ett av flera engelska ord för surfplatta.
[surfplattor]
”verkligheten” (till skillnad från det som finns på datorskärmen), i synnerhet världen utomhus. – Se också AFK, fleshmeet, IRL, köttvärlden och det oklickbara samt digital dualism.
[jargong] [utanför datorn] [verkligheter] [ändrad 10 oktober 2018]