Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om eller nämner Massachusetts institute of technology, MIT.
en styrplatta som bärs på tumnageln. Tanken är att man ska kunna använda den när man har båda händerna upptagna. Den kan manövreras med ett annat finger på samma hand. – NailO kan användas för att styra smarta mobiler och surfplattor. Det är när detta skrivs (juli 2019) en prototyp från MIT Media Lab, och finns inte att köpa. – Se nailo.media.mit.edu (från 2015).
[användargränssnitt] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 5 juli 2019]
The Jargon file – en amerikansk ordlista med it‑språk. – The Jargon file påbörjades 1975 av Raphael Finkel på Stanford‑universitetet. Andra tog över 1976, och ordlistan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. – Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ordlistan sköttes därefter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds version kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på internet. – De äldsta utgåvorna har jargong från användare av minidatorer som PDP‑11†. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det tillkommit ord från Unix- och persondatorvärlden. – Versionen från 1981: länk. – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk. – En inofficiell version från 2012: arkiverad.
[it-historia] [jargong] [ändrad 1 januari 2021]
[barn] [datalagring] [drift] [läromedel] [minnen] [programspråk] [ändrad 24 augusti 202o]
(1916—2001) – skapare av informationsteorin. – I sin skrift ”A mathematical theory of communication” från 1948 (länk) lade Shannon den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mottagare utan att förlora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tidsenhet. Man kan också säga att han matematiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. – Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informationsöverföring: teorin gör ingen skillnad mellan meningsfulla och meningslösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en meningslös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänkesätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i matematik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev professor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teoretiska övre gränsen för hur mycket information som kan överföras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapaciteten över Shannongränsen, utan det krävs att man ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, komprimera signalen med inexakt komprimering. Då kan man skenbart komma över Shannongränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.
[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 10 december 2023]
(Time equals knowledge) – en nerlagd sökmotor för användare med långsam och dyr internetanslutning, till exempel i fattiga länder. – TEK, som var i drift 2003—2010, sände sökningarna från användare till TEK:s server som e‑post. Resultatet av sökningarna skickades sedan från servern till användaren, också som e‑post. Resultatet sändes som en komprimerad fil med kompletta versioner av webbsidorna. Alla mottagna webbsidor lagrades i ett arkiv hos mottagaren för att de skulle vara åtkomliga och sökbara utan internetanslutning. På grund av minskande trafik lades TEK ner 2010. – Sökmotorn utvecklades på MIT, och projektets webbsidor finns på tek.sourceforge.net. – Källkoden kan laddas ner från samma länk, ifall någon vill sätta upp en egen TEK‑server.
[förkortningar på T] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 18 november 2017]
(RON) – ett amerikanskt projekt för att göra internet snabbare och tillförlitligare genom att köra ett extra nätverk ovanpå internet. Detta nätverk, overlay network, överlägg, håller de anslutna noderna informerade om trafikförhållanden på internet, vilket gör det lättare för dem att styra trafiken till den bästa vägen. Projektet drevs av MIT på uppdrag av den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. – Jämför med UltraScience Net†. – Se MIT:s webbsidor (från 00‑talet).
[forskning] [internet] [ändrad 21 augusti 2018]
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]
ett program som automatiskt skriver skenbart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en vetenskaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. Den schweiziska forskaren Cyril Labbé har utvecklat ett program som känner igen SCIgen-producerade artiklar – se scigendetection.imag.fr. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, om robotförfattare och Ike Antkare samt om Eliza.
[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 1 mars 2023]
en personlig datatjänst (PDS) som granskar förfrågningar om personuppgifter från företag, myndigheter och appar. – openPDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär tillgång till användarens personuppgifter får den då inte direkt tillgång till dessa data. De förmedlas genom openPDS som avgör vilka uppgifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att personuppgifter ska lämnas ut. – Programmet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jämför med Genomsynlig.
[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 13 maj 2019]
ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade företaget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2022 hade Cyc en databas med tjugofem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning – arkiverad). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.