Jargon file

Eric Raymonds utgåva tryckt år 2000.

The Jargon file – en amerikansk ordlista med it‑språk. Den påbörjades 1975 av Raphael FinkelStanford‑universitetet. Andra tog över 1976, och ordlistan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. – Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ord­listan sköttes därefter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds ver­sion kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på internet. De äldsta utgåvorna har jargong från användare av minidatorer som PDP‑11†. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det tillkommit ord från Unix- och persondatorvärlden. – Versionen från 1981: länk. – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk. – En inofficiell version från 2012: arkiverad.

[it-historia] [jargong] [ändrad 1 januari 2021]

scratch

  1. kladd, arbets-, temporär, tillfällig – om minnesutrymme eller andra resurser som till­fälligt behövs under en program­körning. Se till exempel mellan­lagrings­band (scratch tape). Numera använder man oftast ordet temporär, som i temporära filer;
  2. stryka (över)ta bort en fil genom att stryka den från hård­diskens interna inne­hålls­förteckning. Utrymmet markeras alltså som ledigt, men ettorna och nollorna finns ändå kvar tills de skrivs över;
  3. Scratch – ett programspråk för utveckling av webb­sidor med rörliga bilder och ljud. Gjort för att kunna användas av barn. Scratch är utvecklat på MIT, se scratch.mit.edu. – Jämför med Squeak och Hopscotch.

[barn] [datalagring] [drift] [läromedel] [minnen] [programspråk] [ändrad 24 augusti 202o]

Shannon, Claude

Claude Shannon.

amerikansk matematiker (1916—2001). – Shannon skapade 1948 informationsteorin med sin skrift ”A mathematical theory of communication” (länk). I den skriften lade han den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mot­tagare utan att för­lora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tids­enhet. Man kan också säga att han mate­matiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informa­tions­­över­föring: teorin gör ingen skillnad mellan menings­fulla och menings­lösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en menings­lös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänke­sätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i mate­matik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev pro­fessor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teo­re­tiska övre gränsen för hur mycket information som kan över­föras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapa­ci­teten över Shannon­gränsen, utan det krävs att man ­ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, kom­pri­mera signalen med inexakt komprimering. Då kan man sken­bart komma över Shannon­gränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.

[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 18 november 2017]

TEK

(Time equals knowledge) – en nerlagd sökmotor för användare med långsam och dyr inter­net­anslutning, till exempel i fattiga länder. – TEK, som var i drift 2003—2010, sände sökningarna från användare till TEK:s server som e‑post. Resultatet av sökningarna skickades sedan från servern till användaren, också som e‑post. Resultatet sändes som en komprimerad fil med kompletta versioner av webb­­sidorna. Alla mottagna webbsidor lagrades i ett arkiv hos mottagaren för att de skulle vara åtkomliga och sökbara utan internetanslutning. På grund av minskande trafik lades TEK ner 2010. – Sök­­motorn utvecklades på MIT, och projektets webbsidor finns på tek.sourceforge.net. – Käll­koden kan laddas ner från samma länk, ifall någon vill sätta upp en egen TEK‑server.

[förkortningar på T] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 18 november 2017]

Resilient overlay networks

(RON) – ett amerikanskt projekt för att göra inter­net snabbare och tillförlitligare genom att köra ett extra nät­verk ovan­på inter­net. Detta nätverk, over­lay net­work, över­lägg, håller de an­slutna noderna informerade om trafik­för­hållanden på inter­net, vilket gör det lättare för dem att styra trafiken till den bästa vägen. Pro­jektet drevs av MIT på upp­drag av den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. – Jäm­för med UltraScience Net†. – Se MIT:s webbsidor (från 00‑talet).

[forskning] [internet] [ändrad 21 augusti 2018]

Wiener, Norbert

(18941964) – mannen bakom termen cyber­netik. – Norbert Wiener var ma­te­ma­tisk forskare på MIT. Under andra världskriget stu­de­ra­de han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog parallel­ler mellan männi­skor och tekniska system. Resul­tatet blev boken Cybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948 (Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cyber­netik till en modeveten­­skap. – I boken The Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör; han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.

[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 30 juni 2020]

SCIgen

ett program som automatiskt skriver sken­bart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en veten­skaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, och om robotför­fattare samt om Eliza.

[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 23 maj 2020]

openPDS

en personlig datatjänst (PDS) som granskar förfrågningar om personuppgifter från företag, myndigheter och appar. – openPDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär tillgång till användarens personuppgifter får den då inte direkt tillgång till dessa data. De förmedlas genom openPDS som avgör vilka uppgifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att personuppgifter ska lämnas ut. – Programmet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jäm­för med Genomsynlig.

[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 13 maj 2019]

Cyc

ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade före­taget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2012 hade Cyc en databas med fem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning – arkiverad). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.

[ai] [företag] [ändrad 3 december 2019]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 19641966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.

[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 15 april 2022]