Shannon, Claude

Claude Shannon.

amerikansk matematiker (1916——2001). – Shannon skapade 1948 in­for­ma­tions­­teorin med sin skrift ”A mathematical theory of communication” (länk). I den skriften lade han den matematiska grunden för för­ståelsen av tele-, radio- och data­­kom­mu­ni­ka­tion. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett med­delande från avsändare till mot­tagare utan att för­lora information, och hur mycket information som kan sändas i en given för­bindelse per tids­enhet. Man kan också säga att han mate­matiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informa­tions­­över­föring: teorin gör ingen skillnad mellan menings­fulla och menings­lösa med­delanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat med­delande kan se ut som en menings­lös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänke­sätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems (länk). – Claude Shannon blev doktor i mate­matik vid MIT 1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev pro­fessor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teo­re­tiska övre gränsen för hur mycket information som kan över­föras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja ka­pa­ci­teten över Shannon­gränsen, utan det krävs att man ­ändrar själva för­bindelsen. En annan lösning är att kom­pri­mera signalen med inexakt komprimering. Då kan man sken­bart komma över Shannon­gränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannon­­gränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.

[claude shannon] [elektronisk kommunikation] [personer] [ändrad 18 november 2017]

TEK

(”Time equals knowledge”) –– nerlagd sökmotor för användare med långsam och dyr inter­net­anslutning, till exempel i fattiga länder. – TEK, som var i drift 2003—–2010, sände sökningarna från användare till servern som e‑post. Resultatet av sökningarna skickades från servern till användaren, också som e‑post. Resultatet sändes som en komprimerad fil med kom­pletta versioner av webb­­sidorna. Alla webb­­sidor lagrades i ett arkiv hos mottagaren för att de skulle vara åtkomliga och sökbara utan internet­­anslutning. På grund av minskande trafik lades TEK ner 2010. – Sök­­motorn utvecklades på MIT, och projektets webb­­sidor finns på tek.sourceforge.net. –– Käll­koden kan laddas ner från samma länk, ifall någon vill sätta upp en egen TEK-server.

[förkortningar på T] [nerlagt] [sökmotorer] [världsförbättring] [ändrad 18 november 2017]

Resilient overlay networks

förkortat RON – amerikanskt projekt för att göra inter­net snabbare och tillför­litligare genom att köra ett extra nät­verk ovan­på inter­net. Detta nätverk, over­lay net­work, över­lägg, håller de an­slutna noderna in­formerade om trafik­för­hållanden på inter­net, vilket gör det lättare för dem att styra trafiken till den bästa vägen. Pro­jektet drevs av MIT på upp­drag av den amerikanska krigsmaktens forsknings­institut Darpa. – Jäm­för med UltraScience Net†. – Se MIT:s webb­sidor (från 00-talet).

[forskning] [internet] [ändrad 21 augusti 2018]

Wiener, Norbert

(1894——1964) –– mannen bakom termen cyber­netik. – Nor­bert Wiener var ma­te­ma­tisk forskare på MIT. Under andra världs­­kriget stu­de­ra­de han styr­­system för missiler, in­tres­se­ra­de sig för prin­ciper som åter­kopp­ling samt män­ni­skans roll i systemet, och drog pa­ral­lel­ler mellan män­ni­skor och tek­niska system. Re­sul­tatet blev boken Cyber­netics: or control and com­munica­tion in the animal and the machine från 1948 (Ma­te­ria, maskiner, män­ni­skor, 1952), som gjorde cyber­netik till en mode­­veten­­skap.

[datorvetenskap] [it-historia] [norbert wiener] [personer] [ändrad 19 november 2017]

SCIgen

ett program som automatiskt skriver sken­bart veten­skapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra veten­skapliga artiklar som kombi­ne­ras enligt pro­grammets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många veten­skapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre menings­lösa samman­ställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en veten­skaplig kon­ferens, trots att inne­hållet var nonsens. Sedan dess har flera veten­skapliga förlag pub­li­ce­rat artiklar som har pro­ducerats med SCIgen. – SCIgen finns för ner­laddning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. – Läs också om Chi, ett lik­nande pro­gram för rubriker, och om robot­för­fattare.

[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 15 mars 2019]

openPDS

personlig datatjänst (PDS) som granskar för­fråg­ningar om person­upp­gifter från företag, myndig­heter och appar. –– open­PDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär till­gång till an­vänd­a­rens person­upp­gifter får den då inte direkt till­gång till dessa data. De för­medlas genom openPDS som avgör vilka upp­gifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att person­upp­gifter ska lämnas ut. – Pro­grammet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jäm­för med Genom­synlig.

[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 6 juli 2017]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Program­met, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga mot­partens utsagor: ””Jag har huvud­värk.” –” ””Varför tror du att du har huvudvärk?””. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och ut­veck­lades 1964–—1966 av Joseph Weizen­baum (1923–—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med program­met var inte att visa att datorer kan föra en ”riktig” dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en ”parodi” på hur psyko­tera­peuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har åter­skapats i en version som finns på nätet, klicka här. – Namnet: Eliza syftar på Eliza Doolittle, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman” och om Elbot.

[it-historia] [kuriosa] [mjukvarurobotar] [psykologi][språkteknik] [ändrad 19 januari 2018]

Lorenz, Edward

Edward Lorenz.
Edward Lorenz, meteorologen som gjorde matematik av kaos.

(1917——2008) – amerikansk meteorolog och matema­tiker, den direkta upphovsmannen till kaosteorin. – Runt 1960 utvecklade Lorenz ett datorprogram som simulerade luftmassornas rörelse i atmo­sfären. Han upp­täckte då att mycket små föränd­ringar av ingångsvärdena kunde leda till mycket stora och oförut­säg­bara för­änd­ringar. Det räckte med att han rundade av ingångsvärdet 0,506127 till 0,506 – en avrund­ning som i normal fysik är för­sum­bar – för att modellen skulle förut­spå helt andra vindar. Denna känslig­het för mycket små för­änd­ringar är en följd av den mate­ma­tiska modellens upp­byggnad, men den stämmer också med många företeelser i naturen. – Lorenz beskrev detta i artikeln ”Deterministic nonperiodic flow” (länk), som publicerades 1963. Lorenz namngav 1972 den omtalade fjärilseffekten i sitt föredrag ””Kan en fjäril som fladdrar med vingarna i Brasilien starta en virvelstorm i Texas?””. –

Avbildning av Lorenzattraktorn.
Det är matematiskt bevisat att linjerna i Lorenzattraktorn aldrig går i exakt samma bana.

– – Lorenz har också visat hur enkla ekva­tioner kan ge upphov till ett oändligt komplicerat mönster, Lorenzattraktorn. Lorenz­attraktorn ser ut som två spiraler som är hop­växta. Den skapas av en rörlig punkt som rör sig i en cirkel, men aldrig i exakt samma bana. På ett till synes oförut­säg­bart, men mate­ma­tiskt bestämt, sätt hoppar den rörliga punkten ibland över till den andra ringen, där den inte heller någonsin går i exakt samma bana två gånger.

– Lorenz var pro­fessor på MIT. Han pensionerades 1981. Han fick många utmärkelser, bland annat det svenska Crafoord­priset (brukar fungera, trots överstrykning) 1983. – Läs mer i Wikipedia.

[edward lorenz] [matematik] [ändrad 19 juli 2018]

Massachusetts institute of technology

MIT – amerikanskt tekniskt universitet i Cam­bridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom dator­­tekni­kens ut­veck­ling, och är bland annat känt för forsk­nings­­insti­tu­tet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negro­­ponte. En annan känd it-forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är före­bilden till andra ”media lab” som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av den nästan lika berömde Michael Dertouzos (1936–—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz, skap­are av kaos­teorin. – Se mit.edu.

[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]