Bildskärm? Inget problem. Tangentbordet ingick inte i priset.
den första datorn från Apple, såld 1976—1977 för 666 dollar och 66 cent. – Apple I konstruerades av Steve Wozniak. Ungefär 200 exemplar tillverkades. Apple I såldes som byggsats. Byggsatsen innehöll bara centralenheten. Köparna förväntades själva montera sådant som bildskärm och tangentbord. – 40–50 exemplar finns kvar och säljs för höga belopp på auktioner. I oktober 2014 såldes en Apple I på auktion för 905 000 dollar. Och i april 2015 lämnade någon in en Apple I till återvinning i Silicon Valley. Återvinningsföretaget sålde den för 200 000 dollar: se denna artikel. – Namnet: Apple I är en retronym: det tillkom i efterhand, efter lanseringen av Apple II†. När Apple I såldes hette den bara Apple.
– dator eller annan produkt som funktionellt sett är utbytbar mot (kompatibel med) mot en annan, vanligtvis mer känd, produkt. – Ordet blev vanligt på 1980‑talet, då man talade om pc‑kloner: datorer som var kompatibla med IBM:sPersonal computer. – Kloner säljs under eget varumärke, och är alltså inte förfalskningar. Men det är en förutsättning att tillverkaren av förebilden till klonen tillåter kloningen. IBM, till exempel, tillät redan under stordatortiden kloning för att undvika anklagelser för monopolism. – Syftet med kloner är att kunden ska kunna använda program och tillbehör som är avsedda för förebilden. På 1990‑talet såldes det under ett par år också (med tillstånd av Apple) kloner av Macintosh. – Ordet klon har kommit ur bruk i denna betydelse, eftersom praktiskt taget alla persondatorer som säljs, utom Macintosh, är kompatibla med varandra;
– Ordet: Klon är ett ord som närmast lånats från genteknik. Det beskriver en varelse som med artificiella medel, kloning, fått samma arvsmassa som en annan varelse. Kommer av det grekiska ordet klon som kan översättas med stickling, kvist. – På engelska: clone.
– clamshell phone – engelska för vikbar mobiltelefon. Kallas på engelska också för flip phone;
– clamshell design – den vanliga utformningen av bärbara datorer, alltså med bildskärmen i ett lock som kan fällas ner över tangentbordet. Utformningen skapades av Bill Moggridge†.
den första bärbara datorn som liknar de vi har nu, utvecklad 1972 av Alan Kay. – Dynabook byggdes i enstaka exemplar på PARC, men masstillverkades inte. Kay utvecklade datorn med tanke på skolbarn och såg den som en ersättare för läroböcker, därav namnet på book. – Många senare bärbara datorer heter något på book. – Alan Kay beskrev Dynabook 1972 i uppsatsen A personal computer for all ages(pdf). – En bild på en Dynabook finns i artikeln ”Spacewar: Fanatic life and symbolic death among the computer bums”(länk) av Stewart Brand från 1972 i tidskriften Rolling Stone. – Dynabook är också namnet på en bärbar dator från Toshiba.
ett uppköpt svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien† och deras operativsystem. – DIAB utvecklade Unix‑versionen Dnix† (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Företaget utvecklade också en kompilator som fortfarande utvecklas och säljs under namnet DIAB av det amerikanska företaget Wind River (se Wind River Linux). – DIAB grundades 1970 av Lars Karlsson. Företaget köptes 1990 av franskaBull, som fortsatte att sälja och utveckla datorer under varumärket DIAB i några år. – DIAB utvecklade först hålkorts‑baserade datorer för styrning av industriella processer, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor† om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra modeller, varav de mest kraftfulla körde Unix. DIAB utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – Förkortningen DIAB stod för Dataindustrier AB. – Läs mer i Historien om DIAB(länk).
Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.
den mest kända enkortsdatorn. – Kretskortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Raspberry Pi utvecklades i Storbritannien för undervisning i skolor och lanserades 2012. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativsystem kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux‑baserat operativsystem, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Version B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Raspberry Pi kallas ibland skämtsamt för ”paj”. Förkortas ibland RPi. – Se raspberrypi.org. – IDG:s artiklar om Raspberry Pi: länk.
– Bigmac – ett misslyckat försök på 1980‑talet att konstruera en Unix‑baserad Macintosh. Den skulle användas som server i systemet Macintosh Office. Projektet leddes av Steve Jobs†, men projektet lades ner 1985 när Jean‑Louis Gassée tog över Jobs jobb. Teknik som utvecklades i projektet användes trots det senare av Apple. – Steve Jobs fortsatte att arbeta med Unix på NeXT† och, efter återkomsten till Apple, med Mac OS X (numera macOS). – Se artikeln Apples BigMac project(länk);
– informellt namn på Macintosh 512K som såldes 1984—1986. Den hade ett arbetsminne på 512 kilobyte, till skillnad från den allra första Macen som hade 128 kilobyte, och därför kallades den för ”Big”;
– informellt namn på System X, en superdator som bestod av 1 100 Macintosh-datorer och som byggdes 2003 på Virginia Tech;
– ett program för musikaliskt samspel över nätet. – LOLA har använts för konserter där musiker på över tusen kilometers avstånd har spelat tillsammans. Publiken märkte inte fördröjningen. (Det mänskliga örat reagerar på fördröjningar på över 30 millisekunder.) För att förseningar inte ska uppstå körs LOLA på speciella nätverk. – LOLA har utvecklats på konservatoriet i Trieste i Italien, och körs där på universitetsnätveket GARR. – Namnet:Står för low latency, se latens. – Läs mer här;
– Lola – ett beskrivningsspråk för hårdvara, utvecklat av Niklaus Wirth i Schweiz. – Läs mer här;
