Kategori: internet

e-card

  1. – elektroniskt vykort, e-kort, e‑vykort – e‑brev i form av ett vykort med bild, ofta med rörliga bilder och ljud samt lite text från avsändaren;
  2. – CD-visitkort – visitkort i form av en CD i kreditkortsformat. Hade vanlig text påtryckt, men innehöll också information som kunde spelas upp i CD‑spelare. Förekom på 1990‑talet.

[e-post] [lagringsmedier] [ord på e-] [ändrad 29 januari 2019]

.biz

generisk toppdomän på internet, avsedd för företag. Infördes 2001 för att avlasta com‑domänen. Biz står för business. För att man ska få registrera en domän under biz krävs att man har något slags kommersiell verksamhet.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

URL-förkortare

(URL shortener) – även: webbadressförkortare – tjänst som skapar korta webbadresser (URL:er) som kan användas i stället för långa. Den korta webbadressen går i själva verket till den tjänst som tillhandahåller URL‑förkortaren. Där slås den långa, fullständiga adressen upp och besökaren slussas vidare till den destinationen. Detta går normalt så fort att bytet inte märks. Syftet är att ge sidor webbadresser som en människa kan komma ihåg, och som kan tas med i texten på mikrobloggar som Twitter. En känd URL‑förkortare är TinyURL (tinyurl.com), men det finns flera.

[webben] [ändrad 25 september 2018]

NewsML

ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.

[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022] 

default route

i datakommunikation: standardrutt – en förvald väg som en router på internet skickar ett paket på om routern inte känner till rätt väg till paketets slutdestination. Ett paket kan skickas på standardrutter i flera led, från router till router, tills det hamnar hos en router som känner till vägen till rätt adress. – En default route är inte samma sak som en default gateway. – Läs också om default-free zone och om ordet default.

[internet] [ändrad 7 juni 2018]

XAMPP

Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en upp­sätt­ning program som tillsammans används för att pro­gram­mera och under­hålla webbsidor. Program­paketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ända­målet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen käll­kod och levereras som fri mjuk­vara. – XAMPP ut­veck­las av det tyska pro­jektet Apache Friends (apachefriends.org). Program­paketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP an­spelar på LAMP och liknande programpaket.

[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]

sökordspackning

(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög pla­ce­ring i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspack­ning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sök­motorer att diskvalifi­cera sidor som sabotören ogillar.

[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

hemsida

ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:

  1. – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webb­läsare;
  2. – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
  3. – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
  4. – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
  5. – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.

– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.

[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]