ett program som förser andra program med ett gränssnitt som gör att de kan köras i princip var som helst utan ändringar. – Docker är främst avsett för program som ska köras i molnet, men dockeriserade program kan också köras på persondatorer, servrar och virtualiserade maskiner, förutsatt att de har tillräcklig kapacitet. – Ett program som har paketerats med Docker kallas för en container – se programbehållare. Det kan köras utan ändringar och anpassningar på valfritt värdsystem, och en programbehållare kan flyttas från ett system till ett annat lika snabbt som vilken fil som helst. Det spelar ingen roll vilket programspråk som programmet har skrivits i eller vilken utvecklingsplattform man har använt. Och det spelar inte heller någon roll vilken molntjänst eller vilket operativsystem det körs på. Däremot krävs att värdsystemet har program installerade för att hantera Docker. – Docker förväntas öka konkurrensen på marknaden för molntjänster, eftersom tekniken med programbehållare innebär att en kund kan flytta sina program från en molntjänst till en annan direkt. – Dockers teknik skiljer sig från virtualisering genom att en Dockerbehållare inte innehåller ett komplett operativsystem. Docker använder värddatorns operativsystem. Mer exakt så har Docker en inbyggd Linux‑kärna, men använder för övrigt värddatorns resurser. Amazon och Google använder Docker, och alla distributioner av Linux är anpassade för Docker. – Docker utvecklas av företaget Docker, som tidigare hette Dotcloud. – Se docker.com.
it-system där alla delar är virtualiserade. Det finns alltså ingen speciell utrustning för sådant som nätverk, datalagring och it‑säkerhet, utan allt körs som program på vanliga servrar. Detta kan ses som ett ideal: det är inte något som är fullt realiserat ännu. – Förkortas SDDC.
– data storage – lagring av data för framtida användning. Med data menas här allt som kan lagras på hårddisk eller andra digitala medier. Alltså siffror, text, ljud, foton, video, ritningar och annat. Man brukar skilja mellan lagring och arkivering: lagring görs på hårddiskar eller andra lagringsminnen på ett sådant sätt att lagrade data är tillgängliga utan nämnvärd väntetid. Arkivering görs däremot ofta på billiga men långsamma medier (magnetband, cd, dvd) och innebär längre väntetid;
– svensk term för data retention: lagring av data under en förutbestämd tid. Detta kan göras på grund av lagstadgade krav eller som en överenskommelse med kunder eller användare. Se Datalagringsdirektivet. – Man talar också om retention på diskussionsforum och liknande: då menar man att inlägg ligger kvar en bestämd tid innan de tas bort.
– Ordet retention finns på svenska (rimmar på recension), men i lite andra betydelser – se svenska.se.
– eller datasystem, datorsystem – maskinvara, program och kunskaper som tillsammans blir något användbart. I denna bemärkelse är en fristående persondator också ett it‑system. (Se system.) Men i praktiken används ordet om datorer i nätverk på företag eller andra organisationer. – Som kunskaper räknas här teknisk dokumentation och handböcker samt användarnas kunskap och erfarenhet;
– kombination av operativsystem, databaser, serverbaserade program samt program för datakommunikation, it‑säkerhet och annat som tillsammans är en förutsättning för att man ska kunna utföra arbetsuppgifter med dator på en arbetsplats. Kallas ofta för ”systemet”. Även maskinvara ingår i it‑systemet, men tas oftast för givet, eftersom man nästan alltid använder standardutrustning. – Den teknik som tas för given när man utför systemutveckling kallas ofta för plattform.
(MDM) – nätverksadministration för mobil utrustning – verktyg och rutiner för hantering av mobil utrustning i en organisation. Omfattar säkerhetsåtgärder, installering, uppdatering och borttagande av program på ansluten utrustning (smarta mobiler, surfplattor och bärbara datorer) samt anslutning och bortkoppling av användare och utrustning. – Se också mobile application management(MAM).
National institute of standards and technology – en amerikanskt federal myndighet som fastställer standarder, bland annat för it. – NIST har standarder för mått och vikt samt för teknisk utrustning. Standarden för it‑säkerhet kallas för NIST-CSF – cyber security framework. Den standarden anpassas under 2020‑talet till svenska förhållanden. – NIST har hand om regelverket för it‑system som används av statliga myndigheter, FISMA. För it‑säkerhet anger NIST:s ramverk fem huvudfunktioner:
(disk duplexing) – lagring av samma data samtidigt på två hårddiskar (som skydd mot dataförlust): en mer avancerad form av spegling. Vid vanlig spegling styrs båda diskarna av samma styrenhet, så om styrenheten krånglar blir det fel på båda diskarna. Vid diskduplicering har diskarna var sin styrenhet, så om den ena styrenheten krånglar slås bara den ena hårddisken ut, men den andra fortsätter att fungera.
en vändbar USB‑kontakt. – En USB‑C‑kontakt kan alltså sättas in med valfri sida upp, till skillnad från tidigare USB‑kontakter. USB‑C visades först upp i augusti 2014, och började användas 2015. Kallades först för USB type C. – Kontakten är ungefär lika stor som micro‑USB. Det behövs ett motsvarande USB‑uttag. Type‑C‑kontakter kan alltså inte sättas in i tidigare typer av USB‑uttag, och tidigare USB‑kontakter passar inte i uttag för USB‑C. Men dataöverföringen är kompatibel med äldre system, så sammankopplingen kan ordnas med adaptrar. – Kallas på engelska också för reversible USB connector. – Apple visade i mars 2015 upp en extremt tunn MacBook med ett enda USB‑uttag som också klarade datorns strömförsörjning med USB power delivery, USB PD. Apple införde då benämningen USB-C, och andra har hakat på. – Se pressmeddelande från USB Forum(länk). – I januari 2019 presenterades USB Type C Authentication. Det är ett sätt att skydda datorer och it-system mot USB-minnen och andra USB-anslutna enheter som sprider skadeprogram. Datorer kan ställas in för att kommunicera enbart med godkända USB‑enheter och USB‑laddare. – Se detta pressmeddelande. – I oktober 2022 beslöt EU att alla laddare för små elektroniska enheter ska ha USB‑C‑kontakter från hösten 2024. Det gäller mobiltelefoner, surfplattor, läsplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, handhållna videospelskonsoler, bärbara högtalare, tangentbord, datormöss, hörsnäckor och portabla navigationsapparater. Det gäller även bärbara datorer, men där har tillverkarna ytterligare drygt ett år på sig. – Se pressmeddelande från Europaparlamentet: europarl.europa.eu/news….
i datorteknik: principiell, abstrakt, oberoende av hur en konstruktion realiseras praktiskt – alternativet till fysisk inom datorteknik. Syftar på hur data och program ter sig för användaren. Det prydliga (logiska) filsystemet med filer och mappar motsvaras till exempel inte av motsvarande (fysiska) ordning på hårddisken. En fil som är fragmenterad finns fysiskt på flera ställen på hårddisken, men logiskt är den en enda sammanhängande fil. Det är operativsystemet som döljer det fysiska systemet för användaren och realiserar det som ett logiskt system. Man talar också om abstraktion, att operativsystem, program och utvecklingsverktyg abstraherar. Det betyder att användare inte ska behöva veta hur ett it‑system är uppbyggt fysiskt: de ska bara behöva känna till namngivna objekt och funktioner som fungerar på ett känt och förutsägbart sätt.
syntesbackup, även: syntetisk backup – säkerhetskopiering där originalfiler och filer med senare tillägg och ändringar av originalfilerna slås ihop till nya, kompletta filer. Det som lagras i säkerhetskopian är alltså inte, etta för etta och nolla för nolla, identiskt med det som finns på lagringsmediet, utan det är en syntes av en fil och de ändringar som sparats i andra filer (se fragmentering). (Ordet syntetisk kan leda tanken fel här, eftersom det brukar betyda konstgjord. Men här betyder det hopfogad.)
