allas rätt att läsa dokument och se annan information på statliga och kommunala myndigheter i Sverige. – Den rätten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen och ingår alltså i Sveriges grundlagar. Vem som helst har rätt att gå in på en myndighet och begära att få se dokument. Man behöver inte legitimera sig, och man behöver inte motivera att man vill se dokumenten. – Alla dokument på en myndighet ska finnas förtecknade i ett diarium. Innehållet i vissa dokument ska hållas hemligt, nämligen främst sådant som gäller privata (medicinska eller sociala) förhållanden eller som har militär eller diplomatisk betydelse, men grundregeln är att allt är öppet. Om en tjänsteman anser att ett dokument inte ska lämnas ut måste hon ge den som har begärt ut dokumentet möjlighet att överklaga. – I lagtexten kallas inte bara skriftliga dokument, utan ocksåannan information (foton, kartor, filmer, ljudinspelningar) för handlingar. Allt sådant är allmänna handlingar. Dokument som kan lämnas ut kallas för offentliga handlingar. (”Allt” är alltså allmän handling, sedan kan man diskutera vilka allmänna handlingar som också är offentliga handlingar, alltså som kan lämnas ut.) – Som allmänna handlingar räknas:
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har kommit in till myndigheten;
- – brev (inklusive e‑post och fax) som har skickats från myndigheten;
- – dokument som har överlämnats från en myndighet till en annan;
- – det är innehållet i dokumenten som avgör ifall de är allmän handling. Man kan alltså inte kringgå offentlighetsprincipen genom att skicka brev till en tjänstemans hemadress. Om innehållet berör myndighetens verksamhet är brevet ändå allmän handling;
- – dokument som är expedierade på myndigheten, alltså som har gjorts färdiga – till exempel sammanträdesprotokoll som är undertecknade och justerade. (Halvfärdiga skrivelser är alltså inte allmän handling);
- – foton, kartor, filmer, ljudinspelningar, datafiler, statistik och annat enligt samma principer som skrivet material.
– Som allmänna handlingar räknas inte:
- – reklambroschyrer och liknande som har lämnats in till myndigheten, men som uppenbarligen inte riktar sig specifikt till myndigheten;
- – halvfärdiga dokument och färdiga dokument som ännu inte har expedierats.
– På engelska heter det the principle of public access to official documents. – Offentlighetsprincipen motsvaras i USA av Freedom of information act (som är vanlig lag, inte grundlagsfäst som i Sverige). – Se också öppna data.
[lagar] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 25 april 2019]
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]
(YGL) – svensk grundlag som reglerar yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, alltså i radio, tv, film samt på internet och i annan datorbaserad kommunikation. Tryckta skrifter, däremot, skyddas av Tryckfrihetsförordningen, TF. – YGL bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen: främst att det krävs en ansvarig utgivare för att YGL ska vara tillämplig på det som publiceras och att censur inte får förekomma. – Nionde paragrafen i första kapitlet av YGL kallas för databasregeln, och reglerar yttrandefriheten på webbsidor och i andra massmedier på datornätverk. Webbsidor och andra verk som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen är inte bundna av (den avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) eller av EU:s Dataskyddsförordning. – Yttrandefrihetsgrundlagen finns att läsa här.
[lagar] [yttrandefrihet] [ändrad 24 december 2017]
(TF) – svensk grundlag som skyddar tryckfriheten och dessutom reglerar offentlighetsprincipen. – Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur, skyddar rätten att lämna information till massmedier (meddelarfrihet), ålägger massmedier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straffbara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihetsförordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra massmedier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förutsättningen i båda fallen är att publikationen har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlighetsprincipen, som reglerar medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryckfrihetsförordningen finns här (med ändringar från 2018).
[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]
teorin att om det finns alltför många äganderättshavare uppstår en situation där inget fungerar. – Exempel: om en uppfinnare måste ta hänsyn till alltför många innehavare av patent, upphovsrätt, mönsterskydd och varumärken slutar det kanske med att hon inte kan uppfinna något alls. Men syftet med upphovsrätt och patent är ju att stimulera uppfinningar, inte att försvåra. – Benämningen tragedy of the anticommons (ungefär ”det icke allmännas tragedi”) anspelar på tragedy of the commons (allmänningens tragedi), och myntades 1998 av den amerikanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.
[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 1 juni 2020]
Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor – en svensk lag om vem som ansvarar för innehållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla uppsikt över det som publiceras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna personuppgifter, bilder på sexuella övergrepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämplig på forum som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). – Lagtexten finns här. – Läs också om den amerikanska Section 230.
[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 9 september 2019]
tillämpning av upphovsrätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copyleft innebär att den som har upphovsrätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot betalning. Men bara på ett villkor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkommande användare samma rättigheter och skyldigheter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och eftersom upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upphovsrätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copyleftprincipen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med programmet. – Ordet copyleft är en ordlek på copyright (upphovsrätt). – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 22 maj 2021]
(SOPA) – ett amerikanskt lagförslag som skulle ha gett polis och åklagare ökade befogenheter att bekämpa piratkopiering och varuförfalskningar. – Lagförslaget gav utrymme för stränga åtgärder mot webbsidor som påstods underlätta eller befrämja piratkopiering. Domstolar skulle kunna besluta om förbud mot att annonsera eller förmedla betalningar till sådana webbsidor. Otillåten utsändning på internet (streaming) av upphovsrättsligt skyddat material skulle kunna räknas som grovt brott (felony). – Lagförslaget diskuterades i USA:s kongress i november 2011, vilket slutade med att förslaget lades på framtiden. – I protest mot SOPA och andra liknande lagar stängde bland annat Wikipedia alla sina engelskspråkiga sidor den 18 januari 2012. Detta datum anordnas sedan dess Internet freedom day. Aaron Swartz† var drivande i kampanjen mot SOPA. – Hela lagförslaget finns här.
[lagar] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 maj 2017]
Lulz Security – en anonym hackar‑grupp som i juni 2011 begick dataintrång mot amerikanska senaten och mot kända företag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – LulzSec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlemmar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämpling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). Enligt USA:s justitiedepartements uppgifter i åtalet mot Julian Assange samarbetade Monsegur med FBI år 2012 (se pressmeddelande). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritannien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.
[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 juni 2020]
cyberrekning – tjuvars användning av information på nätet för att avgöra om och när de ska bryta sig in i ett hus. – Tjuvarna använder till exempel platsbaserade tjänster för att se om husets ägare är hemma. Tjuvarna kan kanske också se på Facebook att familjen är bortrest. – Engelska to case i tjuvjargong motsvarar svenska att reka (=rekognoscera). Det är ett gammalt ord för att studera ett hus innan man gör ingrott. (Se också cyber.)
[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 12 november 2018]