Chromium OS

Googles operativ­system Chrome OS släppt som ett projekt med öppen källkod. – Skill­naden mellan Chrome OS och Chromi­um OS är att Chrome OS är en pro­dukt som Google ensamt utvecklar och tar ansvar för, medan Chromi­um OS är en plattform som är tillgäng­lig för alla att för­bättra och ändra. (Jämför med förhållandet mellan Netscape Navigator† och Mozilla. – Mer på dev.chromium.org. – Läs också om webbläsaren Chromium.

[linuxdistributioner] [öppen källkod] [ändrad 7 september 2017]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

OneOps

en uppsättning program som under­lättar flytt av app­li­ka­tioner från en moln-tjänst till en annan. – OneOps, som har ut­vecklats av den amerikanska stormarknads­kedjan Walmart, auto­mati­serar många av de ändringar som måste göras i program­koden när en applikation flyttas. I oktober 2015 släppte Walmart en stor del av källkoden till OneOps som öppen källkod. – Se oneops.com (arkiverad) och se GitHub: länk.

[mjukvara] [molnet] [ord på ops] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2020]

Software assurance marketplace

(SWAMP) – en nerlagd amerikansk statlig satsning på säker­hets­­testning av program skrivna i öppen källkod. SWAMP lades ner i maj 2020. Verksamheten fortsätter på organisationen Continuous Assurance (continuousassurance.org). – SWAMP var ett initiativ från Depart­ment of homeland security (länk), en myndig­het som bildades efter ­attacken mot World trade center den 11 september 2001. Syftet var att göra programmen mindre sårbara för angrepp och intrång. Detta motiverades av Depart­ment of homeland security bland annat med att många ameri­kanska myndig­heter använder program med öppen källkod, och om de pro­grammen är sårbara blir också myndig­heterna sårbara. – Själva testverk­tygen har utvecklats av forskare från ameri­kanska uni­versi­tet. Testverktygen granskade själva källkoden utan att köra programmen (så kallad statisk testning). Alla som vill kunde testa sin program­kod hos SWAMP. – Se mir‑swamp.org.

[inaktuellt] [testning] [öppen källkod] [ändrad 3 september 2020]

Jigsaw

  1. Project JigsawOracles omarbetning av Java SE. Den presenterades i september 2017. Förändringarna, som bland annat omfattar bättre möjligheter att dela upp Javaapplikationer i mindre moduler, fick hård kritik av företrädare för bland annat IBM och Red Hat. Kri­tiken riktade sig bland annat mot att bakåtkompatibiliteten offras i vissa fall, och att Java SE inte längre passar ihop med Java EE. (Läs denna artikel i Computer Sweden.) – Se projektets webbsidor på openjdk.java.net (från 2017);
  2. – en webbserver som har utvecklats av World wide web consortium för demonstration av nya funktioner på webben. Den har funnits sedan 1996, men det har inte kommit någon ny version sedan 2007. Jigsaw är skriven i öppen källkod, och kan laddas ner gratis. (Det är ett program för att köra en webbserver, inte en hårdvaruprodukt.) – Se w3.org/jigsaw;
  3. – en teknikinkubator som är dotterbolag till Alphabet. – Inriktningen är gränsområdet mellan IT och internationell politik, och ett mål är att utrota censur, ett annat att motarbeta desinformation. Jigsaw, som numera är systerbolag till Google, grundades 2010 som Google Ideas. Sedan 2016 heter företaget Jigsaw. – Se jigsaw.google.com

[företag] [programspråk] [mjukvara] [webben] [ändrad 23 april 2022]

Seamonkey

en programsvit med webbläsare och andra internetprogram, skriven i öppen källkod. – Förutom webbläsaren ingår e‑post­program, RSS‑läsare, HTMLeditor och chatt-program. – Sea­monkey är en vidareutveckling av Mozilla application suite, som Mozilla 2005 överlät till en fri­stående grupp, Seamonkey Council (länk). – Se seamonkey-project.org. (”Seamonkeys” eller brine shrimp, är ett slags små kräftor, Artemia salina, som sedan slutet av 1950‑talet har sålts som lustiga akvariedjur. På svenska: saltkräftor.)

[programsviter] [öppen källkod] [ändrad 16 maj 2017]