Språk (kategori) | IDG:s it-ord

SLM ⇢

– förkortning av software lifecycle management – se applikationshantering.

[applikationer] [förkortningar på S] [it-system]

text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.

[e-post] [ordbehandling] [typografi] [ändrad 30 mars 2021]

sidhuvud

text och annan information överst på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidhuvudet (på engelska header) kan innehålla sidnummer, avsändarens namn och adress, skriftens namn eller kapitelrubrik. Sidhuvudet återkommer på varje sida, utom ibland den första, med nytt sidnummer och eventuellt aktuell kapitelrubrik. Det kan ha olika form för vänster- och högersida, om sådana finns. I ordbehandling brukar man kunna utforma sidhuvudet i en särskild mall. – Se också sidfot.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 27 juli 2022]

akut accent

accenten över e i kafé och i andra ord. – Akut accent är den enda accent som används på svenska (förutom den grava accenten i à), och akut accent förekommer på svenska bara över e. – Akut betyder här skarp, spetsig, och syftar på att akut accent på franska markerar en uppgång i intonationen. – På engelska används akut accent ibland för att ange att bokstaven e ska uttalas: pokémon (=pocket monster) ska uttalas så att e:et hörs, men utan betoning på e. – Skilj mellan akut accent och apostrof (’). – Observera att vi skriver kafé – kaféerna, men museum – museerna. Det ska inte vara accent i museerna därför att det inte finns någon accent i museum. – Se också dödtangent.

[tecken] [ändrad 19 april 2020]

Bing

en sökmotor från Microsoft, tillgänglig sedan juni 2009. – Bing har utformats för att göra det lätt för användarna att hitta underlag för beslut. Sökresultaten presenteras grupperade med tanke på vad man antar att användarna vill veta. Sedan 2009 förser Bing Yahoos sökmotor med resultat. – I februari 2023 beslöt Microsoft att integrera ChatGPT i Bing. – Jämför med Live Search†, Microsofts tidigare sökmotor. – Se bing.com. – Namnet: Bing uttyds ibland Bing is not Google, en rekursiv förkortning och bakronym. Men enligt Microsoft är namnet valt för att det påminner om utrop som Ping! och Bingo! – Se också mannen som fick sparken: länk.

[bakronymer] [rekursiva förkortningar] [sökmotorer] [ändrad 20 februari 2023]

D

beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda hårddisken, om det finns någon, i persondator med Windows. Samma nomenklatur förekommer i andra operativsystem. Skrivs ofta D: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disken som man vill öppna). Bokstäverna A och B användes för inbyggda diskettstationer, men sådana finns inte längre. Den första inbyggda hårddisken betecknas med C. – Vilken hårddisk som räknas som den första respektive andra är godtyckligt. Finns det fler än två hårddiskar använder man E, F och så vidare.

[lagringsmedier] [ändrad 12 augusti 2019]

trema

tecknet ¨ (två prickar) när det står över en vokal. – Trema används normalt inte på svenska. Prickarna över ä och ö är inte trema. På franska och andra språk markerar trema att den andra av två vokaler intill varandra ska uttalas för sig: noël (jul) uttalas alltså ”no‑el”, inte ~~nöl~~ som det skulle bli (ungefär) utan trema. – Trema kan också markera att en vokal ska uttalas, inte ska vara stum, som i det engelska namnet Brontë (uttalas ”bronté”). Trema kallas också för dieresis – det är ett annat namn för samma tecken. – Språkligt är prickarna över ä, ö och ü något annat än trema/dieresis, eftersom de är delar av bokstäver, inte tillägg. – På engelska kallas prickarna ofta för umlaut, oavsett vilken sort det är. – Se också dödtangent.

[tecken] [ändrad 19 januari 2022]

ATX

Advanced technology extended – den vidareutveckling av AT†‑standarden för stationära persondatorer som blev dominerande i mitten av 1990-talet. Standarden utvecklades av Intel och används fortfarande (2019). Den innebar lägre kostnader och vissa förbättringar jämfört med AT‑standarden i dess ursprungliga form. Senaste revisionen av ATX‑standarden kom 2012. – Ett moderkort enligt ATX‑standarden är 305⨯244 millimeter. Det finns också varianter med mindre mått som microATX, FlexATX och mini‑ITX. – 2003 införde Intel BTX†‑standarden, som bara har fått begränsad anslutning. – ATX är också beteckning på den typ av strömaggregat som ska användas i ATX-standarden.

[förkortningar på A] [hårdvara] [ändrad 17 november 2019]

Yahoo

en sökmotor och katalog över webbsidor samt ett ägarbolag. – Yahoo var på 1990‑talet den mest kända sökmotorn vid sidan av Altavista†. – I slutet av juli 2016 köpte det amerikanska telekomföretaget Verizon Yahoos internetverksamhet och varumärket, och i april 2017 gjorde Verizon Yahoo och Aol till dotterbolag till dåvarande Verizon Media Group†. Verizon Media Group såldes i maj 2021 till Apollo Global Management (apollo.com) för fem miljarder dollar, och bytte då namn till Yahoo. Yahoo är alltså numera ett ägarbolag som, förutom sökmotorn med samma namn och andra tjänster under det varumärket, bland annat äger Aol, Engadget (engadget.com) och Techcrunch (techcrunch.com). – Historia: Yahoo startades 1994 av Stanford‑studenterna David Filo och Jerry Yang. Sökmotorn lades ut på webben, först som ~~Jerry’s guide to the World Wide Web~~, sedan som Yahoo. Det var, och är, en katalog över webbsidor, ordnade i kategorier som i ett bibliotek, senare också ett index som Google. 1995 blev Yahoo ett företag. – Yahoo utvecklades snabbt till en portal med nyheter, e‑post och annat, samt kompletterade webbkatalogen med ett index som fram till februari 2004 använde teknik från Google. Efter några år med egenutvecklad teknik använder Yahoo Search (search.yahoo.com) sedan 2009 sökresultat från Microsofts sökmotor Bing. Från 2015 kan en del av sökresultaten komma från andra källor än enbart Bing. – Avknoppningar och uppköp: I december 2015 meddelade Yahoo att företaget skulle knoppa av all sin internetverksamhet i ett nystartat bolag. ”Gamla” Yahoo, som i januari 2017 bytte namn till Altaba, skulle bara behålla sitt aktieinnehav i Alibaba. Den 25 juli 2016 blev det känt att Verizon ville köpa Yahoos internetbaserade verksamhet för 4,8 miljarder dollar. Köpet gällde det som ingick i det nystartade bolaget, inte Yahoos aktier i Alibaba. – Men i oktober 2016 avslöjades att Yahoo har låtit amerikansk polis och underrättelsetjänst övervaka användarnas e‑post. Skandalen ledde bland annat till att Verizon begärde att priset för Yahoo skulle minskas med en miljard dollar. Köpet gick i genom i juli 2017 för 4,8 miljarder dollar. I maj 2021 sålde Verizon sin internetverksamhet, inklusive Yahoo, till Apollo Global Management. – Från den 1 november 2021 är Yahoos tjänster inte längre tillgängliga i Kina. Skälet uppges vara Kinas allt hårdare reglering av information på internet och krav på att internetföretag på begäran ska lämna över information om sina kunder till Kina. – Namnet: Yahooer är ett släkte av vidriga människoliknande varelser som förekommer i fjärde delen av Gullivers resor av Jonathan Swift. Ordet används i USA om förment okunniga och fördomsfulla sydstatsbor. Filo och Yang säger att de valde namnet för att de gillade det, och för att Filos dåvarande flickvän brukade kalla honom för ”yahoo”. Senare har namnet uttytts som ”yet another hierarchically organized oracle” och som ”Yet another hierarchical officious oracle”. Båda är bakronymer. – För företaget, se yahooinc.com. För sökmotorn och andra tjänster, se yahoo.com.

[bakronymer] [företag] [sökmotorer] [uppköpt] [ändrad 14 mars 2023]

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller framställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

– författats eller;
– sammanställts på en myndighet;
– skickats från en myndighet till en person, en organisation eller till en annan myndighet, eller som har:
– kommit in till en myndighet.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bokföring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hemadress: om informationen har betydelse för myndighetens verksamhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförordningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndigheters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]