- – ett program för attack mot it‑system. – Magnitude är ett exploit kit: det innehåller färdiga program som utnyttjar sårbarheter i program och filer. Programmet har spritts öppet, men de flesta webbsajter tog under 2014 bort annonser för Magnitude. Magnitude var tidigare känt som Popads. – En artikel om Magnitudes ”affärsmodell” finns i Computer Sweden (länk);
- – allmän betydelse: storleksordning; order of magnitude: faktor 10, alltså tio gånger större eller mindre än något annat.
[attacker] [matematik] [språktips] [ändrad 22 oktober 2017]
- – se drivrutin;
- – drivkraft – the drivers behind this development are… – drivkrafterna bakom denna utveckling är…
- – drivare – se drivarbaserad budgetering.
[ekonomi] [mjukvara] [språktips]
- – upptäckt – i datornätverk: det att en dator (eller annan utrustning) i ett nätverk automatiskt kan hitta och kommunicera med annan utrustning i samma nätverk. Upptäckbar utrustning talar om vad för slags utrustning den är: dator, skrivare, kamera… Det förekommer som en inställning: användaren kan ställa in ifall en enhet ska vara upptäckbar eller inte;
- – i amerikansk juridik: utbyte av bevismaterial mellan parterna i ett civilmål. Parterna är skyldiga att överlämna all information som är av betydelse för målet till motparten. Här kan man säga att discovery har sin ordagranna betydelse: att ta bort täcket. Kallas i brittisk juridik för disclosure. Närmaste svenska motsvarighet är den juridiska termen edition. – Se också elektronisk bevisanskaffning (e‑discovery);
- – vanlig betydelse: upptäckt.
[juridik] [nätverk] [språktips] [ändrad 3 december 2018]
(generic) – allmän, märkeslös – utan särskilda kännetecken, med samma egenskaper som andra av samma slag; inte skyddad av upphovsrätt, registrerat varumärke eller andra inskränkningar:
- – generic brand product – märkeslös produkt, som ”kaffet Kaffe”;
- – generic drug – lågpriskopia av känt läkemedel med utgånget patent;
- – generic computer – märkeslös dator (”källarbygge”);
- – generisk marknadsföring (generic marketing) – märkeslös marknadsföring för en typ av produkt, till exempel ”ät mer smör”;
- – generic user – vanlig användare, typisk användare (utan särskiljande egenskaper).
- – se också generisk toppdomän;
- – företagsnamn och varumärken blir ibland generiska, det vill säga att namnen inte längre förknippas med originalprodukten eller dess tillverkare. Till exempel ”att googla” om att göra sökningar med vilken sökmotor som helst, inte nödvändigtvis Google (se FWSE). Andra exempel är att topsa (Topz är ett varumärke), plexiglas, termos, post-it-lapp, perstorpplatta. Det kallas i upphovsrätten för degeneration av varumärken. Företagen som äger varumärkena brukar motarbeta degenereringen, sällan med framgång.
– Ordet generisk finns på svenska, men det bör användas med urskillning, eftersom de flesta inte vet vad det står för. Ordet innebär egentligen att man särskiljer sorten, men inte individerna. Ordet generisk kommer av latinets genus, plural genera – sort, slag, kön. I biologi och andra vetenskaper används ordet generisk om egenskaper som finns hos alla individer av en viss art.
[språktips] [upphovsrätt] [ändrad 17 september 2019]
förval, förvalt värde, förinställt val (eller alternativ), förr också: skönsvärde – inställning eller val som används med automatik om man inte ändrar:
- – default browser – förvald webbläsare;
- –default setting – förvald inställning, eventuellt: fabriksinställning eller standardinställning;
- – default value – förvalt värde;
- – default password – fabriksinställt lösenord, se standardlösenord;
- – by default – som förval; även: rutinmässigt, i brist på alternativ;
- – som verb: default to – gå till förvald inställning; återgå [till], gå tillbaka [till], falla tillbaka;
- – om företag: inställa betalningarna.
– Den ursprungliga betydelsen av default är underlåtenhet, försummelse. Default har alltså kommit att beteckna det som händer därför att man har låtit bli att göra något annat. Det kan bero på försumlighet, oförmåga – eller på att man är nöjd med det förvalda alternativet. – Om ett företag defaults on its debts betyder det att företaget ställer in betalningarna (försummar att betala), vilket brukar sluta med konkurs. – Se också Datatermgruppen (länk).
[språktips] [ändrad 26 november 2018]
- – jobb, knäck, hack, ibland: fusk – ofta: smart men ”ful” lösning på programmeringsproblem: det fungerar, men följer inte reglerna, det kan vara svårt att underhålla och uppdatera; det är inte dokumenterat. – Ordet hack kan användas om alla slags förändringar och förbättringar – eller försämringar. Det kan också ha en neutral betydelse: ett program eller del av ett program. – Att hacka kan också betyda att begå dataintrång – se hackare;
- – hack används också om smarta lösningar och knep utanför it: a body hack är något man kan göra för att förbättra sin kropp och hälsa; hack your health – förbättra din hälsa med en smart metod. – Se också p‑hack;
- – ett programspråk. – Hack skapades 2014 och kan beskrivas som en dialekt av PHP. – Se hacklang.org.
– Ordet: Hack är ett gammalt engelskt ord för jobb, uppdrag; knäck. Det kommer troligen av Hackney, en del av London där man förr födde upp hästar. Sedan skedde en betydelseglidning: häst > hästdroska > körning > vilket tillfälligt jobb som helst. – Jämför med gig och tweak.
[hackare] [jargong] [programmering] [programspråk] [språktips] [ändrad 13 mars 2023]
– att hacka:
- – skaffa sig tillgång till filer och andra resurser i ett it-system, trots att man inte har behörighet att använda dem. I princip att begå dataintrång. Även: att göra ändringar i ett it-system utan tillstånd. – Se också jailbreak;
- – att göra ett hack;
- – att experimentera med olika smarta sätt att lösa ett problem. Det behöver inte ha med it att göra, se till exempel growth hacking.
– På engelska: to hack. – Se också hackare.
[hackare] [it-säkerhet] [språktips] [ändrad 10 augusti 2019]
påhittat namn som används för att dölja en persons riktiga namn och identitet. – Andra människor vet ofta att namnet är en pseudonym, men det är inte meningen att de ska veta vem som står bakom den. – Jämför med en signatur, som inte används för att dölja ägarens riktiga identitet. – Pseudonym kan också användas som adjektiv: att vara pseudonym – att uppträda under ett antaget namn för att dölja sin riktiga identitet. – Se också pseudonymisering, pseudonymitet och pseudoanonymitet. – Motsatsen till pseudonym, alltså en persons riktiga namn, kallas på engelska för autonym. Ordet tycks inte förekomma på svenska, men både stavning och uttal skulle passa bra.
[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [språktips] [ändrad 10 november 2021]
ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:
- – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webbläsare;
- – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
- – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
- – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
- – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.
– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.
[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]
- – i typografi: det blanka utrymmet (ljusrummet) till vänster på en vänstersida och till höger på en högersida. På enstaka sidor, som inte ska bindas in, är marginalen till vänster. Det tomma utrymmet på andra kanten av sidan (vid ryggen) kallas för bunten (alltså i mitten, mellan de båda sidorna på ett uppslag). Marginalen brukar vara betydligt bredare än bunten. Ibland kallas även bunten för marginal. – I äldre typografi kallades också de blanka utrymmena upptill och nertill på sidorna för marginaler: övre och nedre marginal;
- – i företagsekonomi är marginalen detsamma som pålägget, räknat som procent av försäljningspriset. Marginalen kan alltså aldrig bli mer än 100 procent. – Exempel: man köper varan för 10 kronor och säljer den för 20 kronor. Pålägget är då 100 procent (eftersom pålägget 10 kronor är 100 procent av inköpspriset 10 kronor), men marginalen är 50 procent (eftersom 10 kronor är 50 procent av försäljningspriset 20 kronor);
- – på engelska: margin. (Det engelska ordet marginal är ett adjektiv som betyder marginell.)
[ekonomi] [språktips] [typografi] [ändrad 19 november 2019]