darknet

beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sök­motorernas index:

  1. – hemliga datornät med lösen­ords­-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
  2. – se anonymiserings­tjänst;
  3. – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan WillmanMicrosoft;
  4. – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svart­kast;
  5. – se Meshnet och Dark mail.

– Läs också om dark social och djup­webben. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.

[internet] [personlig integritet] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 23 mars 2018]

Lans, Håkan

(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navi­ga­tions­systemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera ut­gånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora dator­till­verkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med mot­part­erna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade uppfunnit en något annorlunda mus tio år tidigare. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upp­laga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.

[håkan lans] [patent] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 18 september 2017]

allmän egendom

(public domain) – inte skyddad av upphovsrätt; upphovsrättsligt fri. – En skapelse som skyddas av upphovsrätt blir allmän egendom när upp­hovs­per­sonen har varit död i 70 år. Om upp­hovs­per­sonen är okänd gäller ändå upp­hovs­rätten, se herrelöst verk. – Dator­pro­gram, konst­när­liga verk och upp­fin­ningar som är allmän egendom får vem som helst använda, ändra och sprida vidare utan att be om lov eller betala. När det gäller kopiering räknas verk som är allmän egendom som lovlig för­laga. – Place something in the public domainförklara något för allmän egen­dom, göra det till allmän egen­dom. – Ob­ser­vera att fri mjuk­vara skyddas av upp­hovs­rätt. Det är alltså inte allmän egen­­dom. Upphovspersonen kan visserligen, helt eller delvis, dela med sig av de rättigheter som följer med upp­hovs­rätten (se Creative commons), men äger ändå fortfarande upphovsrätten. – Ob­ser­vera också att program som sprids gratis (free­ware) eller mot fri­villig betal­ning (share­ware) inte är allmän egen­dom om detta inte anges ut­tryck­ligen.

[upphovsrätt] [ändrad 7 december 2017]

upphovsrätt

(copyright) – upphovspersonens rätt till konstnärligt verk. Upphovs­per­sonen har rätt att:

  • erkännas som upphovsperson till verket;
  • få ekonomisk ersättning när verket framförs, visas eller sprids;
  • få skydd mot efterapningar och förvanskningar av sitt verk.

– Upphovsrätt delas in i ideell upp­hovs­rätt och ekonomisk upp­hovs­rätt: 

  • – Ideell upp­hovs­rätt är rätten att nämnas som upphovs­person och rätten att skydda verket mot för­vrängningar och plagiat. Den ideella upphovs­rätten tillhör upphovs­personen (eller arvingarna), och kan inte säljas eller ges bort;
  • – Den ekonomiska upphovs­rätten är rätten att få betalt när verket fram­förs eller visas; den rätten kan upphovs­personen överlåta.

– Upphovs­rätten gäller till 70 år efter upphovs­personens död, sedan blir verket allmän egendom. – Dator­program skyddas normalt av upphovs­rätt som om käll­koden var ett litterärt verk, men patent­skydd av dator­­pro­gram eller delar av dator­program blir allt vanligare, även om det är omstritt. – Upp­­hovs­­rätt är en del av immaterial­­rätten. – Läs också om citaträtt och åter­givnings­rätt. – Verk som längre inte skyddas av upphovs­rätt räknas som allmän egendom, och kallas för lovlig förlaga när det gäller rätten att kopiera.

[juridik] [upphovsrätt] [ändrad 8 april 2017]

Napster

  1. napster– tidigare Rhapsody – amerikansk tjänst som strömmar musik över nätet till betalande kunder. Rhapsody köpte Napster 2011 och tog över namnet 2016. –Se napster.com;
  2. – nerlagd webbplats för utbyte av musikfiler (så kallad fildelning). Senare ett numera avvecklat företag för laglig spridning av musik på nätet.

– Napster grundades 1999 av den 19-årige amerikanske studenten Shawn Fanning, och gick i konkurs 2002. Det var det första kända nätverket för musikdelning. Fannings Napster var ett program som, med hjälp av en katalog på Napsters server, kunde söka efter musik i mp3-format på andra användares hårddiskar och låta sin användare hämta musiken utan avgift. Det satte igång den stora konflikten om pirat­kopierad musik, film och annat upphovsrättsligt skyddat material på internet. – 2001 tvingades Napster att stänga av sitt nätverk. Den tyska mediekoncernen Bertelsmann ville då köpa företaget, men det slutade med att Napster gick i konkurs 2002. Varumärket har sedan dess passerat mellan flera ägare, och 2011 gick det nuvarande Napster samman med Rhapsody, ett amerikanskt företag som säljer musik­abonnemang över nätet. – Ur-Napsters juridiska svaghet var att det fanns en central katalog på Napsters server över de låtar som användarna kunde hämta. Musik­förlagen kunde därför hävda att Napster uppmuntrade piratkopiering. Senare efterföljare till Napster, som Gnutella och Fasttrack, undviker det juridiska problemet genom att de saknar central server. Alla filer och listor finns hos användarna.

[fildelning] [företag] [namnbyte] [upphovsrätt] [ändrad 28 september 2017]

reverse engineering

rekonstruktion, dekompilering; kopiering genom rekonstruktion. – Innebär att man tar reda på hur en produkt är konstruerad genom att ta i sär den. När man har förstått hur produkten fungerar kan man antingen kopiera den eller konstruera något liknande. – Att konstruera något liknande (men inte exakt likadant) kan vara den enda lovliga lösningen ifall förebilden är skyddad av patent eller upphovsrätt. Syftet kan också vara att bara re­kon­stru­era delar av produkten. – Gäller det datorprogram kallas reverse engineering, på svenska för dekompilering. Det är oftast förbjudet i licens­avtalet, ibland även i lag. – Reverse engineering används ibland också i betydelsen ’korsförhörande’.

[programmering] [upphovsrätt] [ändrad 18 september 2017]

CPRM

content protection for recordable media – ett kopierings­skydd som fungerar direkt på lagrings­mediet. – Utan lösen­ord kan man varken kopiera, flytta eller radera CPRM-skyddade filer på lagringsmediet. Materialet lagras också på ett speciellt sätt som gör att automatisk backup, de­fragmentering och användning av RAID‑teknik blir omöjlig. Ett för­slag om att göra CPRM till del av ATA‑specifikationen för gräns­snittet mellan dator och hård­disk blev känt i slutet av år 2000 och ledde till hög­ljudda pro­tester. Däremot används CPRM fortfarande (2018) för lagringsmedier som minneskort. – CPRM utvecklades av före­taget 4C Entity. 4C Entitys be­skrivning av CPRM finns här.

[datalagring] [förkortningar på C] [datalagring] [ändrad 10 december 2018]

SCO Group

The SCO Group – nerlagt amerikanskt företag, mest känt för sina miss­­lyckade stämningar av andra före­­tag. I praktiken är före­taget ner­lagt sedan 2012, men dess im­materiella egen­dom ingår sedan 2011 i företaget TSG Group. – The SCO Group upp­stod när före­­taget Caldera först köpte en stor del av tillgångarna, bland annat operativ­­systemet Unixware, från Santa Cruz Operation, mer känt som SCO. Caldera bytte sedan namn till The SCO Group. (Gamla SCO bytte då till namnet Taran­­tella.) The SCO Group deltog i utvecklingen av det död­­födda United­Linux. – Som­ma­ren 2003 blev The SCO Group känt för att hota alla andra före­­tag som leve­rerar Linux med åtal för brott mot upp­­hovs­­rätten. SCO Group påstod att Linux inne­håller källkod som är pla­gi­erad från Unix System V, som SCO Group ägde rätten till. Alla stämningar har miss­­lyckats, och 2007 be­­gärde The SCO Group företagsrekonstruktion (så kallad chapter 11). I oktober 2010 sålde konkursförvaltaren större delen av SCO Groups till­gångar, in­klusive Unix System V, men före­taget existerade fort­farande på papperet. I januari 2011 med­delade kon­kurs­för­valtaren att före­taget Unxis, numera Xinuos, köper SCO Groups program­varuverk­sam­het. 2011 över­förde Xinuos det som återstod av The SCO Group till ett nytt bolag vid namn TSG Group. I augusti 2012 begärde det före­taget sig i likvidation.

[företag] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 17 november 2018]

DeCSS

ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS ut­vecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela film‑DVD på Linux‑datorer. Men DeCSS ut­målades av filmbranschen som ett hjälpmedel för tjuv­­kopiering. Johan­sen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som hade publicerat en länk till DeCSS. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade 2600 att ta bort länken.

[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall och skandaler] [upphovsrätt] [ändrad 7 januari 2019]