(VPN) – krypterad förbindelse genom internet mellan användare på distans och ett lokalt nätverk eller en tjänst. Förbindelsen kallas för tunnel och skyddar kommunikationen mot avläsning, trots att den går genom internet. Det är en förlängning av det lokala (privata) nätverket. VPN används på tre sätt:
– tjänster för VPN ger resande och distansarbetande personal möjlighet att ansluta sig till företagets nät från hemmet eller från hotellrum på ett säkert sätt. Allt som brukar krävas är ett speciellt klientprogram och inloggning. I en VPN‑tjänst brukar ingå teknik som ser till att meddelandena kommer fram och är kompletta. – Att använda VPN blir billigare och enklare för organisationen än att bygga och driva motsvarande fysiska nät i egen regi. – Nätverket kallas för virtuellt därför att det verkar vara, och beter sig som, en del av ett privat nätverk, men i själva verket är det en tjänst på internet;
– VPN används också för att kringgå geoblockering: en person i Sverige som vill se en film som bara är tillgänglig på internet i USA kan ansluta sig till en VPN‑server i USA och låta VPN‑servern hämta filmen och vidarebefordra den till Sverige.
– På engelska: virtual private network. – Se också VPLS (virtual private LAN service) och VPN‑tunnel.
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
– beteckning på något som inte realiseras i sin vanliga materiella form, utan som en funktion hos något annat – inom it ett datorprogram. Det virtuella är likt något materiellt till utseende, beteende och verkan, men icke‑materiellt eller flyktigt. – Det som kallas för virtuellt är likt en förebild, men det ska också vara dynamiskt, så att man kan använda det och påverka det. – I it används ordet virtuell om bilder, ljud och andra sinnesintryck som genereras av en dator, men som ger intryck av att komma från en materiell yttervärld, och som i större eller mindre utsträckning kan påverkas direkt av betraktaren. Man talar om virtuell i motsats till fysisk eller materiell. (Se också virtuell verklighet.) – Virtualisering innebär att datorbaserade resurser hanteras utan direkt koppling till den fysiska data- och programlagringen. – Ordet virtuell används också om bilder och projektioner som ersätter materiella anordningar. Virtuella tangentbord är bilder av ett tangentbord på en bildskärm eller projicerade på en yta, men det går att skriva med dem. – Se också virtuell maskin och virtuellt minne;
– något som liknar något i den yttre verkligheten, men som bara finns i datorspel eller i virtuella världar och bara kan användas där;
– ordet används i liknande betydelse inom fysiken, till exempel virtuell bild.
– Ordet:Virtuell kommer av latinets virtus – dygd, handlingskraft. Det som är virtuellt har samma handlingskraft som förebilden. Engelska virtually kan ibland översättas med ”praktiskt taget”: ”they’re virtually identical” – ”de är praktiskt taget likadana”. (Den betydelsen kan leda till dubbeltydiga tolkningar: i filmen Brazil från 1985 säger någon ”its a virtual keyboard” och menar då att det är verkligen ett tangentbord.)
tidigare Habbo Hotel – en virtuell värld för ungdomar. Det kan också ses som ett socialt nätverk. – Habbo har formen av ett hotell, och medlemmarna representeras av grafiska figurer, avatarer, som här kallas för habbor eller habbos. Medlemmarna kan köpa virtuella möbler och annat för att inreda sina virtuella rum, och de betalar med Habbomynt som de köper med riktiga pengar. – Habbo startades 2003 av det finländska företaget Sulake(länk). Habbo har kritiserats för att det förekommer sexuellt innehåll på sajten, trots att den är avsedd för yngre tonåringar. Nedre åldersgränsen är tolv år. – 2012 lades Habbos svenska, danska och norska kontor ner, och många anställda sades upp. Misstankar om att verksamheten skulle upphöra ledde till att Habbo under 2012 förlorade mer än hälften av sina medlemmar i Sverige. Och i april 2015 lades också de svenska, danska och norska sajterna för Habbo ner. Det innebar att användare som hade köpt virtuella möbler och annat, ibland för flera tusen kronor, blev av med allt de hade köpt. – Se habbo.com.
(force feedback) – efterliknande av massa och motstånd i virtuell verklighet och haptiska användargränssnitt. – Virtuell verklighet är ju oftast bara bilder, eventuellt tredimensionella bilder som visas i VR‑glasögon, vilket innebär att den som kroppsligen rör sig i en virtuell värld kan gå rakt igenom de föremål hon ser. Men kraftåterkoppling innebär att man med elektriska motorer, monterade i handskar eller dräkter, eller på annat sätt, skapar en illusion av att virtuella objekt är materiella, och har tyngd och eventuellt elasticitet. Man kan då inte längre gå igenom virtuella föremål (i varje fall inte utan att känna motstånd), och om man fångar en virtuell boll med handen ser man den inte bara, man känner den också och kan krama den. Detta kräver speciella pekdon eller handskar och ibland hela dräkter med inbyggda motorer som i realtid svarar på rörelser och beröring. – Se också återkoppling.
(DTU) – bildskärm och tangentbord för ett virtuellt skrivbord. Har bara så mycket kapacitet som behövs för att kommunicera med en server och hantera bildskärmen. Motsvarar stordator‑tidens dumma terminaler.
skrivbord(desktop) som är åtkomligt från vilken dator som helst. – Man ska kunna byta dator och plats och ta med allt som finns i det grafiska användargränssnittet till den nya datorn. – Skrivbordets innehåll lagras på en server i stället för på användarens dators hårddisk eller SSD. Det kan sedan hämtas från valfri dator som är tillgänglig via nätet. – Det som lagras på servern är inte bara skrivbordets utseende med ikoner, utan också kopplingen till det som är sparat på skrivbordet – tekniken förutsätter att användaren kan få tillgång till allt på skrivbordet genom nätverket. – Benämningen virtuellt skrivbord anknyter till termer som virtuellt tangentbord, men strängt talat är ett virtuellt skrivbord inte mer virtuellt än vanliga skrivbord i grafiska användargränssnitt: skillnaden är bara att det lagras på en server i stället för på persondatorns hårddisk / SSD. Om det virtuella skrivbordet hanteras av en molntjänst talar man på engelska om desktop-as-a-service(DaaS). – På engelska: virtual desktop.
(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verklighet. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk översättning, se Johnny Mnemonic och andra berättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuromancer(1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinatorisk upplevelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nätbaserad värld där användare kommunicerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyberspace”(länk). – Ordet cyberspace dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired(länk). – Jämför med datasphere och metaverse.
