cord-cutting

kabelklippning, [att] klippa sladden – det att man säger upp kabel‑tv‑abonnemanget för att i stället titta på tv‑program som överförs över internet. Uttrycket används i USA. – Se också over‑the‑top och zero tv.

[radio och tv] [ändrad 11 december 2017]

PirateBox

en bärbar server för anonym fildelning och chatt. – En PirateBox har trådlös datakommunikation och kan användas av alla som finns inom räckhåll. De kan lagra filer på PirateBox och lagra ner filer från PirateBox. De kan också chatta. PirateBox sparar inga data om transaktioner. – PirateBox konstruerades av amerikanen David Darts (länk). Ritningarna har publicerats så att alla som vill kan bygga en egen PirateBox. – Läs mer på piratebox.cc.

[dold identitet] [hårdvara] [pirat] [trådlöst] [ändrad 26 juni 2017]

copyleft

tillämpning av upp­hovs­rätt med syftet att slå vakt om principen fri mjukvara. – Copy­left inne­bär att den som har upp­hovs­rätten till ett datorprogram (eller till något annat) offentligt meddelar att alla som vill får använda programmet fritt: ladda ner det, köra det, kopiera det, ändra det och sprida det vidare, även mot betalning. Men bara på ett villkor: om man sprider programmet vidare måste man ge alla efterkommande användare samma rättigheter och skyldigheter i led efter led. Det gäller inte bara för hela programmet, utan också för varje del av det. Och eftersom upphovsrättshavaren inte har avsagt sig upphovsrätten, utan fortfarande äger den, kan hon stämma den som bryter mot copyleftprincipen. Detta framgår av den licens, general public license (GPL), som alltid ska följa med pro­grammet. – Ordet copyleft är en ordlek på copyright (upphovsrätt). – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 22 maj 2021]

IFTTT

if this, then that – en tjänst som låter användare utan kunskaper i programmering ange hur information automatiskt ska överföras mellan olika internetbaserade tjänster. – Som namnet beskriver:

  • – först anger man en förväntad händelse, till exempel att en viss person skriver en tweetTwitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den händelsen inträffar: till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑postkonto.

– Resultatet blir vad som annars kallas för skript; IFTTT kallade det tidigare för recept (recipes), numera för applets. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra internetba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 februari 2020]

Anonym OS

en ej längre utvecklad version av operativsystemet BSD. Det kördes från en CD som live CD. Operativsystemet har inte vidareutvecklats sedan 2006, men det finns för nerladdning. Syftet med Anonym OS är att man ska kunna använda en dator utan att lämna några spår. Anonym OS har kryptering och kommunice­rar genom nätverket Tor. Det är också skrivet så att det, för andra datorer, verkar vara Windows XP†. Om du vill ladda ner Anonym OS, gå till Sourceforge (länk). – Anonym OS ska inte för­väx­las med Anonymous‑OS. – Läs också om Byzantium, Cotton Candy†, Haven och Tails.

[personlig integritet] [unix] [ändrad 19 mars 2019]

Anonymous-OS

ett Linux-baserat operativsystem som uppgavs komma från hackarkollektivet Anonymous. – Anonymous‑OS var närmast baserat på Ubuntu. Det be­skrevs som framtaget för undervisningsändamål och för att testa hur säkra webbsidor är. Det levererades med bland annat programmen DDOSIM och John the Ripper. – Anonymous‑OS släpptes i mars 2012, men efter bara ett par dagar slutade den respekterade programnerladdningssajten SourceForge att erbjuda det, eftersom det bedömdes som en säkerhets­­risk – läs mer här. – Kopplingen till Anonymous är svår att bevisa eller motbevisa, eftersom Anonymous saknar officiella talespersoner. – Anonymous‑OS ska inte förväxlas med Anonym OS.

[försvunnet] [linuxdistributioner] [ubuntu] [ändrad 7 september 2017]

MD5

Message digest algorithm, version 5 – en vanlig algoritm för beräkning av kondensat (hash) av meddelanden. – Kondensat används för att mottagaren av ett meddelande ska kunna kontrollera att meddelan­det inte har ändrats på vägen (meddelandeautentisering). MD5 används alltså i elektroniska signaturer. MD5 behandlar texten i meddelandet som siffror, och utför en matematisk beräkning som alltid produce­rar ett tal på 128 bit (ettor och nollor). Detta tal bifogas meddelan­det. Mottagaren kan göra om beräkningen med MD5 och jämföra resultatet med det bifogade kondensatet (de 128 bitarna). Om resultatet är exakt samma har meddelandet inte ändrats (men se kollision). – MD5 är en officiell standard på internet, se RFC 1321 (länk). – Sedan MD5 utvecklades 1991 av Ronald Rivest har brister i algoritmen upptäckts – se artikel i Wikipedia. MD5 används dock fortfarande (2019). MD5 anses säkert för upptäckt av ändringar som beror på tekniska fel, men det anses inte längre säkert mot avsiktlig manipulation.

[förkortningar på M] [kryptering] [matematik] [rfc] [ändrad 30 oktober 2019]