Datalagringsdirektivet

DLD, på engelska Data retention directive (see below) – ett stoppat EU‑direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobiltelefontrafik måste sparas av operatörerna. Upp­gifterna skulle kunna göras tillgängliga för polis. Kallas också för loggningslagen. – I april 2014 förklarade EU‑domstolen att Datalagringsdirektivet leder till oacceptabla intrång i medborgarnas privat­liv, och därför är ogiltigt. (Se detta pressmeddelande.) – Det officiella namnet på Datalagringsdirektivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samarbete med tillhanda­hållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.  Direktivet antogs 2006, och skulle vara infört i medlemsländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet skulle lagras var uppgifter om:

  • –vem som ringer till vem;
  • – vem som SMS:ar till vem;
  • – vem som skickar e‑post till vem och:
  • – vilka webb­­sidor som användarna besöker.

– Innehållet i samtalen respektive med­delandena skulle däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. – Datalagringsdirektivet blev kontroversiellt, eftersom det innebar ett uppenbart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysklands författningsdom­stol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag stred mot den tyska grundlagen. – Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, paragraferna 16a—16f). Kallas ofta för Datalagringslagen. Efter EU‑dom­stolens utslag beslöt Post- och telestyrelsen, PTS, som har till­syn över efterlevnaden av lagen, först att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se pressmeddelandearkiverat). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på uppdrag av dåvarande justitieministern Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU‑domstolens utslag. Lagen kan alltså tillämpas även i fortsättningen. – Bak­grund: i Sverige ledde kritiken till att genomförandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU‑domstolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade till­satts, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafikdatalagring. Förslaget låg till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som riksdagen beslutade om 2012. Den står fort­farande i lag­boken, och berördes alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU‑domstolens utslag. PTS meddelade kort därefter i brev till operatör­erna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. – PTS hemlig­höll hösten 2014, i strid med offentlighetsprincipen, den utredning som an­vändes som motivering för det nya ställningstagandet, och vägrade att lämna ut eller att ens diarieföra den. – Se artikel i Dagens Juridik (länk). Efter att bredbandsoperatören Bahnhof hade överklagat PTS beslut att inte lämna ut den interna utredningen beslöt kammarrätten i december 2014 att den måste lämnas ut. Det framgår av PTS utredning att PTS i april 2014 kom fram till att direktivet strider mot de grundläggande friheterna i EU. Promemorian finns att läsa i Computer Sweden (länk, en bit ner på sidan). – I februari 2019 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i Datalagringslagen. Det innebär vissa begränsningar i kravet på lagring av uppgifter om mobiltelefonsamtal. Se pressmeddelande från regeringen. Den nya lagen, som har godkänts av riksdagen, trädde i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget kritiserades genast för att vara alltför likt den existerande lagen. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekom­paketet och Indect. – Förväxla inte Datalagringsdirektivet med EU:s dataskyddsdirektiv från 1995.

[lagar] [övervakning] [ändrad 2 februari 2020]

– In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, SMS, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Union charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. – However, the PTS first, in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlighetsprincipen), refused to give interested parties access to an internal inquiry on which it supposedly based its reconsideration. But in December, 2014, the Administrative court of appeal found that the document was a public record and must be released. It turned out that the internal inquiry says that the Data retention directive, in its current form, is incompatible with the right of privacy as defined by the EU. – In February 2019, the Swedish government presented a proposal for modifications of the existing law. It was accepted by the Swedish parliament and took force on October 1st, 2019. – For more summaries in English, please click at this link.

Defcon

Hacka med ett leende.
Hacka med ett leende.
  1. – även: Def Con – en konferens om it‑säkerhet, anordnad varje sommar sedan 1993 i Las Vegas. – Defcon kallas ofta för hackar‑konferens. Bland deltagarna finns experter på it‑säkerhet, representanter för myndigheter, polis och säkerhetsorganisationer samt många så kallade hackare – privatpersoner med ett aktivt intresse för it‑säker­het och hur man kringgår den. Under konferenserna anordnas bland annat tävlingar i att knäcka system för it‑säkerhet. – Se defcon.org;
  2. – en beredskapsskala som används av USA:s krigsmakt. Det är en femgradig skala där DEFCON 5 står för fredstid och DEFCON 1 står för fullt krig. Det är en förkortning för Defense readiness condition:
  3. Defcon: Everybody dies – ett datorspel där man leker kärnvapenkrig. Det har funnits sedan 2006 och kommer från brittiska Introversion Software. – Se introversion.co.uk.

[förkortningar på D] [it-säkerhet] [konferenser] [krig] [spel] [ändrad 15 september 2021]

unboxing

uppackning, lådöppning – ofta: video­inspelad uppackning av en ny produkt, publicerad på inter­net. Användaren öppnar förpackningen inför kamera och tar fram, monterar och börjar använda produkten samtidigt som hon kommenterar. – Benämningen unboxing är känd sedan 2006. Tidigare talade man om unpacking eller opening.

[kuriosa] [ändrad 8 oktober 2020]

Twitter

ett socialt medium för mikro­bloggar. Varje användare kan lägga in korta meddelanden på, tidigare, högst 140 tecken – samma maxlängd som för SMS. Sedan hösten 2017  är maxlängden 280 tecken (se Twitters blogg). Meddelan­dena kallas för tweetar, och att skriva meddelanden kallas för to tweet, på svenska att tweeta (Twitters term på svenska) eller att twittra. Dessa meddelanden kan användarens kontakter (följare) i Twitter läsa och kommentera. – Twitter öppnades för allmänheten i oktober 2006, och hade över två miljoner användare i juli 2008. I november 2013 börsintroducerades Twitter. – Twitter har fått medtävlare, men den mest kända, numera av­veck­lade Jaiku†, var faktiskt i gång före Twitter. – I mars 2022 startade Twitter med anledning av den ryska invasionen av Ukraina en  skyddad version av Twitter baserad på Tor. För att använda den måste man använda webbläsaren för Tor och domänen twitter.onion. – I början av april 2022 köpte Elon Musk 9,2 procent av aktierna i Twitter. Han blev därmed den största enskilda aktieägaren, men han avstod från att kräva en plats i styrelsen. Den 25 april 2022 godkände Twitters styrelse att Musk köper hela Twitter för 44 miljarder dollar. (Det betyder inte att affären är klar när detta skrivs.) Om köpet blir av blir Twitter därmed privatägt, alltså inte längre börsnoterat. Musk har kritiserat Twitter för att det inte tillämpar obegränsad yttrandefrihet.   – Se twitter.com. – IDG:s artiklar om Twitter: länk.

[bloggar] [sociala medier] [ändrad 29 april 2022]

MacBook

varumärke för Apples bärbara Macintosh. Sedan juli 2019 finns bara modellerna MacBook Air och MacBook Pro, men inte MacBook utan namntillägg. – Varumärket MacBook har använts sedan 2006. Tidi­gare användes varumärket iBook. – En bärbar dator med namnet MacBook (utan tillägg) såldes 2006—2011. Den var avsedd för kon­su­ment­er. Därefter fanns bara MacBook Air och MacBook Pro. Men i mars 2015 visade Apple upp en ny MacBook. Den var mycket lik en MacBook Air. I samband med lanseringen av två nya modeller av MacBook Air och MacBook Pro i juli 2019 försvann MacBook utan namntillägg ur Apples sortiment. – MacBook Pro är avsedd för profes­sio­n­ella an­vänd­are och Mac­Book Air är tunn och lätt.

[book] [ändrad 5 augusti 2019]

Peanut butter manifesto

ett internt brev från dåvarande Yahoodirektören Brad Garlinghouse där han klagade på att Yahoo smetade ut sina resurser för tunt – som jordnötssmör. Brevet skrevs i november 2006, och publicerades senare i Wall Street Journal, numera bakom betalvägg – läs en kopia här (en bit ner).

[avslöjanden] [ändrad 29 januari 2019]

Wii

en spelkonsol från Nintendo, släppt 2006, nerlagd 2013. – Wii var den första spelkonsolen som kunde användas för spel där man rörde på hela kroppen. Den hade en avancerad fjärrkontroll som kunde avläsa kroppsrörelser i tre dimensioner (geststyrning) och dessutom användas som pekdon. Fjärrkontrollen kunde användas för att simulera olika sporter och andra aktiviteter. Namnet uttalas på engelska som ”wee”. – Uppföljaren Wii U visades upp i september 2012. – I oktober 2013 meddelade Nintendo att tillverkningen av Wii‑konsoler (men inte av Wii U, som 2017 följdes av Nintendo Switch) skulle upphöra. – Läs mer på Nintendos webbsidor. – Jämför med Kinect† och Leap.

[nerlagt] [spel] [ändrad 20 oktober 2020]

Windows Cardspace

Microsofts avvecklade system för identitetshantering på internet. – Windows Cardspace presenterades 2006 under namnet Infocard, och lades ner 2011. Till skillnad från Microsofts system Passport, som mest användes för att förenkla inloggning på Microsofts egna tjänster, var Infocard tänkt att fungera med andra före­tag som utfärdar identitetshandlingar i olika former. Enkelt uttryckt var tanken att varje användare skulle logga in på en webbsida med bilder av kort som representerade olika tjänster med krav på inloggning. När hon klickade på ett av korten skulle hon automatiskt logga in på den tjänsten. – Ett alternativt projekt var IBM:s och Novells† Higgins†.

[identifiering] [nerlagt] [windows] [ändrad 27 april 2022]

Spotify

en tjänst som spelar upp musik gratis och lagligt över internet. Räknas sedan 2015 som världens största tjänst för musik över internet. – Användarna måste ha ett konto, som är gratis, och kommer åt tjänsten genom ett webbaserat program som laddas ner från internet. Musiken spelas upp strömmande, och det är inte meningen att användarna ska kunna lagra musiken på sina egna datorer. Det hela finansieras av annonser och betalda abonnemang. Om man skaffar ett betalt abonnemang slipper man annonser. – Spotify drivs av ett svenskt företag med samma namn, grundat 2006. Spotify har avtal med musikförlag om all musik som är tillgänglig på tjänsten. – Läs också om Rdio† och Wimp, numera Tidal. – Se spotify.com. – Läs också om Youtubify

[kultur och underhållning på webben] [musik] [ändrad 29 september 2019]

Lytro

ett nerlagt amerikanskt företag som utvecklade kameror som tog bilder som kunde fokuseras om i efterhand. – Lytro grundades 2006 av Ren Ng (länk) och avvecklades i början av 2018. Lytros produkter byggde på en teknik som kallas för light field photography eller plenoptik. Det innebär att kameran inte bara registrerar vilken punkt en ljusstråle träffar sensorn på. Den registrerar också ljusstrålens infallsvinkel. I princip innebär det att kameran tar ett slags tredimensionell bild. Men i stället för till 3d används tekniken så att man i efterhand kan göra en oskarp bild skarp eller flytta skärpan från ett avstånd till ett annat. Man kan också ändra skärpedjupet. – Lytros första produkt var en stillbildskamera som släpptes 2012. 2015 bytte företaget inriktning och utvecklade en videokamera för professionellt bruk. I mars 2018 meddelade företaget att det ska avvecklas. Sajten lytro.com är stängd.

[företag] [kameror] [nerlagt] [ändrad 20 juni 2018]