freedback

free feedback – konstruktiv kritik på webben från användare till produktutvecklare. Förmedlas på webbsidor (bloggar) genom att sidan märks med taggen freedbacking och produktens namn. Idén lades fram 2006 av den amerikanske bloggaren Chris Pirillo (länk) och har inte nått någon större anslutning.

[diskussioner] [ändrad 16 oktober 2020]

OneWebDay

firas, eller har firats, den 22 september varje år med an­led­ning av webben och dess betydelse för användarnas liv. Första OneWebDay firades 2006. – Initiativet togs av amerikanska professor Susan Craw­ford (scrawford.net), som senare blev råd­givare åt pre­si­dent Barack Obama. – Se onewebday.org (från 202o).

[webben] [års­dagar] [ändrad 19 februari 2022]

micro transport protocol

μTP eller uTP – ett protokoll för data­över­föring med Bit­Torrent. Det används i stället för TCP. Det är utformat för att inte belasta nät­verket: om svars­tiderna blir långa sänks överföringstakten. – Micro transport protocol har också utformats för att inte störa andra program som använder samma förbindelse. Det är baserat på det äldre proto­kollet UDP. – Micro transport protocol utvecklades inom forskningsprojektet Internet2, och har använts i Bit­Torrent sedan 2006. – Läs mer på BitTorrents webbsidor.

[fildelning] [internet] [webbpublicering] [ändrad 19 november 2018]

Rakel

ett svenskt system för radiokommunikation för polis, brandkår och ambulans samt andra blåljusmyndigheter. – Rakel infördes under åren 2006–2010. Det bygger på den europeiska standarden Tetra. Rakel använder digital teknik och krypterar all kommunikation. – Rakel har kritiserats för dåligt ljud, låg tillför­litlig­het och höga kostnader. Sommaren 2020 påbörjade MSB analys av hur ett nytt system, ibland kallat för Rakel generation två, Rakel G2, bör vara beskaffat. (Se MSB:s webbsidor – arkiverat). I februari 2021 lämnade MSB en rapport till regeringen där MSB bedömde att ett nytt system kan tas i bruk 2025–2028 till en kostnad av 7,3 miljarder kronor – se här. – Rakel står för Radiokommuni­ka­tion för effektiv ledning. – Se msb.se/rakel och dessa introduktionsvideor (länkarna brukar fungera, trots överstrykningar). – IDG:s artiklar om Rakel: länk.

[elektronisk kommunikation] [förkortningar på R] [samhällsskydd] [ändrad 12 februari 2021]

Mbed

Mbed OS – ett utrymmessnålt operativsystem för saker­nas inter­net och inbyggda system. Det har utvecklats av processorutvecklaren Arm. Mbed är utvecklad för Arms egna pro­cessorer. Till skillnad från många andra nyare operativ­­system är Mbed inte baserat på Linux. – Mbed har ut­vecklats sedan 2006, inledningsvis med tanke på studerande och andra som vill kunna programmera sina egna kon­struktioner. Det släpptes för företagsmarknaden under 2015. – Namnet: För­enklad stavning av embed. – Se os.mbed.com.

[operativsystem] [ändrad 12 februari 2018]

Datalagringsdirektivet

DLD, på engelska Data retention directive (see below) – ett stoppat EU‑direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobiltelefontrafik måste sparas av operatörerna. Upp­gifterna skulle kunna göras tillgängliga för polis. Kallas också för loggningslagen. – I april 2014 förklarade EU‑domstolen att Datalagringsdirektivet leder till oacceptabla intrång i medborgarnas privat­liv, och därför är ogiltigt. (Se detta pressmeddelande.) – Det officiella namnet på Datalagringsdirektivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samarbete med tillhanda­hållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.  Direktivet antogs 2006, och skulle vara infört i medlemsländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet skulle lagras var uppgifter om:

  • –vem som ringer till vem;
  • – vem som SMS:ar till vem;
  • – vem som skickar e‑post till vem och:
  • – vilka webb­­sidor som användarna besöker.

– Innehållet i samtalen respektive med­delandena skulle däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. – Datalagringsdirektivet blev kontroversiellt, eftersom det innebar ett uppenbart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysklands författningsdom­stol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag stred mot den tyska grundlagen. – Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, paragraferna 16a—16f). Kallas ofta för Datalagringslagen. Efter EU‑dom­stolens utslag beslöt Post- och telestyrelsen, PTS, som har till­syn över efterlevnaden av lagen, först att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se pressmeddelandearkiverat). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på uppdrag av dåvarande justitieministern Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU‑domstolens utslag. Lagen kan alltså tillämpas även i fortsättningen. – Bak­grund: i Sverige ledde kritiken till att genomförandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU‑domstolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade till­satts, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafikdatalagring. Förslaget låg till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som riksdagen beslutade om 2012. Den står fort­farande i lag­boken, och berördes alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU‑domstolens utslag. PTS meddelade kort därefter i brev till operatör­erna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. – PTS hemlig­höll hösten 2014, i strid med offentlighetsprincipen, den utredning som an­vändes som motivering för det nya ställningstagandet, och vägrade att lämna ut eller att ens diarieföra den. – Se artikel i Dagens Juridik (länk). Efter att bredbandsoperatören Bahnhof hade överklagat PTS beslut att inte lämna ut den interna utredningen beslöt kammarrätten i december 2014 att den måste lämnas ut. Det framgår av PTS utredning att PTS i april 2014 kom fram till att direktivet strider mot de grundläggande friheterna i EU. Promemorian finns att läsa i Computer Sweden (länk, en bit ner på sidan). – I februari 2019 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i Datalagringslagen. Det innebär vissa begränsningar i kravet på lagring av uppgifter om mobiltelefonsamtal. Se pressmeddelande från regeringen. Den nya lagen, som har godkänts av riksdagen, trädde i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget kritiserades genast för att vara alltför likt den existerande lagen. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekom­paketet och Indect. – Förväxla inte Datalagringsdirektivet med EU:s dataskyddsdirektiv från 1995.

[lagar] [övervakning] [ändrad 2 februari 2020]

– In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, SMS, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Union charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. – However, the PTS first, in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlighetsprincipen), refused to give interested parties access to an internal inquiry on which it supposedly based its reconsideration. But in December, 2014, the Administrative court of appeal found that the document was a public record and must be released. It turned out that the internal inquiry says that the Data retention directive, in its current form, is incompatible with the right of privacy as defined by the EU. – In February 2019, the Swedish government presented a proposal for modifications of the existing law. It was accepted by the Swedish parliament and took force on October 1st, 2019. – For more summaries in English, please click at this link.

Defcon

Hacka med ett leende.
Hacka med ett leende.
  1. – även: Def Con – en konferens om it‑säkerhet, anordnad varje sommar sedan 1993 i Las Vegas. – Defcon kallas ofta för hackar‑konferens. Bland deltagarna finns experter på it‑säkerhet, representanter för myndigheter, polis och säkerhetsorganisationer samt många så kallade hackare – privatpersoner med ett aktivt intresse för it‑säker­het och hur man kringgår den. Under konferenserna anordnas bland annat tävlingar i att knäcka system för it‑säkerhet. – Se defcon.org;
  2. – en beredskapsskala som används av USA:s krigsmakt. Det är en femgradig skala där DEFCON 5 står för fredstid och DEFCON 1 står för fullt krig. Det är en förkortning för Defense readiness condition:
  3. Defcon: Everybody dies – ett datorspel där man leker kärnvapenkrig. Det har funnits sedan 2006 och kommer från brittiska Introversion Software. – Se introversion.co.uk.

[förkortningar på D] [it-säkerhet] [konferenser] [krig] [spel] [ändrad 15 september 2021]

unboxing

uppackning, lådöppning – ofta: video­inspelad uppackning av en ny produkt, publicerad på inter­net. Användaren öppnar förpackningen inför kamera och tar fram, monterar och börjar använda produkten samtidigt som hon kommenterar. – Benämningen unboxing är känd sedan 2006. Tidigare talade man om unpacking eller opening.

[kuriosa] [ändrad 8 oktober 2020]