korsad webbläsarattack – sätt att lura en dator att ladda ner skadeprogram genom att utnyttja två webbläsare på den angripna datorn. – Genom att kombinera två sårbarheter, en i vardera webbläsaren, kan angriparen smussla in det skadliga programmet. Fenomenet blev känt 2007. Om man då besökte en viss webbplats med Internet Explorer† laddade Internet Explorer ner skadlig kod och vidarebefordrade den direkt till Firefox. Internet Explorer kunde inte köra den skadliga koden, men Firefox kunde göra det. Firefox hade å andra sidan en spärr mot nerladdning av den skadliga koden direkt från webbplatsen, men tog emot koden när den levererades från ett annat program i samma dator. Möjligheten blockerades snabbt, men liknande angrepp är tänkbara.
ett avslutat projekt för kartläggning av webbsidor som inte är tillgängliga – oavsett om detta berodde på tekniska fel, censur eller något annat. – Herdict byggde på att många användare rapporterade otillgängliga webbsidor med hjälp av ett tilläggsprogram i sina webbläsare. – Namnet:Herdict är en sammandragning av engelska herd och verdict. Det var ett projekt inom OpenNet Initiative, inlett 2007, avslutat 2019. – Läs mer på cyber.harvard.edu….
personuppgift som ingår i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. (Som personuppgifter räknas i lagen all information som på något sätt kan knytas till en levande person.) – Från 2007 gjorde Personuppgiftslagen†(PuL) skillnad mellan strukturerade personuppgifter och ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som gäller sedan 2018, och som har ersatt PuL, gör ingen skillnad. – Grundregeln i PuL var att ostrukturerade personuppgifter fick hanteras fritt så länge man inte kränkte den som uppgifterna gällde. Vad som räknas som kränkande kan variera från fall till fall. – Se information från Integritetsskyddsmyndigheten(länk). – Lagarna om ostrukturerade personuppgifter gällde inte för känsliga personuppgifter, som bara fick behandlas i särskilda fall.
Free society conference and Nordic summit – en årlig konferens om datorprogram och kulturell frihet. – FSCONS har anordnats varje höst sedan 2007 i Göteborg (men 2017 var det i Oslo). 2019 års konferens var inställd och därefter ha inte heller någon FSCONS-konferens ägt rum. FSCONS är också en förening som fortfarande är aktiv, se Friprogramvarusyndikatet(friprogramvarusyndikatet.se). Bakom konferensen står europeiska Free software foundation, svenska Wikimedia och svenska Creative commons. På konferensen delades tidigare utmärkelsen Nordic free software award† ut. – Läs mer på fscons.org (från 2019).
– ett operativsystem och en utvecklingsplattform för smarta mobiler, surfplattor och hemelektronik, utvecklat främst av Google. – Android är sedan 2014 världens mest spridda operativsystem. Google uppmuntrar andra mobiltillverkare att använda Android. Det har hittills (november 2022) varit gratis, men villkorat med krav på att Android levereras med Googles sökmotor, webbläsaren Chrome och andra Google‑tjänster. (Mer om det här nedanför.) – I princip ska vem som helst kunna utveckla program och tjänster som ska kunna användas på vilken mobiltelefon eller surfplatta som helst, om den kör Android. Android bygger på Java och Linux kärna. Det skiljer sig så mycket från de flesta andra utföranden av Linux att det inte brukar räknas som en Linuxdistribution. Det går inte att köra vanliga Linuxprogram direkt på Android och inte heller att köra Androidprogram direkt på andra utföranden av Linux. – Android blev officiellt i november 2007, och backas upp av företagen i Open handset alliance. Den första Androidmobilen, T‑Mobile G1, visades upp i september 2008. – Android har namn efter företaget Android, grundat av Andy Rubin (som kallas för ”Android”), köpt 2005 av Google. Det var i företaget Android som en stor del av utvecklingsarbetet gjordes. Android förkortas ibland till droid, se till exempel droidrage. – De olika versionerna av Android har haft namn efter amerikanska gordsaker i bokstavsordning, till exempel Nougat, Oreo och Pie, men version 10 från 2019 heter Android 10 (och så vidare i nummerordning). – WearOS är en version för smarta klockor. Android One är en specifikation för smarta lågprismobiler. – Se också SE Android. – Läs mer om Android här. – I januari 2010 började Google sälja en egen mobiltelefon med Android, Nexus One†, följd av andra mobiltelefoner och surfplattor med varumärket Nexus†. Varumärket Nexus för mobiltelefoner ersattes i oktober 2016 av Pixel. – Läs också om AOSP och OESF. – Jämför med Limo foundation† och läs också om Kindroid. – Android ska inte förväxlas med Chrome OS, Googles operativsystem för persondatorer. Men i oktober 2015 uppgavs det att Google planerar att avveckla Chrome OS som separat produkt och slå ihop det med Android. Från hösten 2016 kan man köra Android-appar på Googles dator Chromebook. – Android är skrivet i fri och öppen källkod, vilket innebär att det är tillåtet att sprida det vidare och modifiera det på valfritt sätt, förutsatt att man inte kallar det för Android – läs om ColorOSCyanogenMod†, Lineage OS, OmniROM och Replicant, som är fristående utföranden av Android. – I juli 2018 ålade Europeiska kommissionen Googles moderbolag Alphabet att betala 4,3 miljarder euro i böter för att Google missbrukar Androids dominerande ställning på marknaden genom att tvinga företag som använder Android att förinstallera Googles sökmotor och Google Chrome. (Se pressmeddelande.) Google överklagade (se Googles blogg), men i mars 2019 gjorde Google en del eftergifter Böterna sänktes därefter till 1,9 miljarder euro (se pressmeddelande från EU). – 2016 blev det känt att Google utvecklar ett nytt operativsystem, Fuchsia, som eventuellt kan ersätta Android. – IDG:s artiklar om Android: länk;
– människolik robot. – Ordet android används främst inom science fiction om robotar som verkar vara riktiga människor. Förkortas ofta till droid. I filmen Blade Runner kallas androiderna för replikanter. På 2010‑talet kom också ordet hubot. – Faktiskt existerande robotar (till skillnad från robotar i film och science fiction) som påminner om människor , men som inte kan misstas för människor, kallas för humanoider. – Läs också om cyborg. – Om upplevelsen av människolika robotar, se uncanny valley.
– Ordet:Android kommer av grekiska andros – man, människa – och -oid – liknande.
en toppdomän, godkänd 2007, avsedd för teknikoberoende kommunikation med företag och organisationer. – Tanken är att organisationer ska skaffa en .tel‑adress vid sidan av sin vanliga webbadress. (Computer Sweden skulle till exempel kunna skaffa computersweden.tel – vilket tidningen inte har gjort.) Det är inte tillåtet att registrera telefonnummer som domäner under .tel. Den som matar in en .tel‑adress i en dator eller mobiltelefon ska kopplas till organisationen på ett sätt som företaget arrangerar – det kan vara röstsamtal via internettelefon eller textmeddelanden. Man får alltså inte upp en webbsida, utan man öppnar en kommunikationskanal. – .tel är en sponsrad toppdomän som hanteras av det brittiska företaget Telnames(do.tel).
(Cohen’s law) – ”Den som tar till argumentet att den som tar till argumentet att [sätt in valfritt argument här] har därmed förlorat diskussionen har därmed förlorat diskussionen.” Lagen finns också i en utvidgad variant: ”Den som tar till argumentet att den som tar till argumentet att den som tar till argumentet att […] har därmed förlorat diskussionen har därmed förlorat diskussionen har därmed förlorat diskussionen.” – Lagen formulerades 2007 av en Brian Cohen.
ett fiktivt kirurgiskt ingrepp i tummen som skulle göra det enklare att SMS:a med mobiltelefoner. (To whittle är att tälja, kreta, karva.) Den (förhoppningsvis) påhittade företeelsen beskrevs 2007 i en satirisk tidningsartikel, men togs på allvar, och spreds 2013 fortfarande som sanning. – Se artikel i Engadget(länk).
