kontaktlänkning – kartläggning av personers kontakter i flera led. – Kartläggningen utgår från vilka personen ringer till, skickar e‑post till eller har kontakt med på andra sätt. Därefter kartlägger man de personernas kontakter på samma sätt, och så vidare. (Se sex leds avstånd och sociogram.) Resultatet blir ett mycket stort antal kontaktkedjor. – Enligt Edward Snowdens avslöjanden har den amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA samlat in kontaktkedjor, som löpande uppdateras, för USA:s hela befolkning. Motiveringen ska vara att man, om en person misstänks för terroristbrott, omedelbart ska kunna ta fram den misstänktas kontakter. Kritiker anser att kontaktkedjorna kan användas för att få vem som helst att framstå som kriminell eller klandervärd på grund av någon man känner direkt eller indirekt. Enligt uppgifter som citeras i denna artikel i Wired har den lagrade mängden data blivit så stor att NSA inte hinner med att analysera den.
– ett tillägg till webbläsare, försett med funktioner för att upptäcka och blockera försök att kartlägga användarens beteende genom kakor eller på andra sätt. Det rekommenderas av bland andra Edward Snowden. Det finns för alla vanliga webbläsare och kan laddas ner från Ghosterys webbsidor (länk);
– en webbläsare för mobiltelefoner. Den har samma funktioner som Ghosterys tillägg (se ovan). Den finns för Android och iOS och kan laddas ner från denna länk. – Webbläsaren Ghostery råkade i blåsväder i juni 2018 när företaget skickade ut e-post om Dataskyddsförordningen. Av misstag adresserades e-posten så att hela listan med mottagare blev synlig för alla mottagare. (Förklaring: Listan med mottagare borde ha lagts i adressfältet BCC, men den lades i stället av misstag i adressfältet CC.)
– Båda produkterna utvecklas av det tyska företaget Cliqz(länk).
en anordning som upptäcker om en smart mobil spionerar på sin ägare. Den granskar de trådlösa signaler som mobilen sänder. – Ett övervakningsprogram som har installerats i smyg på en smart mobil måste ju skicka meddelanden till den som har installerat det. Sådana meddelanden sänds ofta över mobilnätet när ägaren tror att mobilen är avstängd eller är i flygplansläge. – En introspection engine ser ut som ett fodral till mobilen. Den ansluts genom uttaget för SIM‑kort och kopplas till mobilens antenner; SIM‑kortet får anslutas på annat sätt. – Introspection engine har konstruerats av Edward Snowden och Andrew ”bunnie” Huang(blogg) och beskrivs i en artikel som först publicerades i juli 2016. Det var då ingen färdig produkt.
en enorm samling datafiler som 2016 avslöjade hur kända politiker, idrottsmän, affärsmän och andra ägnade sig åt skatteflykt. – Panamadokumenten hade läckt från den panamanska advokatfirman Mossack Fonseca (mossfon.com), som organiserade skatteflykten. Mossack Fonseca lades ner i mars 2018. – Panama‑dokumenten blev kända den 3 april 2016, men hade då undersökts och kontrollerats i över ett år av det internationella journalistsamarbetet International consortium of investigative journalists, ICIJ(icij.org). Ursprungligen var det den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung(länk) som tog emot dokumenten. – Panamadokumentens innehåll tyder på att bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Ukrainas president Petro Porosjenko, brittiska dåvarande premiärministern David Camerons far (men inte han själv), skådespelaren Jackie Chan och fotbollsspelaren Lionel Messi har anlitat Mossack Fonsecas tjänster för att undanhålla skatt. – Avslöjandena var besvärande för många banker och finansföretag, inte minst för svenska Nordea (se länk). – Panamadokumenten var den största läckan av hemliga dokument som dittills hade inträffat. Totalt var det elva miljoner datafiler med en sammanlagd volym på 2,6 terabyte. Det är många gånger mer än de dokument som Edward Snowden och WikiLeaks har offentliggjort. ICIJ uppger att Panamadokumenten aldrig kommer att offentliggöras i sin helhet, bland annat av hänsyn till privatpersoner som figurerar i dokumenten, men som inte har gjort något olagligt. – Läckan har, förutom de skatteetiska aspekterna, väckt frågan om hur Mossack Fonseca skötte sin it‑säkerhet. – Engelska The Register skriver om hur läckan blev möjlig i denna artikel: länk. – ICIJ tycks däremot ha skött sin säkerhet mönstergillt, trots att flera hundra journalister i hela världen medverkade i förhandsgranskningen av dokumenten och kommunicerade över internet. – På engelska: the Panama documents eller the Panama papers. – Se också denna artikel i Wired:länk. – Läs också om Paradisdokumenten och Pandoradokumenten.
– namn på ett antal program som brittiska GCHQ påstås installera i smyg på mobiltelefoner och datorer för att avlyssna och övervaka användarna. Det blev känt efter Edward Snowdens avslöjanden. – Nosey smurf kan slå på mobiltelefonens mikrofon i smyg; Dreamy smurf kan slå på en avstängd mobiltelefon; Tracker smurf fastställer mobiltelefonens position med hög precision och Paranoid smurf gör smurfprogrammen svåra att upptäcka. GCHQ har inte förnekat att programmen finns, utan hänvisar till hotet från terrorister;
– Ordet smurf kommer från de tecknade filmerna om smurfarna, som brukar byta ut alla möjliga ord mot smurf: ”Jag tror att jag ska smurfa mig en smörgås.” (Smurf heter schtroumpf på originalspråket franska, men smurf på svenska och engelska.)
– meddelande eller handling som kan ha variationer som representerar information. I dagligt tal ofta något enkelt och kortvarigt som kan uppfattas omedelbart, som trafikljus:
– själva meddelandet till skillnad från oönskade förändringar under överföringen (se brus);
– i telekommunikation: kort meddelande som styr den tekniska utrustningen, till skillnad från själva telefonsamtalet;
– i vissa operativsystem: tekniskt meddelande mellan delar av systemet;
– militär beteckning på innehållet i radio-, tele- och datakommunikation, se signalspaning.
– Signal – app för krypterade textmeddelanden mellan smarta mobiler. Meddelandena krypteras i avsändarens mobil och dekrypteras i mottagarens mobil. Det är alltså omöjligt för någon som i smyg avläser kommunikationen att förstå vad som skrivs. Däremot kan avlyssnaren se vem som kommunicerar med vem. – Signal anses vara mycket säkert, och rekommenderas av bland andra Edward Snowden. Finns för Android och iOS. – Signal utvecklas av Open Whisper Systems(signal.org);
ett brittiskt system för övervakning i stor skala av internet. – Karma Police drivs av GCHQ, och blev känt i september 2015 efter en artikel i The Intercept(länk). The Intercept fick informationen från dokument som läckts av Edward Snowden. – Karma Police har som mål att samla in metadata om alla kända användare av internet. Det gäller vilka webbsidor och andra digitala medier de besöker. Karma Police övervakar också webbsidor för att se vilka som besöker dem.
en metod för installering av spionprogram. – Quantum insert används, enligt Edward Snowdens avslöjanden, av NSA och GCHQ. Det är en så kallad man‑on‑the‑side attack, känd sedan åtminstone 2013. När den dator som ska infekteras anropar en webbsida styrs trafiken om så att datorn i stället laddar ner en annan webbsida. Det ger angriparen möjlighet att installera program på den angripna datorn. De programmen kan sedan, utan att den angripna datorns ägare är medveten om det, kartlägga vad som görs på datorn. Metoden sägs ha använts för att komma åt datorer som man inte kan angripa direkt. – Tekniken har, enligt Snowdens uppgifter, använts för spionage mot misstänkta terrorister i Mellanöstern, men också mot anställda på Opec och på belgiska teleoperatören Belgacom. – Nederländska it‑säkerhetsföretaget Fox IT(länk) uppgav i april 2015 att det hade utvecklat en metod för att stoppa Quantum insert, se detta blogginlägg: länk. – Läs också om DITU, Dropout Jeep, Foxacid, Karma Police, Optic nerve, Quantum, Sorm, Tao och Turmoil.
