Etikett: eff
cloud
- – se moln;
- – The CLOUD Act – Clarifying lawful overseas use of data act – kontroversiell amerikansk lag om hur polis och underrättelsetjänst ska kunna få tillgång till personuppgifter som lagras i amerikanska företags molntjänster i andra länder. – Lagen röstades igenom i USA:s kongress i mars 2018. Lagen har fått stöd av Apple, Facebook, Google, Microsoft och Verizon Media Group† (numera Yahoo), som välkomnar att den klargör vad som ska gälla när myndigheter begär ut personuppgifter. Organisationer som Electronic frontier foundation (EFF) är däremot kritiska (se denna länk), och anser att lagen ger amerikanska myndigheter rätt att avläsa elektronisk kommunikation i hela världen. – Officiell information om lagen finns på denna länk.
[avläsning] [lagar] [molnet] [ändrad 13 maj 2022]
ansiktsigenkänning
igenkänning av ansikten med användning av datorprogram. – Ansiktena fotograferas med digital video eller digital stillbildskamera och analyseras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:
- – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
- – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID.
– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.
[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]
Internet security research group
(ISRG) – företaget som driver certifikatutfärdaren Let’s encrypt. – ISRG är ett icke-kommersiellt företag i Kalifornien. Det har stöd av bland annat EFF, Internet Society och Mozilla. – Se abetterinternet.org.
[företag] [kryptering] [ändrad 21 maj 2019]
Let’s Encrypt
en certifikatutfärdare som ska göra det enkelt förse webbplatser med krypterad kommunikation. – Let’s Encrypt ger webbplatsernas utgivare möjlighet att gå över till HTTPS (den säkrare och krypterande varianten av HTTP) utan svårighet. Certifikat från Let’s Encrypt utfärdas gratis och närmast automatiskt till alla som begär det och som har en domän. – Let’s Encrypt är ett projekt som drivs av Internet security research group (ISRG) med stöd från bland annat EFF och Mozilla. – Se letsencrypt.org.
[kryptering] [ändrad 11 april 2017]
Trans-pacific partnership
(TPP) – ett avtal om mindre reglerad handel mellan länder runt Stilla havet. – Avtalet, som till stor del är hemligt, anses hota friheten på internet. Avtalet skrevs på i februari 2016 efter fem års förhandlingar, men i januari 2017 drog sig USA ur avtalet. – Avtalet omfattar Australien, Brunei, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Kanada, Nya Zeeland, Peru, Singapore och Vietnam, men inte Kina. TPP gäller minskade handelshinder som tullar och gemensamma regler för bland annat upphovsrätt, arbetarskydd och miljö samt skiljedom vid tvister. Kritiker, till exempel EFF (länk) och aktionsgruppen Expose the TPP (länk), påpekar att avtalet bland annat innebär att:
- – det blir straffbart att avslöja missförhållanden på företag på nätet;
- – sajter som Facebook och YouTube måste ta bort inlägg om en enda person anmäler inlägget;
- – förbud mot att forcera kryptering, även i legitima syften;
- – hårda åtgärder mot misstänkt piratkopiering utan krav på bevisning.
– Se denna redogörelse, skriven för USA:s kongress: länk. – Läs också om TTIP och RCEP.
cyberSLAPP lawsuit
ett slags stämning som det förekommer att (amerikanska) företag lämnar in till domstol för att få reda på vem som står bakom kritiskt material på webben. Tanken är att domstolen ska ålägga internetoperatören som hyser den kritiska webbplatsen att meddela vem som äger den. (Se SLAPP.) – Läs mer på webbplatsen cyberslapp.org (nerlagd, men se EFF:s webbsidor – länk).
[juridik] [meddelarskydd] [ändrad 18 juni 2019]
Pioneer Award
en utmärkelse som varje år sedan 1992 delas ut av Electronic frontier foundation (EFF). Priset går till ledare som ”i det elektroniska gränslandet breddar utrymmet för frihet och innovation på informationsteknikens fält”. – Se EFF:s webbsidor: länk.
[utmärkelser] [ändrad 16 september 2019]
.org
en av de tre vanligaste toppdomänerna på internet. (De andra två är .com och .net.) – .org är en öppen och generisk toppdomän som vem som vill får registrera domäner under. Den har funnits sedan 1985. org är kort för organization: domänen .org var från början tänkt för ideella och andra icke‑kommersiella organisationer. Det finns dock inga krav på att man har en sådan organisation för att man ska få registrera en .org‑domän. – Domänen .org administreras av företaget Public interest registry (PIR). I slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR, och därmed hanteringen av .org‑domänen, till företaget Ethos Capital (ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. I april 2020 skrev Electronic frontier foundation (EFF) brev till ICANN och bad att försäljningen skulle stoppas – se denna länk. Den 30 april 2020 beslöt ICANN:s styrelse att avvisa budet från Ethos Capital – se pressmeddelande från ICANN.
[toppdomäner] [ändrad 8 augusti 2022]
Stallman, Richard
(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjukvara och frihet på internet. – Stallman är initiativtagare till operativsystemet GNU och grundare av stiftelsen Free software foundation (FSF). – Richard Stallman har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.
[personer] [richard stallman] [ändrad 29 mars 2021]