- – om datorprogram: flyttbarhet – det att ett program kan flyttas till, och köras på, ett annat it‑system än det utvecklades för. – Termen är numera ovanlig när det gäller program, eftersom den har blivit överflödig. Den var relevant när nästan alla datortillverkare hade egna processorer och (icke minst) egna operativsystem. – Rörelsen för öppna system hade bland annat som mål att program skulle vara portabla – att till exempel ett program som var skrivet för IBM:s utförande av Unix skulle kunna köras på en arbetsstation från dåvarande Hewlett‑Packard†;
- – dataportabilitet – möjlighet att flytta en datamängd så att den kan behandlas i ett annat it‑system än det som den först skapades i. Det innebär i praktiken att datamängden ska lagras i, eller kunna överföras till, ett allmänt förekommande filformat. Dataportabilitet för personuppgifter är ett krav i EU:s Dataskyddsförordning;
- – egenskapen att vara portabel, som hos en bärbar dator.
[it-system] [mjukvara] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
(to port) – överföra ett program eller en informationsmängd från en plattform till en annan. Portabilitet är den önskvärda egenskapen att ett program är lätt att flytta mellan operativsystem.
[data] [it-system] [ändrad 17 februari 2018]
sökning efter svårfunnen information i stora datamängder. – Det kan handla både om enstaka uppgifter och om statistiska samband. Datafrackning, på engelska data fracking, beskrivs som steget efter datautvinning (data mining): alla lättåtkomliga data har redan samlats in och analyserats, så nu är utmaningen att hitta svåråtkomliga data. Datafrackning är ingen specifik teknik, utan ett allmänt ord för sökning efter information som tidigare metoder för datautvinning har missat. – Ordet: Frackning, på engelska fracking, är ett kontroversiellt sätt att utvinna gas och olja ur underjordiska skifferlager. Det kan ge tillgång till gas och olja som inte är åtkomliga med vanliga metoder. Det fullständiga namnet är hydraulisk spräckning, på engelska hydraulic fracturing, därav kortformen fracking.
[informationshantering] [ändrad 16 oktober 2014]
samkörning – om relationsdatabaser: sammanslagning av information ur två tabeller. – Om en post i den ena tabellen innehåller information som kan kopplas till en post i den andra tabellen slås de i resultatet ihop till en post. Resultatet blir en ny tillfällig tabell. (Posterna slås inte ihop permanent.) – Vad som hör ihop anges med ett sökvillkor. Enklaste sättet är att söka efter identisk och särskiljande information i båda tabellerna (referensattribut). Man kan till exempel söka i tabell A och tabell B efter poster som identifieras av samma personnummer.
- – Den vanligaste formen av join kallas för inre join (inner join). Den tar bara med poster som uppfyller sökvillkoret och som finns i båda tabellerna;
- – yttre joins (outer joins) tar med alla poster i en av tabellerna, även om de inte har någon motsvarighet i den andra. Det blir då blankt där den andra tabellen saknar data; annars kan det bli alla poster i båda;
- – en vänster-yttre join (left outer join) tar med alla poster i den första av tabellerna (vilken som räknas som ”först” är godtyckligt);
- – en höger-yttre join (right outer join) tar med alla poster i den andra tabellen; och en:
- – full yttre join (full outer join) tar med allt ur båda. (Det blir då troligen många blanka fält.)
– Att en post saknar motsvarighet i någon av tabellerna brukar markeras med null. – Se också merge.
[databaser] [ändrad 5 juli 2022]
i relationsdatabaser: – en samling data i två eller fler kolumner (ibland bara en), till exempel namn och telefonnummer. En relationsdatabas består av flera tabeller med överlappande information. Det vanliga upplägget är som i tryckta tabeller: raderna (posterna) innehåller information om samma sak eller samma person. Kolumnerna, som ofta kallas för fält, innehåller information av samma sort, till exempel förnamn. Ordet fält används alltså både om kolumnerna och om rutorna där individuella värden står, så i den senare betydelsen är ordet ruta är entydigare. – På engelska: table.
[databaser] [ändrad 30 januari 2020]
förkortning för personal health information. Kan oftast översättas med journaldata. – Phi är också den grekiska bokstaven φ, som i modern grekiska uttalas f, men i klassisk grekiska uttalades ph. Tecknet phi har många betydelser i teknik och vetenskap – se Wikipedia.
[förkortningar på P] [hälsa] [personuppgifter] [tecken] [ändrad 15 augusti 2021]
(durability) – inom it: långvarig och säker lagring av data. – Varaktighet är en viktig egenskap i databaser vid transaktionshantering. Varaktighet innebär att när en transaktion är fullbordad så sparas resultatet på ett säkert sätt. De ändringar som genomförts ska överleva systemkrascher, och det ska inte gå att sudda ut dem. (Om man rättar ett fel så ska både felet och rättelsen kunna ses i efterhand.) – Varaktighet i denna betydelse kallas också för beständighet och hållbarhet. – Durability är D:et i förkortningen ACID.
[databaser] [ändrad 21 augusti 2019]
(sentiment analysis) – upptäckt av åsikter och attityder genom analys av stora textmängder på internet. – Även: klassificering av olika texter (tidningsartiklar, bloggar, uppsatser) baserat på deras åsikt i en viss fråga. Det är en typ av datautvinning (data mining). – Kallas också för stämningsanalys.
[analys] [ändrad 11 juni 2020]
(IMY) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra sammanhang. – IMY är samma myndighet som under namnet Datainspektionen grundades 1973. Namnbyte från Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten skedde vid årsskiftet 2020–2021. – Förutom hanteringen av personuppgifter (se Dataskyddsförordningen) har IMY också tillsyn över kreditupplysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att dåvarande Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin (se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. I september 2020 föreslog regeringen i budgetpropositionen att namnbyte till Integritetsskyddsmyndigheten skulle ske vid årsskiftet 2020–2021, vilket riksdagen godkände. – Se imy.se. – IDG:s artiklar om Datainspektionen / Integritetsskyddsmyndigheten: länk.
– In English: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, in English Swedish Authority for Privacy Protection, formerly Datainspektionen (The Swedish data protection authority), is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. It changed names on January 1, 2021. Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.
[dataskydd] [namnbyte] [personuppgifter] [svenska myndigheter] [ändrad 20 december 2022]
tabell över innehållet i ett nätverk, uppdelad på många datorer, på ett sådant sätt att all information går snabbt att hitta. En vanlig hashtabell delar upp innehållet i ett antal så kallade hinkar (buckets), som alla finns på samma dator. Men i en distribuerad hashtabell finns ”hinkar” på olika datorer (servrar) i ett nätverk. – Varje sökbar resurs i nätet (till exempel låtar i MP3‑format) tilldelas en nyckel som säger var på nätet resursen finns. (Nyckeln kan vara en hash – kondensat – men behöver inte vara det.) Nycklarna sparas i en tabell på en av flera servrar på nätet enligt ett förutsägbart system: servrarna delar upp numren mellan sig i nummerordning. När man ställer en fråga (en sökning) är det, när man har hämtat nyckeln, lätt att räkna ut vilken server i nätverket som har den sökta informationen. – På engelska: distributed hash table – DHT.
[informationshantering] [nätverk] [ändrad 29 november 2019]