- – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
- – Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]
handhållen dator i form av en pekskärm. – En komplett dator är inbyggd i bildskärmen. Det behövs inget separat tangentbord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtuellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surfplatta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämtsamma benämningen padda. – En surfplatta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surfplattor också för datorplattor eller pekplattor. Surfplattor för skolelever kallas också för lärplattor. – En kombination av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybriddator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk) och ordet surfning. – På engelska används benämningar som pad (i sammansättningar), slate, tablet och media tablet.
[datorer] [surfplattor] [ändrad 22 februari 2021]
- – kort för hyperlänk: ord, tecken, knapp eller bild som i grafiskt användargränssnitt öppnar ett annat dokument när man klickar på den. Dokumentet, som kan vara text, bild, video eller ljud, kan finnas på samma dator eller på en annan dator. – Länkar ingår i hypertext. Webben hålls ihop av länkar som oftast visas som understrukna ord. – Ordet hyperlänk kommer från Ted Nelsons idé från 1960‑talet om hypertext, och han byggde i sin tur på Vannevar Bushs† idéer;
- – se datalänk;
- – se radiolänk.
[datakommunikation] [webben] [ändrad 29 november 2020]
en uppslagsbok på webben, skriven av användarna. – Varje läsare kan göra ändringar, tillägg och strykningar från sin webbläsare – se wiki. Idén är att läsare ska se till att artiklarna är korrekta och aktuella, och det fungerar i de flesta fall. Wikipedia på engelska har blivit världens mest omfattande och mest anlitade uppslagsverk, och innehåller, enligt en studie från 2006, inte fler sakfel i förhållande till sin omfattning än andra uppslagsverk. – Ett problem är att den öppna formen inbjuder till missbruk och till ensidig information i omstridda frågor (se redigeringskrig). Wikipedia har bland annat använts för förtal. Sådant tas bort när det upptäcks, men det kan komma tillbaka lika snabbt. – Principen som ska tillämpas på Wikipedia kallas för neutral synvinkel, vilket innebär att beskrivningarna ska vara acceptabla för alla, oavsett åsikter. – Wikipedia drivs sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikipedia finns på många språk, inklusive svenska. – Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad i Kina sedan 2015, och i maj 2019 blockerade Kina (se Gyllene skölden) även Wikipedia på alla andra språk.– Namnet har gett upphov till ordet wikipedi, som beteckning på liknande uppslagsverk på webben. – För avigsidor med Wikipediaanvändning, se wikiality, Wikipedia kid och wikipetter.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2021]
den första webbläsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise utvecklades 1992 av fyra studenter i Helsingfors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webbläsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över projektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer information, följ länkarna på Wikipedia.
[it-historia] [webbläsare] [ändrad 4 juni 2017]
ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation på webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet: Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommarpalats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privatslott i Orson Welles film Citizen Kane (En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.
[experimentell teknik] [nätverk] [publicering] [webben] [ändrad 17 oktober 2019]
(1941—2016) – amerikansk programmerare, känd för att han 1971 uppfann tekniken för e-post och då införde tecknet @ i adresserna. – Tomlinson anpassade en existerande teknik för att skicka meddelanden till användare i samma datorsystem så att man också kunde skicka meddelanden till användare i andra datorsystem. Förutsättningen var att båda systemen var anslutna till Arpanet, föregångaren till internet. – Tomlinson utvecklade e‑posttekniken när han var anställd på it‑företaget Bolt, Beranek and Newman, numera del av Raytheon (rtx.com), som utvecklade teknik för Arpanet. – Tomlinson fick flera utmärkelser. – Ray Tomlinsons webbsida fanns här (borttagen, men se hans sida i Internet hall of fame).
[e-post] [it-historia] [personer] [ray tomlinson] [ändrad 2 september 2020]
svenskt namn på tecknet @ i e‑postadresser. – Namnet snabel‑a är svensk standard, och kan användas i alla sammanhang. På engelska utläses tecknet ”at”. Det fullständiga engelska namnet på tecknet @ är commercial at. – Andra svenska benämningar är det skämtsamma kanelbulle och det mindre lyckade alfaslang (tecknet @ har inget att göra med den grekiska bokstaven alfa, α). – Tecknet @ infördes i e‑postadresser av Ray Tomlinson†. Han skrev 1971 det första e‑postprogrammet, och behövde då ett tecken att sätta mellan mottagarens användarnamn och namnet på hennes datornät. – @ är ursprungligen ett franskt skrivtecken som motsvarar svenska à (som i fem kilo potatis à 29 kronor). – Se också Datatermgruppen.
[e-post] [tecken] [ändrad 12 juni 2020]