Kategori: internet

e-post

(e-mail eller email, på svenska ofta mejl) – elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelan­den är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mot­tagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mot­tagare i samma nätverk.) Nyare typer av med­delan­den på internet, som chatt, förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:

  • – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mot­taga­rens an­vändar­namn från namnet på nät­verket som mot­taga­ren finns på;
  • – alla som har e‑post­adress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella in­ställ­ningar, behörig­­heter eller inlogg­ning;
  • – mot­taga­ren hämtar sina med­delan­den. In­kom­mande e‑post sparas på en server i mot­taga­rens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mot­taga­ren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mot­taga­rens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.

– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han till­förde var just ett stan­dardi­serat sätt att skicka med­delan­den mellan olika dator­system. (Att kunna skicka med­de­landen inom samma dator­system var inget nytt.) Andra elektroniska med­de­landen som SMS, snabb­medde­landen och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variant­­ordet elpost bör ses som en skämtsam­­het. – På engelska är stav­ningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.

[e-post] [ändrad 14 mars 2023]

Gmail

en gratis webbaserad e-posttjänst från Google, lanserad 2004. – Gmail blev då snabbt omtalat därför att användarna fick hela en gigabyte i lagringsutrymme vardera. (Något som andra e‑posttjänster tog efter.) Numera är utrymmet mycket större. – Gmail blev också omtalat därför att Google analyserar innehållet i användarnas e‑post för att kunna välja ut lämpliga annonser för var och en. (Andra gratis e‑posttjänster gör samma sak för att filtrera bort spam.) – Användargränssnittet består nästan enbart av text, liksom reklamen, och Gmail har flera funktioner som saknas, eller införts senare, i andra webbaserade e‑posttjänster: i stället för att man sparar e‑post i mappar så etiketterar man e‑breven, och varje mejl kan ha flera etiketter; mejl kan lätt ”arkiveras”, med eller utan etiketter, vilket betyder att de försvinner från inkorgen men ändå är lätt åtkomliga; all sparad e‑post är sökbar med Googles egen sökteknik. – Gmail hade vid årsskiftet 2015—2016 enligt egna uppgifter över en miljard aktiva användare. – Läs mer här. (Förväxla inte Gmail med det sällsynta uttrycket g-mail – GSM‑post).

[e-post] [ändrad 12 november 2018]

buffertstockning

(bufferbloat, även: buffer bloat) – långsam eller stoppad datakommunikation, orsakad av för stora buffertar. – Nätverksutrustning som routrar och modem använder ofta buffertar för att jämna ut det oregelbundna flödet av data i nätverk. Men det kan leda till problem. En orsak är att protokollet TCP, som oftast används för att leda trafiken på internet,  använder misslyckade över­föringar av paket för att reglera takten i dataöver­föringen. Om det kommer paket i retur för att nätverket inte hinner hantera dem så ska takten i överföringen sänkas. Buffertarna gör att TCP inte får den informationen. Därför fortsätter dataöverföringen att mata paket i hög takt, trots att nätet inte klarar det. Resultatet blir att kommunikationen går långsammare och lång­sammare. Av detta följer att buffertarnas storlek måste stå i relation till nätverkets kapacitet, annars finns det risk att de fylls på i högre takt än de töms. – Termen buffer bloat myntades av forskaren Jim Getty på Bell Labs, läs mer här.

[datakommunikation] [ändrad 17 november 2018]

e-posthygien

(email hygiene) – goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar exponeringen för spam. Till exempel:

  • – att du aldrig öppnar e‑post­bilagor från okända av­sändare;
  • – att du aldrig svarar på spam. Då be­kräftar du nämligen att din e‑postadress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;
  • – du bör inte heller skicka kedje­brev vidare, i synnerhet inte virus­­varningar eller bluffar (hoaxes), som att stor­­företag skänker bort saker (se Anna Swelung);
  • – att du använder pro­gram som upp­täcker och stoppar data­virus, spionprogram och andra oönskade pro­gram.

[e-post] [skydd] [spam] [ändrad 17 oktober 2012]

Ajax

Asynchronous Javascript and XML – en vanlig teknik för programmering av webb­sidor med interaktiva program. – Den stora för­delen är att en webbsida program­me­rad i Ajax kan påverkas av be­sö­karen en bit i taget medan en be­­sö­karen har den uppe. Be­­sö­karen behöver inte vänta på att en hel webbsida blir inläst varje gång hon gör en liten ändring. – Ajax är en kombination av Java­­script, XML och andra verk­­tyg. Med Ajax får man webbsidor som direkt svarar på an­vändarens in­matningar utan att webbläsaren behöver vänta på nya sidor från webb­servern. Pro­grammen sänds nämligen från webb­servern till webb­läsaren efter an­ropet och körs lokalt, alltså på samma dator som webbläsaren. Det behövs därför ingen tät trafik mellan webbläsare och webb­servern. – Ajax är ingen produkt eller varumärke, utan ett namn som samman­­fattar en kom­bina­tion av verk­­tyg. Namnet infördes 2005 av an­vänd­bar­hets­experten Jesse James Garrett i artikeln Ajax: A new approach to web applications (länk). – Namnet: Ajax eller Aias / Ajas var namnet på två hjältar i Iliaden (länk) – Aias den store och Aias den lille. – Läs mer om Ajax i Wikipedia.

[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 maj 2022]

Curl

  1. – curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl ut­veck­la­s sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg (länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering.  – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
  2. – Curl – ett programspråk för webb­sidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efter­frågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggs­program till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objekt­orienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.

[datakommunikation] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 11 januari 2020]

parser

– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkveten­skap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:

  1. – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
  2. – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i små­bitar, som sedan kan över­sättas till maskinkod;
  3. – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
  4. – även: beteckning på i Indien bosatt an­hängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).

– Se också parsning.

[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]

neutral synvinkel

riktlinje för skribenter i Wikipedia: artiklar i kontroversiella ämnen ska skrivas så att formuleringarna är acceptabla för alla, oavsett deras åsikter. Se artikel i Wikipedia. – Även: neutral utgångspunkt. På engelska: neutral point of view, förkortat NPOV.

[webbuppslagsverk] [ändrad 10 december 2018]