RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

ramlös

om webbsidor: utan ramar (betydelse 3). Hela sidan är alltså kodad som ett enda dokument. De flesta webbsidor har ramar, till exempel för att skilja stående information som adressuppgifter från information som byts ut. Detta kan i vissa fall ställa till problem, så det finns webbformgivare som helst gör sidorna utan ramar. – På engelska: frames-free.

[webbsidor] [ändrad 4 november 2013]

återvändssida

(dead end page)webbsida som inte har några länkar till andra webbsidor. – En återvändssida har länkar som leder till sidan, men inga som leder ifrån den. Det kan vara avsiktligt, men är ofta ett fel. Exempel: varukorg i e‑handel där besökaren kan fylla varukorgen, men sedan inte har någon länk till att bekräfta och betala. – Jämför med föräldra­lös sida.

[fel] [webbpublicering] [ändrad 21 december 2021]

XPointer

(XML pointer language) – verktyg för länkning på webbsidor. – XPointer ingår i XLL, som är en tillämpning av XML. XPointer gör att man kan länka till en eller flera bestämda platser i ett annat dokument. Man kan till exempel länka till alla rubriker i ett dokument och på så sätt skapa en innehållsförteckning. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]

Rockmelt

en nerlagd webbläsare som var gjord för att fungera ihop med sociala nätverk som Facebook. – Företaget som utvecklade Rockmelt köptes i augusti 2013 av Yahoo (pressmed­delande). Versionen av Rockmelt för persondatorer hade då lagts ner redan i april 2013, och kort efter uppköpet la Yahoo också ner versionerna av Rock­melt för smarta mobiler och surfplattor. Yahoo uppgav att funktioner från Rockmelt skulle införlivas i Yahoos egna produkter. – Pro­jektet Rock­melt blev känt 2009, och i slutet av 2012 spreds webbläsaren i betaversion. Företaget som utvecklade Rockmelt finansierades av Marc Andreessen.

[nerlagt] [webbläsare] [ändrad 12 september 2018]