Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om programmering och publicering av webbsidor och webbplatser. Kategorin webbpublicering har underkategorierna RSS och wiki.
webbadress(URL) som innehåller ord eller namn som beskriver innehållet på webbsidan som adressen går till. – Ett exempel är Wikipedia, där webbadressen till varje uppslagsord innehåller det uppslagsordet. Till exempel går sv.wikipedia.org/wiki/Dator till uppslagsordet Dator. – Engelska slug, försvenskat till slugg, syftar på den betydelsebärande delen av webbadressen. – Beskrivande webbadresser är ofta komplement till en webbsidas ursprungliga och egentliga webbadress. Besökare som efterfrågar den beskrivande webbadressen skickas vidare till den ursprungliga webbadressen genom omdirigering. – Tekniskt: Webbadresser som https://it-ord.idg.se/?s=beskrivande+webbadress (med frågetecken) är tekniskt annorlunda, eftersom ?s=beskrivande+webbadress definierar en sökning i en databas, inte en fast sida. Den sida som skickas till besökaren sätts samman av webbservern först efter anropet. Detta syns på frågetecknet.
Wikimedia Foundation – stiftelsen som driver det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. – Wikimedia driver också besläktade projekt som ordboken Wiktionary(länk) och biblioteket Wikisource. Wikimedia grundades 2003. Då överlät Wikipedias grundare Jimmy Wales rätten till namnet Wikipedia, upphovsrätten till material på Wikipedia samt den tekniska utrustningen till stiftelsen. Wikimedia Foundation anordnar konferensen Wikimania. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikimedia finns på wikimediafoundation.org, och Wikimedia Sverige finns här.
ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webbsidor. – PHP‑koden läggs in i webbsidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webbsidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.
The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotoppdomän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.
(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL(tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)
(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webbsidor som använder CGI är alltså inte färdigskrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar information från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för besökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar informationen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter informationen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den information som besökaren lämnar. – CGI‑program kan vara skrivna i olika programspråk eller skriptspråk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, konvertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.
– ett kanadensiskt konsultföretag med huvudkontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webbsida och hur användaren uttrycker detta. – Vanliga interaktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styrplatta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbetsgruppens mål var att den som utvecklade en webbsida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk interaktion. Independent user interface working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
– det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
– med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
