gi-fi

  1. – allmän beteckning på trådlösa nätverk med en kapacitet på mer än en gigabit per sekund. Det mest kända exemplet på sådana trådlösa nätverk är wigig;
  2. – tidigare namn på en sådan teknik som utvecklades på den australiska forskningsinstitutionen Nicta, numera del av CSIRO (länk). Den kallas numera för Ultra high-speed wireless networks.

[bredband] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]

burst

skur, utbrott, explosion, blixt – intensivt flöde av händelser eller information under kort tid:

  1. – i data- och telekommunikation: skur – en koncentrerad mängd information som sänds i en tidslucka i tidsmultiplex. Mottagarens telefon saktar ner skurarna och sätter samman dem till ett begripligt meddelande;
  2. word burst – se ordskur.

[elektronisk kommunikation] [språkteknik] [ändrad 17 november 2019]

 

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

kaka

(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webbläsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webbläsarens kakfil (cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläs­are så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller besvärligt att besöka många webb­sidor. Kakor används nämligen av lösenords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webbplatsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.

  • Sessionskaka (session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
  • beständig kaka (persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
  • tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat före­tags räkning (det finns inga andrapartskakor);
  • evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
  • – se också förstapartskaka, tredjepartskaka (domänkaka) och Flash cookie samt falsk kaka.

– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor (tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webb­läsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webbläsaren automatiskt upp en ny. – Kak­filen ska inte förväxlas med historiefilen.

– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:

  • Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress (URL);
  • Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
  • Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
  • Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
  • Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
  • Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.

– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS (länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (oktober 2020) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.

– Läs mer om kakor på Cookiecentral (nere i oktober 2020). – Ordet: Benämningen kaka, cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen (länk).

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 12 oktober 2020]

supercookie

”superkaka” – kaka (cookie) som återskapas om den raderas. Används för att spåra användarens beteende. En supercookie återskapas av ett särskilt program som har installerats i datorn, ofta utan ägarens vetskap. Supercookie är egentligen benämningen på det programmet, inte på de kakor som det återskapar. – En kaka som återuppstår efter att den har raderats kallas också för zombie cookie.

[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

Zigbee

varumärke för en teknik för strömsnål trådlös dataöverföring, avsedd för kommunikation mellan apparater (sakernas internet). – Zigbee utgår från den tekniska standarden IEEE 802.15.4, men kan finnas i olika utföranden som inte alltid är kompatibla. Zigbee kan överföra upp till 250 kilobit per sekund (jämfört med högst 56 kilobit per sekund för ett gammaldags telefonmodem) om man utnyttjar tekniken maximalt, men i normalt bruk blir det 20 eller 40 kilobit per sekund. Det fungerar på avstånd mellan 10 och 75 meter, beroende på miljö, och överföringen sker på radio­frekvenser som får användas fritt. – Zigbee är avsett för sensorer och andra an­ord­ningar som helst ska kunna sköta sig själva. Det har funnits sedan 1990-talet i olika versioner. Den första officiella versionen visades upp 2004. En ny variant, Zigbee Pro, kom 2007. – Läs mer på branschorganisationen Zigbee Alliances webbplats (zigbeealliance.org), sedan maj 2021: Connectivity standards alliance, CSA (csa‑iot.org). – Se också artikeln Zigbee wants to be the Bluetooth of the internet of things. Too bad everybody hates it (länk). – Jäm­för med Bluetooth low energy och Ant.

[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 21 november 2022]

Bluetooth

en allmänt förekommande teknik för trådlös dataöverföring på korta avstånd. Används där man annars skulle an­vända en kort sladd. – Bluetooth används för sladdlös sammankoppling av datorer, mobiltelefoner, skrivare, digitalkameror, och annan utrustning. Det kräver ett litet chipp som innehåller en sändtagare. Chippet har program för att känna igen annan Bluetoothutrustning i närheten och för kryptering av trafiken. – Tekniken utvecklades på 1990‑talet i samarbete mellan Ericsson, Nokia, Intel, IBM och Toshiba. Den uppkallades 1994 efter den danska kungen Harald Blåtand (ungefär 935—987, se Wikipedia), och lanserades 1998. Den mot­svarar IEEE‑standarden 802.15. – Varumärket Bluetooth förvaltas av Bluetooth special interest group, se bluetooth.com. – Läs också om Bluetooth low energy, Zigbee, bluebug attack, bluejacking, bluesnarfing och toothing. – Jämför med near field communication, spontana nät­verk och ultra wideband.

[trådlöst] [ändrad 28 november 2020]