för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.
[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]
– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.
[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]
(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).
[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]
(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajtikoner kallas också på svenska för urlikoner. Datatermgruppen rekommenderar termerna adressikon eller adressymbol (länk). – Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webbläsare. – Se också X‑Face.
[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]
- – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
- – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning (skimming).
[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]
i e-post: ärende, ämne, rubrik; subject field – ärendefält. – Se Datatermgruppen (länk). – Se också data subject (registrerad).
[e-post] [ändrad 15 maj 2018]
fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt meddelande. – En bilaga kan vara en textfil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat digitalt, eventuellt i komprimerad form. Bilagor syns i meddelandet som en ikon eller som en klickbar textrad, och öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller textraden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. Vissa e‑postprogram visar bilagorna direkt om de är i ett format som programmet känner igen. – Det första programmet för att lägga bilagor till e-post hette uuencode och skrevs 1980 av Mary Ann Horton (maryannhorton.com). – Se också Datatermgruppen (länk). – Bilagor används ofta i spam för spridning av skadeprogram. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad bilagorna innehåller. – På engelska: attachment, attached file, enclosure.
[e-post] [ändrad 15 februari 2022]
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]
avvecklat varumärke för ett utbud av tjänster från Microsoft. Varumärket (men inte nödvändigtvis tjänsterna) avvecklades under 2012. – De flesta av tjänsterna i Windows Live kördes i webbläsare, men det fanns också tjänster som kördes i installerade program. Windows Live hade tjänster för e‑post, adresser, foton, snabbmeddelanden, lagring av filer på internet och annat. Sökmotorn Bing ingick från början i Windows Live under namnet Windows Live Search. – Windows Live startades 2005, och tog då över många tjänster som tidigare hade ingått i MSN. I maj 2012 meddelade Microsoft att varumärket Windows Live ska avvecklas. Tjänsterna skulle finnas kvar, men de kopplades (då) till Windows 8 och Microsoft-konto (Microsoft Account).
[nerlagt] [webbtjänster] [ändrad 2 februari 2023]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]