en avvecklad app för snabbmeddelanden, baserad på det spårningsblockerande nätverket Tor. Sedan mars 2018 underhålls inte Tor Messenger. Utvecklarna rekommenderar att den inte används. – Tor Messenger, som presenterades 2015, kunde användas som klient för alla vanliga nätverk för snabbmeddelanden och chatt, men de företag som tillhandahöll de tjänsterna kunde inte spåra meddelandena längre än till Tor‑nätverket. (Med reservation för att avancerade metoder för att övervaka och analysera trafikflödet ibland kan ringa in avsändaren.) – Tor Messenger kan fortfarande användas, men läs först varningstexten på denna länk.
– namn på ett påstått operativsystem som skulle kombinera Android och Chrome OS. Enligt förhandsuppgifter i pressen skulle Google visa upp detta operativsystem på produktlanseringen den 4 oktober 2016, men det hände inte. Det är en spridd uppfattning att Google strävar efter att kombinera de två operativsystemen, särskilt med tanke på att Chrome OS inte har blivit särskilt framgångsrikt;
– Andromeda Box – en troligen avvecklad hårdvaruplattform för sakernas internet. Andromeda Box är en serie knutpunkter för trådlös kommunikation med sakernas internet. De är avsedda för Android Things, Googles operativsystem för sakernas internet. (Eventuellt kan det samarbetet förklara ryktet om operativsystemet Andromeda, se ovan.) – Se tillverkaren Marvells webbsidor (från 2015).
– engelska för punkt, prick. – I synnerhet: punkterna i webbadresser, se till exempel dotcom. – Ord på dot i denna betydelse: klicka här;
– (nerlagt) – varumärke för en liten knapp som trådlöst sände meddelanden och aktiverade funktioner på datorer, smarta mobiler och surfplattor i närheten. Den kommunicerade med användning av Bluetooth och programmerades med en app. Dot kunde sända meddelanden till den som kom in i ett rum eller passerade en plats, och den kunde också starta program och hämta webbsidor. Knappen hade en inbyggd lysdiod som kunde ställas in för att ändra färg för att tipsa om vissa händelser. Dot var batteridriven och självhäftande. Den skulle gräsrotsfinansieras 2016 (länk), men det blev tydligen inget. – Se doteverything.co(arkiverad).
en nerlagd privat organisation som i brev försökte kräva 2 000 kronor av personer som Spridningskollen påstod hade brutit mot upphovsrätten. – Detta gjordes på uppdrag av tyska medieföretaget Bertelsmann(länk). Verksamheten inleddes i september 2016 och lades ner den 31 oktober samma år. Det var tveksamt om verksamheten hade laglig grund, men inget kravbrev hann skickas ut innan Spridningskollen lades ner. – Spridningskollen drevs av Gothia Law, ett företag som ägdes av Bertelsmann genom dotterbolaget Arvato. – Se spridningskollen.se (arkiverad) och motståndssajten utpressningskollen.se, publicerad av internetoperatören Bahnhof. Bahnhof anmodade i ett brev den 20 september 2016 Spridningskollen att stänga sajten spridningskollen.se och att sluta använda namnet Spridningskollen, eftersom Bahnhof ansåg sig ha förstahandsrätt till namnet. – Se Bahnhofs webbsidor. – Läs också om Antipiratbyrån och Rättighetsalliansen.
– förkortning för Open financial exchange – en avvecklad standard för utväxling av ekonomiska data över internet. Den användes främst i USA. Inget nytt tycks ha hänt sedan 2008. – OFX lanserades 1997 av företagen Checkfree (numera del av Fiserv, länk), Intuit (länk) och Microsoft. Det var en öppen standard;
– ett avvecklat socialt nätverk för bilder. – Hello startades 2016 av Orkut Büyükkökten, som tidigare startade nätverket Orkut† på Google. Användarna publicerade bilder, som kunde ha kort text, men det gick inte att publicera rena textmeddelanden. Tjänsten lades ner 2022. – Se hello.com.
en stängd webbsajt som spred svenska undertexter till filmer på främmande språk. (Så kallad textdelning.) – Undertexterna skrevs av oavlönade frivilliga. – Sajten undertexter.se stängdes 2013, efter anmälan från Rättighetsalliansen, vid en polisrazzia då sajtens servrar beslagtogs. (Det finns numera en sida på samma domän – se undertexter.se.) – I maj 2016 väcktes åtal mot mannen bakom sajten. Åtalet gällde undertexter till 74 filmer. Åklagaren påstod att spridningen av undertexter var intrång i upphovsrätten. Domstolen (Attunda tingsrätt i Sollentuna, mål B 5465-13) fann att undertexter är en del av filmen som konstnärlig helhet, och att publicering av undertexter skrivna av utomstående därför kränker upphovsrätten. (Enligt ett expertvittne var många av undertexterna dessutom dåliga, ibland obegripliga.) Den åtalade dömdes i september 2017 till skyddstillsyn, och de 217 000 kronor som han beräknas ha tjänat på verksamheten ska förverkas. – Se också swesub. (Bredvidläsning: se denna tråd på Reddit.)
– In English:undertexter.se was a Swedish web site that published Swedish-language subtitles for feature movies. The site was closed by the police in 2013 and in September, 2017, the person responsible for the site was sentenced to probation and to forfeit 217 000 Swedish kronor that he made from the illegal activity. The court found that subtitles are part of the movie as a creative work and that publishing non‑authorized subtitles therefore constitutes copyright infringement. (Besides, an expert witness found some of the subtitles to be not only bad, but virtually incomprehensible.) – For more summaries in English, click here.
en nerlagd kraftfull enkortsdator från Intel. Den var avsedd för inbyggda system, sakernas internet och robotar. Kretskortet hade en inbyggd kamera, och program för mönsterigenkänning ingick. – Joule presenterades i augusti 2016, och såldes för ungefär tre tusen kronor. Intel la ner den sommaren 2017. – Namnet: Uppkallad efter den engelska vetenskapsmannen James Prescott Joule(se Wikipedia), som också har gett namn åt måttenheten för energi, joule. – Se Intels webbsidor. – Intel har också två andra enkortsdatorer, Galileo† och Minnowboard†.
en mycket liten dator med bildskärm och fast tangentbord, inte tillverkad längre. Den lanserades i juni 2016 och såldes då för 49 dollar. PocketChip levererades med den virtuellakonsolenPico-8, vilket gjorde att man kunde spela klassiska 8‑bitars datorspel. Man kunde också bygga egna spel. Men i princip kunde man köra alla slags applikationer på PocketChip. Det följde med en enkel ordbehandlare. Operativsystemet var standard-Linux. – PocketChip var baserad på enkortsdatornC.H.I.P†, som inte tillverkas längre. – Läs mer på denna länk (nere i juli 2018, arkiverad).
