ett återuppståndet utförande av Linux för persondatorer. – Freespire är, som namnet antyder, rätt likt det avvecklade Linspire†. – Namnet Freespire användes först 2005 av ett Linspire-liknande operativsystem från en Andrew Betts. På begäran av Linspire ändrade Betts namnet till Squiggle OS (avvecklat). 2006 började Linspire att använda namnet Freespire på ett projekt där en förgrening av Linspire utvecklades av frivilliga. – Efter version 2.08, som kom 2007, hände ingenting förrän 2018, då version 3.0 släpptes. – Se freespire.net. (Sajten freespire.com har inget med operativsystemet att göra, utan används till en kampanj mot Linspires grundare Michael Robertson.)
[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]
(tidigare Lindows eller Lind– – –s) – ett avvecklat Linux-baserat operativsystem, utvecklat för att vara så likt Windows som möjligt. – Linspire kompletterat med programmet Wine kunde köra Windowsprogram. – Linspire köptes 2008 av sedan dess nerlagda Xandros† som la ner operativsystemet. – Första versionen av Linspire hette Lindows och kom 2002 från företaget med samma namn. I en del länder, bland annat Sverige, hette det Lind– – –s, vilket uttalades ”Lindash”. Det berodde på att Microsoft hade gått till domstol för att stoppa namnet Lindows, som onekligen låter rätt likt Windows. Både operativsystemet och företaget bytte 2004 namn till Linspire. 2008 köpte Xandros företaget, och avvecklade varumärket. – En fri nära släkting till Linspire var Freespire†.
[linuxdistributioner] [namnbyte] [nerlagt] [ändrad 4 september 2017]
utförande (distribution) av Linux som säljs och utvecklas av det tyska företaget med samma namn. – Företaget SUSE ägs sedan juli 2018 av svenska EQT (se pressmeddelande). – SUSE utvecklades med början 1992 av ett företag med samma namn (förkortning för Software- und Systementwicklung). I november 2003 köpte Novell† företaget, och 2010 köpte Attachmate i sin tur Novell och gjorde SUSE till en separat affärsenhet. 2014 köptes Attachmate i sin tur av Micro Focus, som i sin tur 2018 sålde det till EQT. – Se suse.com. – SUSE stöder också en grupp av frivilliga som vidareutvecklar SUSE under namnet OpenSUSE, se opensuse.org. (Namnet skrivs numera officiellt SUSE, men ursprungligen skrevs det SuSE.)
[förkortningar på S] [linuxdistributioner] [ändrad 22 november 2022]
versionerna 4.1, 4.2 och 4.3 av operativsystemet Android. Släpptes sommaren 2012. Se Androids webbsidor. – Föregångaren hette Ice cream sandwich och efterföljaren hette KitKat.
[android] [android-versioner] [ändrad 22 augusti 2017]
ett operativsystem för smarta mobiler, surfplattor, smarta klockor och hemelektronik. – Tizen är en vidareutveckling av Meego†. Tizen är, liksom Meego, baserat på Linux, och utvecklat främst av Intel och Samsung. (Nokia var med om utvecklingen av Meego, men när Tizenprojektet inleddes 2012 hade Nokia gått över till Windows Phone†.) – Tizen är gjort för att kunna hantera HTML5 och för att vara ett alternativ till Android. Utvecklingen av Tizen stöds av branschorganisationen Tizen Association (tizen.org), som omfattar den tidigare organisationen Limo foundation†. – Samsung använder Tizen i kameror och från 2015 också i sina tv‑apparater samt i sina smarta klockor av märket Galaxy Gear. I praktiken tycks det bara vara Samsung som använder Tizen.
[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 1 december 2020]
Qubes OS – ett operativsystem baserat på Linux och med extra hög säkerhet. – Qubes gör det svårt för ett program att påverka ett annat utan att användaren tillåter det. Det är möjligt därför att varje program kan köras i en egen virtuell maskin. Programmen är alltså skilda från varandra som om de kördes på var sin dator. – Qubes använder inslag från Xen. – Qubes OS utvecklades 2012 av den polska it‑säkerhetsexperten Joanna Rutkowska (blog.invisiblethings.org). – Se qubes-os.org.
[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]
(OSF) – tidigare branschorganisation som bildades 1988 för att utveckla en enhetlig form av Unix – se OSF/1†. – OSF var ena sidan i de så kallade Unix‑krigen. Den andra sidan var Unix International†. Efter misslyckandet med OSF/1 gick OSF 1996 ihop med X/Open† och bildade The Open Group. – I OSF ingick bland andra Digital†, dåvarande Hewlett-Packard†, Hitachi, IBM, Bull, Nixdorf, Philips och Siemens. – Enligt dåvarande Sun†‑chefen Scott McNealy stod OSF för ”Oppose Sun forever”.
[organisationer] [sammanslaget] [unix] [ändrad 27 oktober 2021]
ett operativsystem som är likt det nerlagda BeOS†, men som är skrivet i öppen källkod. – Det är meningen att program som är skrivna för BeOS ska kunna köras direkt på Haiku utan omkompilering. Utvecklingen av Haiku har pågått sedan 2001, fram till 2004 under namnet OpenBeOS. – Läs mer på haiku‑os.org. – Haiku kan laddas ner gratis här. – Namnet: Haiku är en japansk treradig diktform.
[operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 6 december 2018]
-
- – de fyra rättigheter som följer med fri mjukvara:
- – rätt att köra programmet för vilket syfte du vill;
- – frihet att studera programmets uppbyggnad och att anpassa det till dina behov (se frihet 1), vilket förutsätter tillgång till källkoden (se också öppen källkod);
- – frihet att sprida exemplar av programmet för att hjälpa andra (gratis eller mot betalning);
- – frihet att göra förbättringar av programmet och att sprida dem vidare till andra (se frihet 3). Även detta förutsätter tillgång till källkoden.
– På engelska: the four freedoms. Mer på GNU:s webbsidor.
- – principen om fri rörlighet inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. Gäller även i stor utsträckning inom EES.
-
[fri mjukvara] [ändrad 8 december 2022]
program som har öppen källkod och är fri mjukvara. – Benämningen används för att tydligt markera att användaren inte bara har tillgång till källkoden, utan också har full frihet att göra vad hon vill med programmet (de fyra friheterna). – Man kan också se uttrycket som ett sätt att överbrygga den ideologiska skillnaden mellan fri mjukvara och öppen källkod. – Engelska free betyder inte nödvändigtvis gratis. Man får ta betalt för program med fri och öppen källkod, men köparen måste få full frihet att göra vad hon vill med programmet, inklusive att ändra det, sälja det vidare eller ge bort kopior. – Kallas också för free and open source software, förkortat FOSS eller F/OSS, även: free/libre open source software, förkortat FLOSS.
[fri och öppen källkod] [ändrad 6 september 2018]