webbkodinjektion

(cross-site scripting, förkortat XSS) – en metod för sabotage av webb­sidor utförd av besök­are på webb­sidan: be­sök­aren utnyttjar möjlig­heten att skicka data till webb­servern (till exempel genom att fylla i personuppgifter i ett formulär på en sida) för att överföra (injicera) program­kod (skript eller annan kod) som servern sedan exekverar. I stället för att bara fylla i sitt namn i ett fält matar sabotören alltså in HTML‑kod eller ett skript. Beroende på vilka sår­bar­heter som finns i serverns säker­hets­system kan detta leda till mer eller mindre allvar­liga problem. – Den engelska benämningen cross‑site scripting syftar på en av de tidigaste formerna av webbkodinjektion, men det finns varianter av webb­kod­injek­tion som varken är cross‑site eller skriptbaser­ade. Förkort­ningen XSS infördes för att man ville undvika förväxling med CSS i betyd­elsen cascading stylesheets. – Läs mer om cross‑site scripting i Wikipedia.

[attacker] [webben] [ändrad 10 november 2018]

webb 2.0

(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utveck­lingar räknas till webb 2.0:

  1. – webbaserade program som körs i webbläsare ersätter program som är installerade på användarens dator. (Se också rich internet application och software-as-a-service);
  2. – användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhanda­hålls av webb­företag, ofta gratis;
  3. – användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webb­sidor, de lägger till, kommen­terar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
  4. – användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)

– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcom­bubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara till­handa­hålla program på webben (som webbaserade e‑post­­program). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutveck­lingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webb­sidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax för­knippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty (länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.

[generationer] [webben] [ändrad 7 mars 2022]

wireframe

  1. – website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
  2. – ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.

[cadcam] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2018]

Groove

  1. – tidigare: ett program för webbaserat samarbete, numera del av Microsoft Sharepoint Workspace. Hette tidigare Microsoft Groove, ännu tidigare Groove (egentligen Groove Transceiver). – Groove utvecklades i det amerikanska företaget Groove Networks, grundat 1997 av Ray Ozzie. Efter mycket hemlighetsmakeri släppte Groove i oktober 2000 Groove Transceiver. Det var ett program för arbetsgrupper som kördes i ett icke‑hierarkiskt nät (P2P) över internet. Det påminde om Notes, men var helt webbaserat, och påminde i vissa avseenden också om fildelningsprogram som Napster. – Micro­soft köpte Groove (pressmeddelande) i april 2005. – Funktioner från Groove har införlivats i Sharepoint Workspace. Varumärket Groove används inte längre. – Se Microsofts webbsidor;
  2. – en nerlagd tjänst från Microsoft för strömmande uppspelning av musik på internet. Den konkurrerade bland annat med Spotify. Tjänsten var en vidareutveckling av Zune Marketplace†. 2012–2015 hette den Xbox Music. Det fanns en reklamfinansierad gratistjänst och en avgiftsbelagd tjänst. – Groove Music lades ner i september 2017, och användarna hänvisades till Spotify, se meddelande från Microsoft.

[gemensamt arbete] [namnbyte] [nerlagt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 18 oktober 2020]

webRTC

(web real-time communication) – system för kommunikation mellan användare genom webbläsare, till exempel röst­­samtal och videosamtal. WebRTC är ett programmeringsgränssnitt (API), alltså en standard för hur man för vissa funktioner skriver kod för vissa ändamål som fungerar oberoende av till exempel operativsystem. – WebRTC har varit under arbete sedan 2011, och ses som ett rullande projekt. Bakom pro­jektet står inter­­nets tekniska ledningsgrupp IETF och webbens lednings­­grupp W3C. Projektet drivs av Google, Mozilla och Opera. WebRTC har integrerats i de företagens webbläsare. Apple och Microsoft har också anammat webRTC. – Se webrtc.org.

[förkortningar på W] [telefoni] [webben] [ändrad 22 november 2017]

fold

om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva skrolla. – Below the fold – se nedanför kanten.

[publicering] [webben] [ändrad 9 december 2019]

Cookie Cadger

ett program som testar säker­heten på webbaserade tjänster. Det är alltså ett verktyg för penetrationstest, men kan, som alla sådana verktyg, också användas för dataintrång. Det kom hösten 2012 och påminde om det äldre Firesheep. – Cadger betyder tiggare, gatuförsäljare. – Se cookiecadger.com (nere sedan november 2018), se också GitHub (länk).

[it-säkerhet] [webben] [ändrad 11 december 2018]

RSS

RDF site summary – en teknik som visar användare när det finns nya inslag på webbsidor. – Läsaren prenumererar på så kallade RSS‑flöden från webbsidor som hon är intresserad av. Det förutsätter att webbsidan är anpassad för RSS. Läsaren får då information om nytt material i ett speciellt program, en RSS‑läsare, eller genom en funktion som finns i de flesta webbläsare. Från början visades bara rubrik och några rader från webbsidan i RSS‑flödet, så om man ville läsa mer fick man besöka den riktiga webbsidan, men nu kan man ofta läsa hela texten i RSS‑läsaren. – Syftet med RSS är dels att minska belastningen på webbservern, dels att göra det enklare för läsaren att se om det har kommit något nytt. Sidor i RSS‑format publiceras ibland för att andra webb­sidor också ska kunna publicera materi­alet rakt av: det kallas för syndikering. – RSS utvecklades av Netscape, och använder ett XML‑baserat format. Från början stod RSS för rich site summary, sedan hette det really simple syndication i några år. Ibland kallas RSS bara för XML. Specifikationen för RSS finns här (länk). Ett alternativ till RSS är Atom. – Läs också om Pubsubhubbub.

[förkortningar på R] [rss] [ändrad 11 april 2020]