en version av utvecklingsmiljön i operativsystemet NextStep† / OpenStep† utvecklad som fri mjukvara (se GNU). – GNUstep är inte en komplett version av OpenStep, utan främst ett sätt att bevara och vidareutveckla den kraftfulla objektorienterade utvecklingsmiljön i OpenStep (som också har vidareutvecklats av Apple som macOS). – Läs mer på gnustep.org.
[fri mjukvara] [programmering] [unix] [ändrad 30 oktober 2018]
det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I synnerhet har spridningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i persondatorer, mobiltelefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompson och Dennis Ritchie† på Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:
- – multikörning – operativsystemet kan köra flera program samtidigt (i själva verket växelvis);
- – flera användare kan använda samma system samtidigt;
- – flyttbarhet – program skrivna för en viss Unixdator kan köras på andra Unixdatorer, eventuellt med mindre ändringar och omkompilering);
- – programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
- – ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.
– Unixsystem brukar delas upp i tre delar:
– Även denna uppdelning kan verka självklar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tidigare system, Multics.
– Alla de stora datorföretagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:
– Se också Unixkrigen. – Uppsplittringen strider mot Unix grundläggande filosofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993 The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De uppfyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unixkompatibla. De kan kallas för Unix (eller ’nix), och The Open Group arbetar på att överbrygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativsystem kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att utveckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.
[unix] [ändrad 6 april 2023]
(GTK+) – en verktygslåda för att skapa grafiska användargränssnitt. GTK+ utvecklades i GNU-projektet för att användas i bildbehandlingsprogrammet GIMP. – Läs mer på gtk.org.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 30 oktober 2018]
ett avvecklat utförande av operativsystemet GNU / Linux för användare som vill använda enbart fri mjukvara. – gNewSense, som kom 2006, var först baserat på Ubuntu, senare på Debian. Stöddes av Free software foundation. Den senaste versionen, Ucclia, är från 2016 (se denna länk), därefter har utvecklingen av gNewSense upphört. – Namnet uttalas som nuisance. – Se savannah.nongnu.org (från 2016) samt DistroWatchs webbsidor).
[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 8 maj 2021]
GnuPG eller GPG – ett fritt kryptosystem som är ett utförande av PGP. GnuPG utvecklades av tysken Werner Koch (werner.eifzilla.de) med stöd av tyska staten. Syftet var att få fram en version av PGP som kunde användas fritt. Det släpptes 1999 och utvecklas fortfarande (2018). – GnuPG följer specifikationen för OpenPGP, och fungerar ihop med nyare versioner av PGP och andra kryptosystem som bygger på OpenPGP. Det är utvecklat som fri mjukvara, och sprids med GNU‑licens. – Läs mer på gnupg.org.
[kryptering] [ändrad 30 oktober 2018]
GNU image manipulation program – ett bildbehandlingsprogram som sprids som fri mjukvara. Det har utvecklats inom GNU-projektet och kan laddas ner från gimp.org. – Se också GIMP toolkit (GTK+).
[bildbehandling] [förkortningar på G] [fri mjukvara] [ändrad 30 oktober 2018]
en avvecklad variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), utvecklad strikt i enlighet med FSF:s principer för fri mjukvara. Hette först Gnubuntu, senare Ubuntu-libre, sedan juli 2007 Gobuntu, men avvecklades 2009. Utvecklingen slogs då ihop med huvudversionen av Ubuntu. – Gobuntu ska inte förväxlas med Goobuntu†.
[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ubuntu] [ändrad 7 september 2017]
ett fritt uppspelningsprogram för video i Flash-format. Gnash är ett alternativ till Adobes Flashspelare, utvecklat som fri mjukvara inom GNU‑projektet. – Se gnu.org/software/gnash.
[videoteknik] [ändrad 9 oktober 2018]