apparat i centimeterskala – digital apparat med bildskärm som är en eller flera tum stor, till exempel mobiltelefon eller handdator. Inch devices ingick i forskaren Mark Weisers† uppdelning av datorer i klasserna inch devices, foot devices och yard devices.)
[hårdvara] [ändrad 24 april 2020]
apparat i meterskala – digital apparat med bildskärm som är eller flera yards (≈0,91 meter) stor, till exempel en bildskärm som hängs på en vägg. – Yard devices var en av klasserna i forskaren Mark Weisers† indelning av datorer i inch devices, foot devices och yard devices.
[hårdvara] [ändrad 24 april 2020]
Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med uppdraget att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]
- – sömlös, skarvlös, omärklig – om det att två eller flera program och/eller apparater fungerar så bra ihop att de ter sig som en enhet. Det behövs ingen handpåläggning. – Seamlessness har ifrågasatts som ideal. En del forskare, bland andra Mark Weiser (se denna artikel), anser att det är en fördel om användarna märker och förstår vad som händer. Läs om alternativet seamfulness på forskningsinstitutet SICS (numera del av RISE) webbsidor (borttaget, men se denna artikel);
- – Seamless Distribution AB – svenskt företag som utvecklar system för ekonomiska transaktioner. Företaget utvecklade den nerlagda betalningsappen Seqr† för mobiltelefoner.
[betalningar] [datakommunikation] [företag] [it-system] [ändrad 7 maj 2021]
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
- – om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
- – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).
[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]
apparat i decimeterskala – digital apparat med bildskärm som är någon fot stor, till exempel persondator eller bärbar dator. – Foot devices ingick i forskaren Mark Weisers† uppdelning av datorer i klasserna inch devices, foot devices och yard devices.
[hårdvara] [ändrad 24 april 2020]
lugn teknik, stillsam teknik – användbar och kraftfull teknik som inte stör, och som inte märks när det inte behövs. – Uttrycket calm technology myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser† som motsats till hot technology. Weiser ansåg att ny teknik inte borde utformas för att väcka uppmärksamhet, att den inte borde förses med nya läckra gränssnitt, utan att ny teknik borde smälta in i bakgrunden och kommunicera med oss genom subtila förändringar. Han nämnde förebilder som pennor, skor och bilmotorer: en bra bilmotor hörs knappt, men vi hör ändå på ljudet om något är fel.
[användargränssnitt] [ändrad 5 augusti 2021]