– med djupverkan, vilket kan åstadkommas genom att man tar två bilder av samma motiv från två näraliggande punkter och betraktar dem genom specialglasögon som i View‑Master†. Synsinnet kombinerar de två bilderna till en. Den tredimensionella effekten kallas för stereoskopisk. Tekniken används i VR-kuber. – Se också autostereoskopisk;
– utan djupverkan, men baserad på en ritning av motivet med tre dimensioner angivna. Användaren kan därför, med mus eller annat styrdon, vrida och vända på föremålen på bildskärmen och betrakta dem från olika håll. Bilderna har perspektiv. – Datoranimerade filmer är ofta gjorda med sådan teknik: en figur eller ett föremål ritas en gång för alla i tre dimensioner, och kan sedan användas i hela filmen. Detta kallas ibland för äkta 3d. – Se också Z‑buffring;
– tredimensionell projektion, till exempel hologram och volumetriska bilder, som svävar som en spökbild i luften, och som man kan betrakta utan specialglasögon;
– ibland kallas också bilder med perspektiv för tredimensionella. Alltså sådana bilder där avlägsna föremål visas som mindre än närbelägna. Typexempel är när en GPS‑navigator för bilar visar en bild av hur vägen framåt ser ut den smalnar av. Sådana bilder är tredimensionella bara om man jämför med vanliga kartor, som helt saknar perspektiv;
– med skuggningar, schatteringar och ljusdagrar som ger intryck av att en yta har tredimensionella detaljer, fast den i själva verket är plan.
känsloigenkänning, känsloförmedlande teknik – igenkänning och förmedling av känslor och sinnestillstånd med hjälp av datorteknik. Kan användas för:
– känsloigenkänning – datoriserade metoder att avläsa om en människa är glad, ledsen, trött…;
– känsloöverföring – tekniker för representera avsändarens känslor för mottagaren i datakommunikation;
– känslosimulering – att få syntetiska röster eller datoranimerade ansikten att efterlikna känslouttryck.
virtual reality modeling language – ett föråldrat filformat för tredimensionella bilder som ska visas i webbläsare. Det användes inte för att bilderna skulle ge ett tredimensionellt (stereoskopiskt) intryck, utan för att man skulle kunna rita miljöer i tre dimensioner, så att de sedan skulle kunna visas på bildskärmen sedda från olika riktningar. VRML lanserades 1994, och är sedan länge överspelat. Det användes på 1990‑talet för att skapa så kallade virtuella världar som användaren kunde ta sig runt i genom att peka och klicka. – VRML var ett textfilformat som liknade HTML, och det var mycket långsammare än speciella datoranimerings-program som Flash, som kom senare. VRML har ersatts av det XML-baserade X3D. – VRML hette från början virtual reality markup language.
(real-time window) – fönster eller fält som i grafiskt användargränssnitt visar händelser, vanligen skriftligen, när de inträffar. Facebook har sedan 2011 en realtidsruta där användarens kontakters aktiviteter rullar fram samtidigt som de inträffar. Realtidsrutor används även i andra sammanhang för att användaren ska kunna hålla ögonen på pågående förlopp.
i grafiska användargränssnitt: fält: – fält med ikoner och annan information, oftast litet och behändigt så att det kan vara synligt hela tiden medan man arbetar med annat. (Tray betyder egentligen bricka, tråg, men fält är den vanliga översättningen.)
flip scrolling, kinetic scrolling – skrollning genom att man drar med ett finger på bildskärmen. – Bildskärmen måste alltså vara en pekskärm som är anpassad för pekskrollning. Pekskrollning används både för att förflytta en bild, karta eller textmassa som visas på bildskärmen och för att bläddra bland en serie bilder, sidor eller annan information. Metoden efterliknar känslan av att rent fysiskt sätta snurr på något med fingret. – Kallas också för pekrullning.
ett grafiskt användargränssnitt för Windows, avsett att vara enkelt att använda, lanserat av Microsoft1995 och allmänt ansett som ett fiasko. – Microsoft Bob hade ett användargränssnitt med serietidningsmässiga figurer i en bostadsliknande miljö. Datorns resurser representerades av bilder på vardagliga föremål som arkivskåp. Bob skulle vara ett alternativt gränssnitt till Windows. Men användarna klagade på att Bob var långsamt, omständligt och resurskrävande, och i början av 1996 drogs Bob tillbaka från marknaden. – Läs historien om Bob här (brukar fungera trots överstrykning) eller i Wikipedia.
blågrön färg som används i additiv färgblandning. Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ofta cyan för blått, men det kan leda till missförstånd när det gäller datorgrafik (se RGB). Cyan är en av de färger som behövs i färgskrivare.
– computer assisted (eller aided) design – teknik för att göra ritningar och konstruktioner på datorskärm. Äldre program för CAD var ofta tvådimensionella och efterliknade traditionell teknisk ritteknik. Numera används tredimensionell visualisering, och CAD-ritningen kan tas som underlag för rapid prototyping, tillverkning med 3d‑skrivare, eller för att direkt styra tillverkningsprocessen (se CAM). – Se också byggnadsinformationsmodellering och SCAD. – Läs också om Ivan Sutherland;
