- – John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987 McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på
whoismcafee.com (nere sedan december 2022);
- – McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till
Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – I januari 2022 meddelades att McAfee Corps företagsdel, McAfee Enterprise, och ett annat företag, FireEye, slås samman under namnet Trellix – se trellix.com. – Resten av McAfee Corp finns kvar på mcafee.com. – IDG:s artiklar om McAfee: länk.
[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [ändrad 20 januari 2o23]
svensk webbsajt med svensk litteratur i digital form. – Litteraturbanken innehåller utgiven litteratur i digitalt format, outgivna dokument och litteraturvetenskapligt material. Allt är fritt tillgängligt. Många av texterna finns i Epub-format. – Litteraturbanken tillkom på förslag av författaren Sven Lindqvist† (1932–2019), och har funnits på nätet sedan 2004, först som pilotprojekt. Projektet drivs av en förening bestående av Kungliga biblioteket (kb.se), Kungliga Vitterhetsakademien (vitterhetsakademien.se), Språkbanken vid Göteborgs universitet (spraakbanken.gu.se), Svenska Akademien (svenskaakademien.se), Svenska litteratursällskapet i Finland (sls.fi) (nere i maj 2023) och Svenska Vitterhetssamfundet (svenskavitterhetssamfundet.wordpress.com). – Se litteraturbanken.se. – Se också Projekt Gutenberg, Projekt Runeberg, Wikisource och Allmogens.
[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]
ett amerikanskt anonymt och platsbaserat socialt nätverk. Kallas också för Nearby Live. – Syftet med Nearby är, enligt grundarna, att hjälpa människor att skaffa vänner. Nearby använder den smarta mobilens GPS‑mottagare för att fastställa var mobilen finns. Den tar sedan reda på vilka andra Nearby‑användare som finns i närheten och listar dem för användaren. Användaren kan sedan ta kontakt med andra användare och delta i diskussioner med dem. – Nearby drivs av ett företag i Palo Alto. Det lanserades 2010 under namnet Who’s near me. Efter att ett annat företag, Whoshere, klagade på varumärkesintrång bytte tjänsten först namn till WNM Live, sedan till Nearby. – Se wnmlive.com (nere i september 2021).
[appar] [sociala nätverk] [ändrad 18 september 2021]
Random movement printing technology – en skrivarteknik som tillåter att skrivarens huvud rör sig hur som helst på papperet: skrivaren vet exakt var den är. Man kan därför ”måla” en utskrift på papperet med en handhållen skrivare. –RMPT utvecklades av svenska PrintDreams, som sommaren 2003 visade upp en handhållen skrivare som hanteras som en mus. – Se printbrush.se (nere i april 2023).
[förkortningar på R] [skrivare] [ändrad 23 september 2020]
Adlibris Letto – en läsplatta som har sålts i Sverige i olika utföranden sedan februari 2010 av bokhandeln Adlibris. Tycks ha utgått ur sortimentet under 2022. – Letto har ett eget format för e‑böcker, Lettobok, men klarar också Epub och vanliga dokumentformat. – Letto är en något förändrad variant av den nerlagda nederländska läsplattan Bebook†. – Se Adlibris webbsidor (nere sedan oktober 2022).
[läsplattor] [ändrad 3 oktober 2022]
(blackthrow) – en dator som i hemlighet ansluts till någon annans nätverk för att genom det ta emot och vidarebefordra information. – En sådan dator skulle kunna ingå i kommunikationsförmedling som kringgår filter och censur på internet (ett så kallat darknet). – Svartkast är tänkta att vara omöjliga att spåra ifall de skulle påträffas. De lämnas alltså fysiskt i värdsystemets lokaler, och sedan får de klara sig själva. Syftet är inte att skada värdsystemet, bara att snylta på nätverket. Meddelanden som sänds från ett svartkast kan spåras till det nätverk som svartkasten är inkopplad på, men inte längre. – Idén till svartkast utvecklades 2011 på Telecomix crypto munitions bureau, se telecomix.org (nere sedan september 2022). – Svartkast är den ursprungliga benämningen; blackthrow är en översättning. – Telecomix påpekade att svartkast är en tankeskapelse, inte något som faktiskt finns. – Jämför med Freedom Box och proxyham. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation†, Haystack, internetridån, Meshnet och Telex (betydelse 2).
[kartläggning] [nätverk] [ändrad 12 september 2022]
(SCSIe) – en snabbare version av SCSI, lanserad 2012. – SCSI Express, som är en teknik för att koppla ihop datorer och tillbehör, använder samma instruktionsuppsättning som äldre typer av SCSI, men kommunicerar över bussen PCI Express. – Se branschorganisationen SCSI Trade Associations webbsidor – länk (nere i maj 2023).
[sammankoppling] [ändrad 21 maj 2023]
bluff, falsarium – genomarbetat försök att få folk att tro att något påhittat är sant eller äkta. – En hoax kan göras som ofog eller skämt, som ett sätt att visa att folk är godtrogna, som ett sätt att få publicitet eller som led i bedrägeri. Det är inte kriminellt att göra en hoax, såvida den inte är led i ett brott. Om det är ett brott kallas det på engelska ibland för sting (blåsning). – En hoax riktar sig nästan alltid till en stor publik. Om folk går på den uppstår kanske en vandringssägen. (Se också kräkpost och prank.) – En tavelförfalskning som görs enbart i vinstsyfte är ingen hoax (det är ett bedrägeri, fraud), men en tavelförfalskning som görs för att visa att folk är lättlurade är en hoax. På internet kan en hoax vara ett mejl som varnar för datavirus som inte finns längre (se virusvarning), som utlovar gratis mobiltelefoner (se Anna Swelung) eller som försöker skapa moralpanik om något som inte har hänt (se bonsai kittens). De börjar som medvetna skämt och lever vidare som vandringssägner. – Sådana mejl brukar uppmana mottagaren att genast skicka mejlet vidare till alla hon känner. Den ursprungliga avsändaren tycker att det är roligt att folk låter sig luras. – Ordet hoax kommer troligen av hocus (som i hokus pokus). Det har funnits på engelska sedan 1700‑talet och är alltså ingen datorterm, men hoaxes är vanliga på internet. – Jämför med fraud, ponzibedrägeri, prank, scam och spoof. – Se också Museum of hoaxes (länk) (nere i februari 2023).
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 21 februari 2023]