μTP eller uTP – ett protokoll för dataöverföring med BitTorrent. Det används i stället för TCP. Det är utformat för att inte belasta nätverket: om svarstiderna blir långa sänks överföringstakten. – Micro transport protocol har också utformats för att inte störa andra program som använder samma förbindelse. Det är baserat på det äldre protokollet UDP. – Micro transport protocol utvecklades inom forskningsprojektet Internet2, och har använts i BitTorrent sedan 2006. – Läs mer på BitTorrents webbsidor.
[fildelning] [internet] [webbpublicering] [ändrad 19 november 2018]
(OAA) – en nerlagd branschorganisation som främjade användningen av Ajax. (Ajax är en programmeringsteknik för program som körs i webbläsare.) Organisationen grundades 2006 och verksamheten upphörde 2012. Den hade bland medlemmarna de flesta stora it-företag, dock inte Apple och Microsoft, samt många mindre företag. Webbsidan openajax.org är numera stängd.
[nerlagt] [organisationer] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 27 mars 2018]
Ask.com – en kunskapsbank på nätet som fungerar enligt modellen fråga–svar. – Ask har en databas med förprogrammerade svar på många vanliga frågor. Frågor kan ställas i naturligt språk. – Ask var fram till 2010 baserat på en vanlig sökmotor med index. Ask har också varit känd som spridare av skräpprogram. – Ask har funnits sedan 1995, och hette länge Ask Jeeves. (Figuren Jeeves – syftar på Bertie Woosters betjänt i P G Wodehouses böcker – försvann 2006 från Asks webbsidor.) – Enligt ett samarbetsavtal som slöts med Sun†, och som följde med när Oracle köpte Sun, fick alla som laddade ner Java erbjudande om att samtidigt installera Ask i sina webbläsare. (Detta upphörde 2015.) Det gjordes automatiskt om man inte svarade nej, och vid installationen följde det med andra program. När Ask väl var installerat var det svårt, men inte omöjligt, att ta bort. Varje gång man uppdaterade Java upprepades erbjudandet, även om man hade tackat nej tidigare. De medföljande skräpprogrammen ställde till besvär genom att till exempel ställa om operativsystemets förvalda sökmotor till Ask. – Microsoft ser äldre versioner av Ask (före 2015) som skadeprogram och har ställt in sina säkerhetsprogram för att upptäcka och radera dem hos användarna. – Asks sökmotor med index lades ner 2010. – Se ask.com.
[sökmotorer] [ändrad 8 augusti 2021]
en sårbarhet i webbservrar och webbläsare, upptäckt i mars 2015. – Sårbarheten fanns då dels i webbservrarnas program för kryptering, dels i Apples webbläsare Safari och dels i den inbyggda webbläsaren i operativsystemet Android. Andra webbläsare påverkades inte. När sårbarheten blev känd hade ingen, såvitt man visste, angripare utnyttjat den. – Freak attack gör det möjligt för en angripare att lura webbservern och webbläsaren att gå över till en svagare kryptering än den normala. Detta gör det enklare för obehöriga att avlyssna trafiken. Sårbarheten var en kvarleva från 1990‑talet, då amerikanska staten försökte begränsa användningen av stark kryptering på internet, särskilt utanför USA. (Se kryptokrigen.) – Apple och Google distribuerade snabbt patchar som täppte till Freak attack. – Namnet: Freak betyder missfoster, udda person; knarkare. Det kan ursprungligen vara samma ord som svenska fräck. Men det påstås att freak här står för Factoring attack on RSA export keys, säkert en bakronym. – Läs mer på digicert.com: länk.
[attacker] [bakronymer] [kryptering] [webbläsare] [ändrad 20 september 2018]
– för engelska smart tag:
- – i efterhand inlagd länk på en webbsida. Smarta taggar läggs in av extraprogram i webbläsaren. Programmet letar efter vissa ord och namn i texten och gör om dem till länkar, vanligtvis i syfte att locka läsare till reklam. – Se också tagg;
- – beteckning på RFID-etikett.
[trådlöst] [webbläsare] [ändrad 8 september 2020]
en nerlagd sajt som granskade påståenden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgranskaren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webbsidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranskaren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av journalisterna som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Storstockholms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandringssägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[källkritik] [nerlagt] [årets nyord] [ändrad 31 augusti 2020]
(the deep web) – den del av webben som sökmotorerna inte hittar, men som inte är hemlig. Kallas också för the invisible web. – Djupwebben består av sidor som genereras dynamiskt från databaser, sidor som inte är åtkomliga via länkar och, för en del sökmotorer, pdf‑filer. Webbsidor som är lösenords‑spärrade räknas däremot inte till djupwebben. – Det beräknas att djupwebben är hundra gånger större än den sökbara webben. Mycket företagsinformation och myndighetsinformation hör till djupwebben, liksom ofta tidningarnas textarkiv. – Sidorna i djupwebben är åtkomliga för den som vet vad de har för webbadress (URL), men sällan för vanliga sökmotorer, som går från länk till länk. – Specialiserade sökmotorer är ofta bättre på att hitta material i djupwebben än vad de vanliga generella sökmotorerna är. – Observera att det i de flesta fall inte finns något suspekt innehåll på djupwebben. Men läs också om darknet och dark social.
[webben] [ändrad 24 april 2020]
- – ett ryskt internetföretag som driver Rysslands största sökmotor. – Yandex har också e‑post, datalagring, betaltjänster och ett socialt nätverk. – Yandex startades 1993 av Arkadij Volosj och Ilja Segalovitj. De hittade på namnet Yandex som står för yet another indexer. – Yandex sökmotor lanserades 1997. Sökmotorn uppges ha 60 procent av sökmotormarknaden i Ryssland. Yandex är också verksamt i Kazakhstan, Turkiet och Belarus, tidigare även i Ukraina. – I maj 2017 beslöt Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko att ukrainska internetoperatörer måste blockera Yandex, VKontakte och ett par andra ryska sajter, eftersom sajterna påstods sprida rysk propaganda. Efter den ryska invasionen i Ukraina 2022 har Yandex blivit kontroversiellt i många länder. – Se yandex.com (på engelska);
- – Yandex browser – en webbläsare från Yandex. Den lanserades 2012. Den är baserad på Chromium, och har Yandex som förvald sökmotor. Den samlar inte in någon information om användarens sökningar. – Se browser.yandex.com.
[censur] [företag] [sökmotorer] [webbläsare] [ändrad 7 mars 2022]
mått på antalet besökare på en webbsida. Innebär att sidan visas en gång för en besökare. Kallas också för sidvisning. – På engelska: page impression eller page view. – Ska inte förväxlas med besök eller träffar.
[webbstatistik] [ändrad 4 oktober 2018]
(uttalas ”cool”) – en amerikansk sökmotor som fanns på internet 2008—2010. – Läs mer i Wikipedia.
[nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 24 februari 2015]