ett avvecklat uppslagsverk på nätet. – Google Knol innehöll artiklar i olika ämnen, skrivna av namngivna personer. Vem som ville fick skriva, och det var gratis. Google startade tjänsten 2007, men meddelade i november 2011 att den skulle avvecklas, vilket definitivt skedde i maj 2012. – Knol skilde sig från Wikipedia genom att skribenterna var namngivna och inte behövde vara opartiska eller redovisa sina källor. Det kunde finnas flera artiklar om samma ämne, även med samma rubrik. Skribenterna avgjorde själva ifall läsarna skulle kunna ändra i texten (se wiki). Från den 1 maj 2012 finns Knols webbplats inte kvar, men skribenterna fick möjlighet att flytta sina artiklar till sajten Annotum† (annotum.org), som avvecklade verksamheten 2016, även om sajten finns kvar. – Namnet: Knol anspelade på knowledge.
[nerlagt] [webbuppslagsverk] [ändrad 18 februari 2022]
Dynamic host configuration protocol – ett protokoll som automatiskt tilldelar datorerna i ett nät IP‑adresser, så att de kan anslutas till internet. När en dator ansluts till det lokala nätet sker detta automatiskt i enlighet med de regler som administratören har fastställt. DHCP kan tilldela datorerna både fasta IP‑adresser (till exempel för webbservrar) och flytande IP‑adresser (tillfälliga IP‑adresser för persondatorer när nätverket har fler datorer än IP‑adresser).
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 10 oktober 2018]
(Java APIs for integrated networks) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva program för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fibernät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lanserades 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.
[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]
beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sökmotorernas index:
- – det mörka nätet – hemliga datornät med lösenords-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
- – se anonymiseringstjänst;
- – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan Willman på Microsoft;
- – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svartkast;
- – se Meshnet och Dark mail.
– Läs också om dark social och djupwebben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.
[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]
”Var försiktig med vad du gör, var frikostig med vad du tar emot.” – Principen handlar på hur man bör agera i ett datornätverk: man ska noggrant följa alla regler när man sänder till andra, men när man tar emot meddelanden från andra ska man vara tolerant mot eventuella fel, så länge som helheten är möjlig att tyda. – Uppkallad efter internetpionjären Jon Postel (1943—1998, se Wikipedia). Den är också känd som robusthetsprincipen (the robustness principle). (Se också robusthet.)
[internet] [lagar] [ändrad 29 oktober 2018]
HTTP over SSL – en variant av HTTP med högre säkerhet. Sedan slutet av 2010‑talet har en allmän övergång från HTTP till HTTPS pågått. – HTTPS är en kombination av vanliga HTTP (hypertext transfer protocol) och SSL (secure socket layer). All kommunikation från en webbadress (URL) som börjar med ”https://” är krypterad och relativt väl skyddad mot avläsning och manipulation av information. När man skriver webbadresser som börjar med ”https://” får man inte glömma s:et på slutet. – HTTPS utvecklades 1994 av Netscape och är en officiell standard som definieras i en RFC (RFC 2818)
[kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 26 augusti 2020]
en löpande utvärdering av webbens inflytande på världens länder. – Web index startade 2012 av World wide web foundation. Länderna poängsätts för:
- – beredskap (infrastruktur och institutioner för användning av webben);
- – användning (användare och resurser på webben) och:
- – inflytande (hur webben används i företag, myndigheter och socialt liv).
– Se thewebindex.org.
[webben] [ändrad 31 december 2017]
en stiftelse med målet att göra webben tillgänglig för alla människor och att se till att webben förblir fri och öppen. Grundades 2008 av Tim Berners-Lee. 2012 startade stiftelsen Web Index, en utvärdering av hur världens länder använder webben. – Se webfoundation.org. – World Wide Web Foundation är inte samma organisation som World Wide Web Consortium, W3C.
[stiftelser] [webben] [ändrad 5 juni 2017]
(country code top level domain, ccTLD – ”landskodstoppdomän”) – toppdomän som betecknas efter ett land, till exempel se för Sverige. – Observera att landsdomänerna inte ”tillhör” respektive land, utan det är internets ledning (se ICANN) som har den yttersta makten över dem. – Webbplatser som finns på en landsdomän behöver inte fysiskt finnas i landet som domänen har namn efter, eller ha något alls med landet att göra. Ett känt exempel är domänen .nu. Den hör ihop med det lilla öriket Niue i Stilla havet (se Wikipedia), men den tillhör en amerikan och sköts i Stockholm. Vem som vill kan köpa en .nu‑domän och hysa den på en server i valfritt land. – Varje land har sina egna regler, eller inga alls, för sin landsdomän. – En förteckning över landsdomäner (på engelska) finns här.
[internet] [landsdomäner] [ändrad 26 juli 2018]
en landsdomän som hör ihop med öriket Niue (gov.nu) i Stilla havet. – Domänen .nu har blivit populär som alternativ till andra landsdomäner och .com, eftersom det inte finns några begränsningar i rätten att registrera domäner under .nu – vem som helst får registrera vilket namn som helst (givetvis förutsatt att namnet är ledigt). Domänen .nu är särskilt populär i Belgien, Danmark, Nederländerna och Sverige, eftersom nu betyder nu på danska, nederländska och svenska. Det kan också utläsas som engelska new. – Trots kopplingen till Niue har öriket inget inflytande över domänen, som sedan 1997 kontrolleras av amerikanen Bill Semich och hans företag Worldnames. Sedan 2013 är det Internetstiftelsen i Sverige som driftar och administrerar .nu‑domänen. – Se Internetstiftelsens webbsidor.
[landsdomäner] [ändrad 26 februari 2019]