Kategori: it-system

greenfield

”jungfrulig mark” – greenfield deploy­ment – installation av it‑system i en ny byggnad på en plats där det inte finns något tidigare; projekt där man inte utgår från existerade utrustning och system – ibland översatt med nyetablering. – Ordet greenfield kommer från byggindustrin. – Jäm­för med brownfield deployment.

[it-system] [ändrad 9 september 2020]

HVAC

heating, ventilation, air con­dition­ing – värme, ven­ti­la­tion och luft­kon­di­tion­e­ring. – Vik­tiga för­ut­sätt­ningar för säker drift av server­centraler och andra större it‑system. HVAC brukar också anses omfatta reg­le­ring av luft­fuk­tig­­het, luft­rening och luft­flöde.

[förkortningar på H] [it-system] [ändrad 8 juli 2017]

ICA

independent computing architecture – en av Citrix utvecklad klient‑server‑teknik som används i programkörning över internet. – ICA skiljer noga mellan pro­gram­mens inre logik och deras användargränssnitt. Programmens inre logik körs helt och hållet på en server. Allt som går genom nätet är sådant som knapptryckningar, musrörelser och det som visas på bildskärmen. ICA har en historia som går tillbaka till 1990 eller 1991. Det används fortfarande i Citrix produkter. – Se Citrix webbsidor.

[förkortningar på I] [it-system] [ändrad 8 februari 2020]

klient-server

it-system byggt på sam­verkan mellan person­datorer (klienter) och servrar i ett nätverk. Sedan början av 1990-talet är det ett så själv­klart sätt att bygga upp it‑system på arbetsplatser att be­näm­ningen sällan används. – I ett klient‑server­system körs program (inte nödvändigtvis alla program) genom samverkan mellan en klient på an­vänd­a­rens dator och en server. Klientprogrammet utför vissa ope­ra­tioner själv och ber servern att utföra andra. – Ob­ser­vera att ordet server både står för en typ av program och för den dator som sådana pro­gram körs på. – Upp­del­ningen av program­mets funk­tioner i klient och server görs av flera skäl:

  1. – för att avlasta persondatorn som klientprogrammet körs på;
  2. – för att förenkla hanteringen av program och data som är gemen­samma för många an­vänd­are;
  3. – för att användarna ska komma åt sina program och data från valfri dator, och:
  4. – för att höja säkerheten genom att an­vänd­ar­nas data lagras på servrar som står på ett säkert ställe.

– Beroende på hur funktionerna är upp­delade mellan klient och server talar man om tunna klienter och feta klienter. Inter­net­base­rade program som körs i webbläsare eller i speci­ella program som kom­mu­ni­cerar med webben, är också en form av klient-server.  – På engelska: client‑server. – Se också moln.

[it-system] [ändrad 4 oktober 2018]

namnhantering

(naming) – namngivning av användare, filer, datorer och andra resurser i ett it-system. – Namngivning är till för att namn ska bli entydiga och sökbara, så att de kan fungera i en katalogtjänst, där de knyts till en adress i systemet. Namnhante­ring och katalogtjänster hör nära samman och är ofta ett samlat system (naming and directory service). – De namn som används i namnhantering är ord och namn i det natur­liga språket, men namnen måste ofta, som i e‑postadresser, anpassas till teknikens krav: om det finns två Maria Johans­son måste datorn kunna skilja dem åt.

[identitet] [it-system] [ändrad 7 november 2021]

system

  1. – se it-system;
  2. – kort för opera­tiv­system och andra system av sam­verk­ande program – systemet till skillnad från applikationerna. När man inom it talar om ”systemet” menar man ofta nätverket, servrarna, säkerhetssystemet och databaserna, alltså det som måste fungera för att an­vänd­arna ska kunna utföra sitt arbete med applikationer. – Se också plattform;
  3. – allmän betydelse: ett system är en fungerande helhet som består av två eller flera tydligt sär­skilj­bara, ofta ut­byt­bara, delar. Strikt talat finns det knappast något som inte kan beskrivas som ett system, möjligtvis med undantag för fotoner – som dock ingår i ett system av elementarpartiklar. – Ordet: System kommer av grekiska systema, som kan över­sättas med sammanställning. – Systemteori är vetenskapen om hur system i allmän betydelse fungerar: en för­änd­ring i en del av systemet påverkar andra delar av systemet, som i sin tur påverkar den del som satte igång processen… – Även: en teori inom socialvetenskapen;
  4. – System (plus versionsnummer) – namn på Macintoshs gamla operativsystem före 1996. Sedan hette det Mac OS.

[it-system] [ändrad 13 februari 2023]

transaktionshantering

hantering av ärenden som betalningar, biljettbokningar och postorder i it‑system. – I transaktionshantering består varje ärende består av flera steg som ska registreras i databaser, och det är nödvän­digt att samtliga steg registreras snabbt och i ett sammanhang. Man ska ju inte kunna sälja samma biljett till två kunder, och det ska inte gå att tömma bankkontot mer än en gång. Man kan säga att en transaktion innebär att en tillgång (pengar, varor – varans beteckning – eller annat värdefullt) överförs från en innehavare till en annan. Tillgången får inte finnas på två eller flera platser, och den får inte heller komma bort. – Transaktionshantering förutsätter att användarna är ständigt uppkopplade, och att transaktionerna genomförs omedelbart. Kallas också för transaktionsbehandling (trans­action processing) eller OLTP. – På engelska: transaction management. – Läs också om ACID och referensintegritet.

[databaser] [it-system] [ändrad 8 september 2021]

transparens

(transparency) – genomsiktlighet, genom­skin­lig­het; insyn, öppen­het:

  1. – öppen tillgång till information; möjlighet för med­borg­arna att granska det som över­heten gör;
  2. – önskvärd egenskap hos it‑system. Det ska vara uppen­bart för användaren hur systemet fungerar, och systemet ska göra vad man väntar sig utan att det märks för övrigt, eller stör arbetet.

[it-system] [politik] [öppet] [ändrad 13 januari 2018]

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Obser­vera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programme­raren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat sam­arbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräft­else. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.

[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]

Serial attached SCSI

(SAS) – en standard för samman­kopp­ling av extern ut­rust­ning i it-system, i första hand mellan datorer och hårddiskar. – SAS är som namnet anger baserat på SCSI, och har seriell kommunika­tion genom en tunn kabel som går från enhet till enhet. SAS klarar datakom­mu­ni­ka­tion med flera gigabyte per sekund. Tekniken, som infördes 2004, är kom­pa­tibel med Serial ATA (SATA). Den viktigaste skillnaden är att SAS kan hantera snabbare hårddiskar än SATA. – Läs mer på SCSI Trade Associations sidor.

[sammankoppling] [ändrad 17 maj 2022]