RS/6000

IBM:s serie av Unix-datorer, inklusive super­datorn RS/6000 SP. – RS/6000 tillverkades under det namnet under 1990-talet. I slutet av 1990-talet bytte produktlinjen namn till pSeries, och år 2000 bytte den namn till System p, som i sin tur 2008 slogs ihop med dåvarande System i† under det gemensamma namnet IBM Power Systems.

[namnbyte] [unix] [ändrad 8 oktober 2020]

uClinux

(eller μClinux) – ett avvecklat Linux-baserat operativsystem för inbyggda system. – uClinux har till stor del integrerats i den officiella Linuxkärnan. – uClinux ut­vecklades först 1998 av D Jeff Dionne och Kenneth Albanowski. Deras första version kunde köras på en Palm Pilot med Motorola‑processor. Senare utvecklades versioner för andra plattformar, bland annat Arm‑processorer. Sedan 2015 är webbplatsen för uClinux stängd. – Namnet: uClinux utlästes you-see-Linux. Men den ur­sprungliga stavningen var μClinux med den grekiska bokstaven μ: μC stod för microcontroller (se μ). Oftast användes stavningen med vanligt u.

[inbyggda system] [linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 20 juli 2017]

Rootpipe

(inaktuellt) – en sårbarhet i OS X (numera macOS). – Sår­bar­heten ger angripare möjlig­het till behörighetsintrång (privilege escalation), vilket innebär att hon kan ta över datorn på distans, manipulera och ställa till skada. – Rootpipe upptäck­tes hösten 2014 av den svenska säkerhetsexperten Emil Kvarnhammar. I början av november 2014 hade Apple inte släppt någon rättelse (patch) som blockerar Root­pipe. Sommaren 2015 ansåg Emil Kvarnhammar att versionen Mavericks med säkerhetsuppdatering och senare versioner är säkra. Emil Kvarn­hammar har gett två råd till skydd mot an­grepp:

  1. – an­­vänd inte Macens admin-konto för ditt dagliga arbete. Skapa ett extra konto utan administratörs­­rättig­­heter och an­vänd det för ditt dagliga arbete. Då måste alla ändringar be­kräftas med lösen­­ord;
  2. – an­­vänd funk­tionen File­­vault för att auto­matiskt kryptera hård­disken.

[inaktuellt] [macos] [sårbarheter] [ändrad 16 maj 2018]

Docker

ett program som förser andra program med ett gränssnitt som gör att de kan köras i princip var som helst utan ändringar. – Docker är främst avsett för program som ska köras i molnet, men dockeriserade program kan också köras på persondatorer, servrar och virtuali­serade maskiner, förutsatt att de har tillräcklig kapacitet. – Ett program som har paketerats med Docker kallas för en container – se programbehållare. Det kan köras utan ändringar och anpassningar på val­fritt värdsystem, och en programbehållare kan flyttas från ett system till ett annat lika snabbt som vilken fil som helst. Det spelar ingen roll vilket program­språk som programmet har skrivits i eller vilken utvecklingsplattform man har använt. Och det spelar inte heller någon roll vilken molntjänst eller vilket operativsystem det körs på. Däremot krävs att värdsystemet har program installerade för att hantera Docker. – Docker förväntas öka konkurrensen på marknaden för molntjänster, eftersom tekniken med programbehållare innebär att en kund kan flytta sina program från en molntjänst till en annan direkt. – Dockers teknik skiljer sig från virtualisering genom att en Dockerbehållare inte innehåller ett komplett operativsystem. Docker använder värddatorns operativsystem. Mer exakt så har Docker en inbyggd Linux‑kärna, men använder för övrigt värddatorns resurser. Amazon och Google använder Docker, och alla distributioner av Linux är anpassade för Docker. – Docker utvecklas av företaget Docker, som tidigare hette Dotcloud. – Se docker.com.

[it-system] [linux] [molnet] [ändrad 29 september 2014]

Shellshock

en sårbarhet i de flesta Unix-system, upp­täckt i sep­tem­ber 2014. Den bedömdes som mycket allvarlig. Kallas också för Bash, eftersom sårbarheten finns i kommandotolken Bash. Versioner av Bash fram till och med version 4.3 har den. – Sårbar­heten innebär i korthet att en angripare kan använda Bash för att få datorn att köra skadliga program. Den upptäcktes av Stéphane Chazelas (länk). – USA:s National cyber aware­ness system bedömde Shell­shock som en 10:a på en skala från 1 till 10 (länk, arkiverad). Patchar som avlägsnar sårbarheten kan laddas ner från Bugzilla (länk).

[sårbarheter] [unix] [ändrad 1 mars 2018]

Wine

Ingen emulator.
Ingen emulator.

ett projekt som utvecklar program som gör att man kan köra Windows­‑program på datorer med Unix. – Wine fungerar till exempel på macOS och Linux. Wine har utvecklats sedan 1993, ursprungligen för Linux, och är i februari 2023 framme vid version 8.0. – Wine är ingen emulator, utan programmen översätter Windows systemanrop till systemanrop för Unix. Namnet Wine påstås stå för ”Wine is not an emulator”, en rekursiv förkortning i stil med förklaringarna till namnen GNU och XNU. – Program från Wine kan laddas ner från winehq.org. – Jämför med Cmder, Samba och Cygwin.

[rekursiva förkortningar] [unix] [windows] [ändrad 20 februari 2023]

GNU

Tecknad bild av huvudet på en gnu.
Inte Unix?

Ett Unixkompatibelt operativ­system som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, efter­som den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stall­­man. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekur­siv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.)  – Läs mer på gnu.org.

[fri mjukvara] [gnu] [rekursiva förkortningar] [unix] [ändrad 27 november 2020]